Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 4, rum 402. Dörr till rörschakt 413 och kyltornsschakt utanför KoS-byggnaden. I kyltornsschaktet finns en hiss och trappa som leder upp till Silhuset på berget. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 11 reaktorbyggnaden rum 0745. HVVX - rum (huvudvärmeväxlare). Bilden tagen vid den avlägsnade HVVX P62E3c på den biologiska skärmen (reaktorn). HVVX P62E1a & P62E3c avlägsnades 1992 och transporterades till Studsvik för dekontaminering och nedsmältning. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 rum 1515 laddmaskinens serviceutrymme. Testrigg och den har fyra stycken avhängningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon, proppar och en position för test av laddmaskinens grip. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lådkamera av metall, för plåtar 9 x 12 cm, med halvsfärisk slutare och utvändig växling. Tillverkad helt i metall - oxiderad silverpläterad mässing. Plåtväxling med skjutlåda i kassetten. Kameran förekom i fyra olika storlekar. Såld av C:ie francaise de photographie, Paris, 7 rue de Solférino. För boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 rum 1515 laddmaskinens serviceutrymme.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 00 rum 0045. Rör och kabelutrymme. I bild strålskyddsdörr till rörkulvert 0046 där ledning från bergdränagetanken går ut till kontroll och ställverksbyggnaden. Installationer: P204, P209, P233, P248, samt P322 . Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 mätrum 0406. Översiktsbild tagen från rum 0406, 0409 och 0411. Installationer i rum 0406: P99, P209, P220, P248 och P250. Installationer i rum 0409: P99, P209, P220, P248 och P250. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall västra väggen. Tryck- och temperaturarmaturer för huvudvärmeväxlarna. P159 mätare, P236 rörinstallationer, P159 mätare & P236 rörinstallationer. Spirorör installerades i samband med uttag av huvudväxlare 1992. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 03 rum 0345. Rör och kabelutrymme och reaktorfundamentet. Bilden tagen mot rum för rör och kabelutrymme 0351. Installationer: P62, P92, P159, P204, P209, P220, P228, P233, P236, P243, P248, samt P322 . Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhallen mot södra väggen. Reaktorhallen med räls för laddmaskin. På vänster sida om rälsen finns en kedja för laddmaskinens positionsbestämmning. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 2600 i Reaktorbyggnaden. Nödutgångs sluss tagen från nödutgångskammaren med kontrolerat område på andra sidan slussen. Till vänster fläktar för nödutgångskammaren. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Väggbonad. Fotografens ant: Konstnär Oscar Jonsson. Oscar Jonsson (1895-1982?). Född i Väse. Utbildning på Tekniska skolan i Stockholm, 1917-19. Studier av medeltida kyrkomålningar, bland annat i Södra Råda kyrka. Hans styrka låg i de monumentala verken men var aldrig rädd för att prova på olika tekniker. Han finns representerad bland annat på Kyrkeruds folkhögsskola i Årjäng. Flertal kyrkor i Värmland har färgade glasfönster som bär hans signatur. Källa: Värmlands museums arkiv.
Fredrik Ahlgren, född 1858 i Visby, död 1907 i Gävle. Grundade 1885 firma F.Ahlgren som blev grunden för F.Ahlgrens Tekniska Fabrik vilka med tiden kom att tillverka kända godismärken som Läkerol, Ako, Ahlgrens bilar mfl. 1886 kom även brodern Adolf (1872-1957) in i företaget och det var han som tog över verksamheten efter Fredrik Ahlgrens död. Då inleddes den egentliga satsningen på konfektyr som gjorde företaget känt över hela världen framförallt genom Läkeroltabletten. Verksamheten kom att stanna i familjen Ahlgrens ägo fram till 1985.
Stora utställningshallen på Arbogautställningen. "Hantverk Industri" står det på skylten över entrén. På mitten av byggnaden finns en scen. Stolar och bänkar är placerade framför scenen. Flaggorna är hissade. Människor strosar i området. I bakgrunden, längst till vänster, ses en skorsten och ett högt hus. Det är Tekniska Fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Här tillverkas tvålen Elefanten. Ladorna, som ses nedanför Örnen, är Emil Melins brädgård. Tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan reser sig ur träden.
Vykort föreställande den nedre utställningshallen på Arbogautställningen. Det står "Hantverk Industri" ovanför dörren. På scenen, till vänster, sitter en orkester. Flaggorna är hissade. Människor köar utanför en liten servering. I bakgrunden, till vänster, ses en hög skorsten och ett tak. De hör till Tekniska fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Till höger skymtar Heliga Trefaldighetskyrkan. Längst ner, till vänster, på vykortet står "Arboga-Utställningen 1935". Längst ner, till höger, står det "Foto 772, Ensamrätt: S.E. Bengtsons Bokhandel, Arboga.
Elektrisk belysning allmänt. Industriell teknik. På Elektroskandia-utställningen visades en 16-ljus koltrådslampa, som tillhör Elektroskandias museum. Lampan, som är en av de få i världen, är tillverkad omkring 1879-80. Den har kontaktöglor som krokas fast i motsvarane krokar i en lamphållare av trä. En spiralfjäder ombesörjer kontakttrycket mellan lampa och hållare. Strömbrytaren är den enklaste tänkbara och består av en på den ena polskruven vridbar arm av metall och är därigenom direkt spänningsförande. Lampan är avsedd för 110 V driftspänning. Från v professor Gustaf Lövgren, KTH, diriktör Ivar Folcker, Svenska föreningen för Ljuskultur samt professor Hans Ronge, Lunds universitet.
Hagaström, Företaget grundades år 1930 med ändamål att tillverka tapeter efter delvis nya tillverkningsprinciper. En stor del av tapetindustrin stod under intryck av tysk tapetproduktion, oftast i mörka färgnyanser. Man fruktade, att ljusa tapeter lätt utsattes för nersolkning. Durofabriken öppnade från början samarbete med landets bästa heminredare och konstnärer. En speciell teknik gjorde dess tapeter tvättbara, så ljusa, glada färger kunde ersätta de tidigare mörka. De tvättbara tapeterna "slog igenom" i hemmen och Durotapet utvecklade tillverkningsmetoderna oupphörligt. Såväl högförnäma s.k. sidentapeter som limfärgstapeter, både för butiker och restauranger tillverkades, och Durotapeter blev ett välkänt namn båda hemma och utomlands.
Bilden, som är tagen i ateljé runt förra sekelskiftet, föreställer ett par, där båda är dvärgar. Det kan vara ett idolporträtt för marknadsföring av ett artistpar. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära från 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.