Alby - Järnvägsgatan. Motivet visar i förgrunden den byggnad som senare kom att bli Alby Hotell. Fastigheten (Hotellet) ägdes 1906-1918 av Jonas Fredrik Hamrin som hade ett café på hörnet. Byggnaden i bildens mitt ägdes av Nils Jonas Eriksson som även han drev ett café. Den byggnaden lär för övrigt vara den första som byggdes (1898) på västra sidan om järnvägen. Vykort.
Från 299 kr
Officershytt. Koj och klädhängare likartade med anordningarna i sekondens sovhytt. Inredningen är i övrigt tydligen förändrad i samband med korvettens användning som logementsfartyg. De må här erinras om att samtliga officerskojer med undantag av fartygschefens "vagga" bestod av hårda britsar, varpå låg en skäligen tunn madrass. Skämtsamt gick dessa sovplatser under den i äldre straffbestämmelser förekommande benämningen "pinligt nattläger".
Bäckabo kalkbruk under Edvard Bergströms tid. Edvard Bergström längst till höger, sonen Ernst ? längst till vänster vid hästarna. Kvinnan kallades "Lova". Mannen med spaden (framför vita hästhuvudet) var kalkarbetare Ask, som bodde bortom Ranten (i "mossen"). För övrigt både jordbruksarbetare och kalkarbetare.
En Christina-dag på Ed från mitten av 1890-talet med följande gäster: På mors högra sida kronolänsmannen E. Lundgren, som nr 3 och 4 därifrån konsul och fru Bothner samt längst bort postexpeditör Bladin, på mors vänstra sida kaptenen M. Sandels med fru och längst bort stationsinspektoren N. Larsen. För övrigt sommargäster med barn från Fredrikshald och Kristiania.
Aktiebolaget Gullhögens Bruks verkställande direktör, konsul August Wingårdh, Helsingborg, /i mitten närmast med käpp och ljus hatt/till höger om honom disponenten, civilingenjör Erik Wingårdh, samt till höger om honom cementfabrikens driftledare ingenjör Elis Sundberg. I övrigt tjänstemän och arbetare vid bolagets cementfabrik och kalkbruk år 1925.
Wittenströms anteckning: Mr. Martens med familj. Martens var bokhållare och enligt en anteckning på fotografiet kom familjen från Irland. Lägg märke till de stora krinolinerna. Enligt Julius Ramsay vållade de vissa problem när kvinnorna skulle färdas på elefant. Just ståltråd till krinoliner var för övrigt en viktig marknad för vissa brittiska och svenska stålverk.
Skiftmästare (Gustav) Svensson Munkedals AB (MAB), med familj. Barnen Sven, Karl Gustaf och Greta ett år, gift Rydnell. Sven frisör i Munkedal, Karl Gustaf fabriksarbetare MAB, död sedan några år (1989). Namnkunniga skiftmästare under många år var för övrigt Filip Stålfors, Dahlström och Börjesson.
Manbyggningen på Nyebo. Övre bottnens stora gavelrum. Välvt tak. Gul kakelugn, (se foto B209). Schablonmålning på papper: blågrå botten, ramverket kring rutorna av blågrå tvärlinjer, blommorna i rutorna vita och gröna. Avgränsning mot panelen en svart list, målad, med bladornament under i svart. Panelen i övrigt vit.
Kalmarvy med Kvarnholmen mot öster, sedd från Tullbroskolan, färdig 1874. Domkyrkan dominerar bilden. Bakom den skymtar läroverket, numera stadshus. I övrigt betår bebyggelsen på den avbildade delen av Kvarnholmen mest av små trähus. Här bodde hantverkare och arbetsfolk. De mer välbeställda bodde närmare hamnen.
Manbyggningens övre våning. Det stora gavelrummet. Välvt tak, gul kakelugn. Schablonmålning på papper: blågrå botten, ramverket kring rutorna av blågrå tvärlinjer, blommorna i rutorna vita och gröna. Avgränsning mot panelen en svart list, målad med blomornament under i svart. Panelen i övrigt vit. (Se även foto B194). Planskiss finns.
Thure Bäckström f. 1845 drev fotoateljé i Töreboda. Firman etablerades 1886. 1896 tog dottern Karin Bäckström över verksamheten och drev den fram till 1916. 2002-04-18,AS. Thure Elgåsen. f. 26/6 1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. I övrigt se personarkiv i Västergötlands museum, Skara.
Herrsällskap på trappa. Längst ned till vänster i bilden står John Hertzberg. I övrigt på bilden finns herrarna: Borelius (1889-1985, längst ned till höger, professor i fysik KTH), Rosenhall, Tullström, Gummesson, Lindhe och Johnsson. (För mer info: se ytterligare text på bildens baksida)
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallning, kemi. Inflytandet av stigande alkalitet på framkallningsförmågan hos en i övrigt oförändrad hydrokinonframkallare. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 440.
Gästgivaregården "Gästis" i Motala kort före rivningen i maj 1964. Den hitre delen av byggnaden uppfördes i början av 1800-talet. Vid mitten av seklet förlängdes huset för att nå bildens uttryck. Värdshusrörelsen lades ned 1911. Platsen har i övrigt en lång och spännande historia som det lyckligtvis redogörs för i andra sammanhang.
Interiör mot koret i Kättilstads kyrka. Altartavlan i två delar framställer korsfästelsen. Den övre delen beställdes 1702 av Måns Griis i Norrköping. Den nedre delen är signerad Magnus Wikander i Västervik och kan dateras till kyrkans tillkomst omkring 1760. Den sistnämnde mästaren har i övrigt målat det mesta av kyrkans interiör.
'Vy med människor och hästar bland palmer, i övrigt öppen mark. Bland människorna finns Magnus Leyer och Bruce Miller. :: Enligt text till fotot: ''200 palms, Bruce Miller and M.L.'' (''200 palmer, Bruce Miller och M.L.). :: :: Ingår i en serie med fotonr. 5239:1-18. Se även fotonr. 5237:1-16, 5238:1-18 och 5240:1-17, 5241:1-18.'
'Vy med läger med tält uppställda bland enstaka barrträd på i övrigt kala berghällar. I bakgrunden berg. :: :: Text på glaset: ''Natural resourses intelligence branch.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 5204:1-19. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
'Bildtext: ''Starkt betat hygge, ingen skogsåterväxt, för höga stubbar.'' Vy med stubbar på i övrigt öppen mark. 1 man står invid 1 stubbe. :: :: Fotonr. 7046:335-353 indelade som ''Skogsavverkning och virkestransport.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Minne från Francesco Cettis tredje ballonguppstigning från Trädgårdsföreningen i Linköping den 17 juli 1892. Francesco Alexandro Cetti (1860-1925) var norrman med italienskt ursprung. År 1892 inledde han en tio år lång vistelse i Sverige. Den första tiden gav hans ballonguppstigningar god bärgning. Varefter allmänhetens nyfikenhet falnande började han att ge utbildning i ballongflygning. En av hans elever var för övrigt polarforskaren August Andrée.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.