Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomsterdekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Från 299 kr
I en lätt morsk pose lät August Ekdahl denna dag spara ett minne från sin ungdomstid. Möjligtvis rörde det sig om hans studier i Vadstena eller senare Linköping. Han var annars född i Slaka söder om Linköping under en period fadern var i tjänst som trädgårdsmästare vid godset Lambohov. År 1859 flyttade familjen till just Vadstena och från 1864 var Ekdahl i studier i Linköping. Med tiden skulle Stockholm bli hans hemort och där som musikdirektör. En källa uppger den väl beskrivande titeln hovbalsmusikdirektör. Fototiden uppskattas till 1860-talets första hälft.
Britt står med armarna runt sina systrar, själv är hon iförd en delad baddräkt - bikini. ev. crépnylon. - ett material som när det lanserades betraktades som ett önskematerial se Fataburen 1988, Från badkostym till bikini, Marianne Larsson. Baddräkten var troligen ljus turkos och badades sönder med tiden. Alla tittar de in i kameran. De två systrarna är klädda i klänning resp. kjol och blus. Vid Knölaberget hyrde deras far Gottfrid Karlsson en liten badstuga åt systrarna att byta om i. Badstugan innehade familjen några år. Gottfrid var anställd hos Stenbergs fiskexport, Fbg. Fotot är taget vid denna tid. Troligen 1946 då var Britt 16 år gammal. I bakgrunden till höger synes pensionat Falkhyddan.
Fr.v. M Lindell är på bilden 16 år, A Carlsson och Vivi Dalsmo. Margareta har använt sin egen lådkamera med självutlösare, en kamera som hon fått av Linus Almqvist som var hennes arbetsgivare. "August på Herting". August Carlsson född på Sandslätt i Skrea 1872, jobbade i unga år på brädgårdarna på Skrea sidan, fick 1894 anställning på Hertings gård, var där i 28 år. Anställd 1932 som gårdskarl på café Skansen. Han var en mycket duktig tecknare, tecknade lika bra med båda händerna. Fler uppgifter om honom finns i museets datorer.
Båten byggdes i ett uthus till bondgården "Nailsa" utav bonden och båtbyggaren Nils Severin Johansson. Denna båt med namnet Torvald FG 15 var hans största båtbygge. När båten var färdigbyggd rullades den ca. 100 m ned till stranden. Ortens fiskare, bönder och drängar, totalt över 20 man assisterade vid sjösättningen 1905 vid Koggebryggan i Stranninge. Från Fiske-Historik pärm A, av G Heikenberg. Bild 3: Femte mannen från höger med vit skjorta och en spann i handen är "Kärra-Johan", som beställt och var ägare till båten. (Uppgift från sonen kommunalrådet Erik Gustavsson i mars 1998)
OBS! Uppgifterna i de olika fälten är ifyllda som om målningen var ett foto. Målningen var till försäljning på Bukowskis internationella höstauktion 1998, utropspris 18.000 - 20.000 kr. Wahlberg Alfred, 1834 - 1906, konstnär. Åren 1857 - 62 var han verksam i Dusseldorf, från 1866 huvudsakligen i Frankrike. W:s tidiga landskap karakteriseras av detaljrikedom och en ofta mörk kolorit. I Frankrike inspirerades han av Barbizonskolan i studier av atmosfär och ljus. Kring 1900 experimenterade W. med bl.a. pointillistiska solstudier. (N.E.) Till vänster synes troligtvis torpet "Utsikten", se ytterligare i boken Ur Falkenbergs stads historia, A Ljung, sidan 208.
Byggnaderna till höger ingick i Björklunds anläggning med färgeri vid Ågatan och ullspinneri i träbyggnaden till höger. Den lilla byggnaden till vänster låg på Vitan 3b = Vitan 2 och var en garveribyggnad uppförd 1874 av garverigesäll A Bånge enligt stadsfullmäktiges protokoll. Den brandförsäkrades av Elias Andersson 1881. 1877 har som "ny egare" antecknats Walfrid From, som var "garfvare" och lät installera en bryggpanna i garveribyggnaden vid "Ettra ån" 1876. (C.E.) Byggnaden var beläggen på nuvarande Hallands Nyheters tomt. Byggnaden till höger ersattes av en nybyggnad, en tryckeribyggnad i 2 våningar, byggnadslov beviljades till Falkenbergs Posten 23 maj 1907. (CE)
Nygatan 35 i Linköping har varit en plats med skilda funktioner genom åren. Fram till att Marcus Wallenberg tillträdde stiftets biskopstjänst, var huset familjens bostad och benämns därför som Wallenbergska gården. Ett av barnen som föddes i huset var för övrigt Oscar André, grundaren av det Wallenbergska imperiet. I en senare tid var Östgöta-Tidningens officin inrymd i byggnaden och efter en period med herrekipering minns många adressen som platsen för Eskilstuna-Sliperiet. Sedan slutet av 1980-talet står huset i friluftsmuseet Gamla Linköping i funktion som apotek. Här dokumenterat 1973.
Den 19 augusti 1837 var ingen vanlig dag utmed landsvägen mellan Ödeshög och Mjölby. Självaste kronprins Oscar, sedermera kung Oscar I, var på hemresa från Tyskland och den långa resan krävde naturligtvis en rad uppehåll för mat och sömn. Ett av dem inbjöds av general Gillis Edenhjelm och hans maka till Kylebergs säteri. Vägen mot säteriet var dock för smal för det kungliga följet, varför de lät uppsätta ett stort tält vid Östad gästgivaregård nära Väderstad och i underdånighet inbjöd kronprinsen till en tidig middag. Händelsen gav anledning att ihågkomma tillfället genom bildens minnessten som restes invid Kvarntorp.
Valsedelsutdelare framför Folkets hus vid valet 1950. Längst fram till vänster står folkpartisten Lars Borg och till höger står socialdemokraten Gunnar Perland. Borg var fullmäktiges ordförande 1971-73 och Perland var stadens första kommunalråd. 1950 var det kommunal och landstingsval. Bilden är taget framför Folkets hus inne i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Första majdemonstrationen 1956 passerade fängelsemuren i Linköping. Det var första gången en kvinna var huvudtalare vid ett första majdemonstration i Linköping. Det var riksdagsledarmoten Nancy Eriksson som bröt den manliga dominansen. På banderollen längst fram kan man läsa: Med socialdemokratin för framtiden. Demonstrationståg. Första maj. Fängelset i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Här ser vi stugans baksida. Bakdörren tyder på att det fanns ett litet kök innanför framför skorstensstocken. T h måste bostadsrummet ha legat och t h var det "sal". Möjligen var det tvärs om med rummen. Huset var ett inpanelat bulhus, man skymtar riskallarna/bjälkändarna, med spåntak, senare täckt med papp. Det sägs att Ferdinand Jacobsson hade köpt huset i Garde och flyttat hit det, gissningsvis fick det då panel och spåntak. Men vad bodde den förste ägaren Niklas Larsson i så fall i? Det yngre huset t h står ofärdigt och oanvänt.
Tunen börjar med korta trolar, gärdsel, och allt efter hand som tunen fortsätter blir trolarna längre och längre till full längd på 4.20 m uppnåtts, det var normallängden på allt virke förr. Man la ofta två trolar på varandra, den bästa underst, så den fick bära den övre om den var i dåligt skick. I regel gick det 6 trolpar på höjden genom varje störpar för en hög och tät tun passande alla sorters djur. Här står Jakob Söderlund på vägen utanför sin tun. Det var Masses närmaste granne ett par hundra meter norrut. Det lilla idylliska torpet finns kvar tämligen intakt än idag.
Vi ser Jakob Hanssons ladugårds baksida ut mot norr. Här ser man tydligt att vänstra halvan bestod av ett dubbelt fähus, den fanns säkert behov av mera utrymme, så därför byggdes det en fähusdel utanför tröskhuset, se Bild 1101. Högra delen var lada. 1936 byggdes ladugården om med foderloft av trä täckt av spåntak, senare plåt. Byggnaden finns kvar. Till vänster om ladugården är en port, den var nog både ämnad att hålla djuren på rätt sida och att skydda gården från hårda nodliga vindar och snödrivor. Längst till vänster står en bulbod med en liten lucka, troligen en gödsellucka. Kanske var den grishus?
Vi ser Dahlbys lilla ladugård, byggd i resvirke med halmtak. Den är nog inte mer än max 15 år gammal. Till vänster var det fähus och till höger lada, egentligen diverseutrymme. Höhäcken tyder på att man höll häst. Skjulet till höger var en udda byggnad med ett platt tak täckt med halm, det kunde knappast ha varit särskilt tätt. åtminstone gaveln mot vedtravarna ser ut att ha varit en bulvägg, kanske också baksidan, medan framsidan var öppen. Den fungerade nog som vedbod eller allmänt förråd. Ordentligt med ved har man samlat på sig, delvis ovanligt fint staplad. I dörren står sannolikt Hans Dahlby 51 år.
Ungmansstången var en mycket hög och smal gran som sattes upp på bröllopsgården. Granen var barkad utom en liten bit i toppen, jämför agtakens vindskaidsraft på norra Gotland! Stången var dekorerad med en girland. Ursprunget till stången kan vara en fruktbarhetssymbol. De tre äreportarna skymtar, liksom allén av granar upp till trappan. T v syns ett av uthusen till grannen Danielssons gård, därefter fd båtsmanstorpet Lars Jakobssons ställe och i bakgrunden mot horisonten Bjärges Arvid Danielssons gård, sedan uthusen på Bjärges August Melanders gård och th skymtar Bjärges Tomas Bergmans gård. Landskapet är mycket öppet.
Botels Vilhelm Larsson, 39 år, slår först och de andra följer efter. Det var viktigt att man slog lika bra, så att man följde en jämn bredd och i samma takt. Dessutom var det viktigt att kunna lägga av gräset i en jämn sträng för varje slag, så att räfserskan hade lättare att ta hand om gräset. Då man slår i Hemmor Staplar, vilket var låglänt mark ut mot Lausmyr, bör de andra karlarna tillhöra Hemmor. I så fall kan de vara från vänster: Niklas Larsson, 32 år, farfar Olof Larsson, 89 år, Gunnar Larsson, 29 år och fadern Lars Olofsson, 62 år.
Skolan i Lau låg förr ungefär där sockenmagasinet står idag, de bytte plats 1897. Härifrån gick förr kviarna upp till Bjärges och längs med denna lilla väg låg flera små boställen, varav Per Häglunds lilla gård var den största, se Bild 1019-1026. Det här bulhuset som småskollärarinnan Johanna Nilsson bodde i låg förmodligen här längs Bjärgeskviar, vilket också Masrä-namnet tyder på. Bostadhuset är troligen ett inpanelat bulhus från 1800-talets andra hälft. Huset hade troligen två rum, möjligen med ett litet kök mitt på baksidan. Man ser att huset är välhållet. Småskolan i Lau inrättades 1875 och då anställdes Johanna Nilsson från Fårö, som var utbildad småskollärare. Hon var lärarinna här till 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.