Bilden är tagen från beteshagen i norr. Hagen har inga buskar jämfört med idag. Annars är det i stort sett sig likt. Infartsvägen är likadan och stenmuren, men grinden in till den 1870 rivna och flyttade grannparten är borta. Bergmans manbyggnad skymtar bakom träden, t h ser man också smedjans gavel. Där emellan kan man ana flygeln. Denna part anses ha kommit till på 1600-talets mitt, då ursprungsparten uppe vid Melanders/Jakobssons, som då var en part, delades mellan två syskon. Man byggde nytt på denna plats och ibland kallades denna part för Lilla Bjärges. Gårdsparten fortsatte sedan i samma släkt fram till 1973.
Från 299 kr
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
Miljö i Linköping som för sin orientering kräver en numera hög ålder eller en synnerligen god kännedom om stadens äldre uttryck. I blickfånget Repslagaregatan 25 som motsvarar del av dagens affärs- och kontorshus som i sin längd fyller ytan mellan Nygatan och det förra Sparbanks-huset. Vid tiden för bilden, 1963, mötte Göran Dyks gata ännu Repslagaregatan. Notera den sistnämnda gatans smala löp från den öppna ytan och i dess riktning mot Storgatan. Den öppna ytan, då bilparkering, kom förövrigt ge plats för varuhuset Gyllen.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till en natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På verandan ser vi från vänster Gottfrid Söderberg, svåger respektive bror till makarna Hydén, följd av fru Maria Sofia Hydén, född Söderberg. Mot stolpen lutar sig Axelina Lundblad, dotter till den äldre mannen mellan barnen, kamrer Axel Lundblad. Barnen är makarna Hydéns döttrar Anna och Lisa. Längst till höger i bild sitter fadern, järnhandlare Mauritz Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Den 22 september 1922 firades det stort i Motala. 100 år hade gått sedan Motala verkstad grundats och likväl uppmärksammades att det timat lika många år sedan Göta kanals västgötadel invigdes. Mannen bakom bägge verken var som bekant Baltzar von Platen och denna dag ärade man honom med att avtäcka hans staty på torget. Vad få visste var att skulptören inte hunnit få klart monumentet i tid. Vad som avtäcktes var en patinerad gipsavgjutning. Den rätt och riktiga statyn i brons kom på plats först våren därpå.
Makarna Samuel Svärm och Kristina Maria Jonsdotter samlade med barn, barnbarn och måg. Familjen har tagit plats framför sitt hemman i byn Klockarp som är det åldrade parets hem sedan 1887. Från vänster ses yngsta dottern Pancy och hennes make, Gustaf Gottfrid Vitus Norén. Denne är vid tiden sergeant vid Kungl. infanteriregementet i Visby. I moderns knä sitter parets förstfödda, dottern Kristina Diana Ingegerd. Bakom modern står sonen Edwin Georg och därefter följer döttrarna Amanda Kristina och Selma Teresia. Med anledning av barnbarnets utveckling torde bilden vara tagen sommaren 1913.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
Vy från Kanberget mot Linköpings centrala delar. Bilden är odaterad men kan bestämmas till något av 1900-talets första år. Motivet får betraktas som unikt i den bemärkelsen att det fångat hovmarskalk Carl Adolf Gyllenrams sällan avbildade bostad. Vi skymtar den herrgårdsliknande bostaden inbäddad i grönska närmast till höger. Byggnaden revs 1906 för att ge plats för det så kallade Lorichska huset med entré vid Barnhemsgatans möte med Storgatan. En annan byggnaden i bilden med få dokumentationer är huset med valmat tak -mitt i bilden- som länge fungerade som boställe för stiftets konsistorienotarie. Vägstråket i förgrunden motsvarar Västra vägens löp i Kanbergsområdet.
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för gymnatik, bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Skolan kom under 1940-talet ges nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Visst är den imponerande, vasaborgen i Vadstena. Denna sommardag i början av förra seklet var amatörfotografen Carl Sundström och gissningsvis åtminstone en bekant på besök för att beskåda slottet och rimligtvis annat som den pitoreska staden kunde erbjuda dem. De hade inte åkt långt. Sundström var vid tiden handlare i Viby så sannolikt hade de tagit tåget från Mantorp. Slottet de besåg hade på beslut av Gustaf Vasa uppförts som försvarsanläggning i mitten av 1500-talet, men hade i mer fredlig tid fått skilda funktioner, så varierande såsom husrum för damastväveri som sädesmagasin. Från år 1899 gav slottet plats för Landsarkivet.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Nedre våningen i den del av byggnaden närmast betraktaren upptogs av en gymnastiksal Den uppmärksamme kan skönja salens ribbstolar genom fönstren. Under 1940-talet gavs skolan nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
En byggnad med karaktär har tjänat ut och rivs 1925 för att ge plats för det så kallade Affärspalatset. Den märkvärdiga byggnaden, som här visar den inte så iögonfallande gaveln mot Stora torget, uppfördes sannolikt kort efter den stora stadsbranden år 1700. Den förmodade byggherren Samuel Pyttner hade blivit ägare till den avbrända tomten och efter hans bortgång omnämns gården som "salig borgmästare Pyttners fine gård mellan Stor- och Tanneforsgatorna belägen". Tills rivningen verkställdes inrymde huset Amanda Pettersons Nya Modemagasinet och Sjöbergs Garn- & Vävnadshandel.
Djurgårdsgatebacken i Linköping. Ett fruset om än arrangerat ögonblick där hela och rena barn visar prov på hjälpsamhet. Området utmed Djurgårdsgatans vänstra sida hade vid tiden börjat bebyggas med en relativt brokig samling bostäder. Platsens forna utjordar med åkerlyckor hade lagts igen och givit plats för enkla hus för att möta den stora inflyttningen till staden. Stolplyckans barnrikehus kom med tiden kanske inte att främst förknippas med renlighet och prydlighet men gav ändå omvittnat utrymme för glädje och gemenskap. Vid fototillfället bodde upplysningsvis fotografen i det tornförsedda huset i fonden.
Värnamo station. Utsikt från Strandbergs kulle. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995. för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Värnamo station. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Järnvägsstationen i Dals-Rostock. Sidobyggnaden till vänster användes vid den ursprungliga hållplatsen i Rostock, anlagd 1884, och var ursprungligen förlagd ovanför Rostocks brunn. Senare fraktades byggnaden ner till den plats där Dals-Rostock järnvägsstation uppfördes 1908, och byggdes då ut till stationshus. 1941 revs stationshuset och ersattes med ett nytt. Idag finns i Dals-Rostock en modell i skala 1:2 av det ursprungliga stationhuset. Reklam: Lagermans Tvättpulver Tomten; Malmö Stora Walsqvarn; Gripen Velocipeder; Atlas Gummiringar; Puch Motorcyklar; Cloettas Guld Cacao och Choklad; Helsingborgs Galoscher; Husqvarna; Hebytegel; Kanolds Choklader; Viskafors Galsocher; Malmö Galoscher.
Värnamo station med bangård.Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995. för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.