Sigfrid Hindström köpte denna tomt på Södergatan 59, 1927, troligen sattes kakelugnen upp 1928. Sigfrid köpte kakelugnsformarna till denna ugn i Laholm. Han renoverade dessa formarna. De var oftast i gips. Han gjorde några kakelugnar med dessa formar, sedan förstörde han dem. De hade mönster av snäckor. Kakelugnen på fotot är svartglaserad, skulle varit ett skift högre men det fick inte plats. Barnet i nischen vet man ej vem det är. Sigfrid Hindström hade kakelugnsmakeriet vid hörnset Sandgatan/Nygatan, men var även anställd av Falkenbergs stad som hälsovårdsinspektör och uppsyningsman för laxfisket.
Från 299 kr
I Falkenberg ligger idag mitt i stan restaurang Kvarnvingen i ett kvarter med samma namn. Vid denna plats låg förr - som bilden visar - en väderkvarn. Kvarnen stod från början i Tågarp i Vinberg men flyttades till Falkenberg i slutet av 1800 - talet. Mjölnare Jönsson, "Mig" kallad, lät dock efterhand kvarnen förfalla och en kvarnarbetare vid Valskvarnen byggde om den till en elektrisk kvarn, "Falkenbergs Elektriska Tullkvarn". Stugan till höger kallades "Far på Måsens". Till vänster låg polismannen Berntssons stuga. Text från boken Severin Nilsons Halland. Se även post 00405 En kopia finns i fotopärmen "Severin Nilson" på Falkenbergs museum.
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Foto på svåger Johans barn Inga och Sven (enligt text skriven i albumet). Text på baksidan: "Nyköping. En glad påsk önskar eder Sven och Inga samt deras mamma. Pappa är i Malmö och arbetar i Kompaniets villa till utställningen. I söndags var han på Ljungbyhed och under påsk är han i Halmstad. Det skall bli roligt att få hälsa på er om midsommar, hur är det med er lilla flicka? hälsningar från Ida och Elsa, Elsa skall antagligen ha plats på Sotora Hotellet i Trädgården nu till sommaren. Som ni ser är kortet inte alls bra. Många kära hälsningar till svåger och svägerska från Nanny? Inga Sven".
Brevkort, "Hamnen i vinterskrud. Varberg", poststämplat i december 1901. Ångbåten Lübeck, tillhörig Hallands Ångåts Aktiebolag, på väg in i Varbergs hamn vintertid. Denna ångare var byggd för vintertrafik, så det är nog ingen slump att det här avbildats i snö och is. Bolaget beställde fartyget 1893 i en tid då frakten av levande boskap var betydande. Båten hade plats för 120 större kreatur, men även rymliga salonger och elegant intredning värdig en kung. I augusti 1894 hämtades kung Oscar II från Tylön till Halmstad och 1897 fick han även disponera fartyget för jaktutflykter till Hallands Väderö.
Nygatan 35 i Linköping har varit en plats med skilda funktioner genom åren. Fram till att Marcus Wallenberg tillträdde stiftets biskopstjänst, var huset familjens bostad och benämns därför som Wallenbergska gården. Ett av barnen som föddes i huset var för övrigt Oscar André, grundaren av det Wallenbergska imperiet. I en senare tid var Östgöta-Tidningens officin inrymd i byggnaden och efter en period med herrekipering minns många adressen som platsen för Eskilstuna-Sliperiet. Sedan slutet av 1980-talet står huset i friluftsmuseet Gamla Linköping i funktion som apotek. Här dokumenterat 1973.
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
En liten gosse tittar förundrat mot den sannolikt välklädde fotografen och hans otympliga kamerautrustning. Den pensionerade generalmajoren Fritz Lovén dokumenterade flitigt sin hemstad Linköping och rimligtvis visste han vad pojken levde i ovetskap om, att miljön i hans kvarter inte var för evig. De gamla trähusen skulle i själva verket rivas kort efter mötet för att ge plats för det så kallade Borgarhemmet med fasader utmed Apotekaregatan och Nygatan. Den gamla gårdens gatuhus mot Nygatan ses i husradens bortre ände. Det höga fasaden som anas i fonden motsvarar dagens Nygatan 39. Foto omkring 1910.
Ur en fritidsfotografs samling hämtar vi denna för tiden unika vy. Den forna hälsobrunnen Ekkällan i dagens södra delar av Linköping öppnades på initiativ av Johan Otto Hagström år 1761. Denne var läkare i staden och kunde inte minst räkna sig till en av Carl von Linnés lärjungar. Brunns- och värdshusrörelsen på platsen var igång till mitten av 1800-talet. Den sista, kända annonsen för brunnsdrickning ur Ekkällan publicerades år 1861. Det höga huset invid träddungen uppfördes som värdshus och bostad för traktören 1802 och står i ett något flyttat läge ännu på sin plats, Ekkällegatan 4. Bilden visar det som minde om platsen i början av 1900-talet.
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
Uthusen på denna lilla boplats var anspråkslösa. T v ser vi den lilla ladugården med halmtak. Gissningsvis var det en bulladugård, som panelats in och byggts på med ett foderloft. Högra delen innehöll ett fähus med plats för 1-2 kor, någon kalv, ett par grisar och lite höns. Boden med faltak kan också ha varit i bul under bräderna. Vad den haft för funktion är inte gott att veta, redskaps- och vedbod kanske. Längst t h står ett dass. Men vad är det för underlig liten bod på fötter där emellan? Masse har stått på stora vägen och tagit bilden, manbyggnaden finns utanför bilden t h. Se Bild 588.
En varm dag i början av april har skolan planteringsdag. Det började man med 1911 pga den stora avsaknaden av tillräcklig vedbrand i socknen. Man planterade uppe på Lausbackar på de platser det är skog på idag. Tydligen hade man tid för lekar också. Här leker man "Sista paret ut" i en backsluttning på en hittills okänd plats. Man får här en bra bild över vilka kläder som var brukliga. Barnen är ungefär klädda på samma vis som de vuxna. Flickorna har klänningar med förkläden, pojkarna blus med byxor.
När denna gårdspart flyttades till sin nuvarande plats här på nordvästra sidan om Andersekväiar är ännu inte känt. Det kan ha skett när parten etablerades 1732, men hur partena flyttats vid Botels är inte lätt att få grepp om. Bilden är tagen just vid nerfarten till Andersekviorna. Här ser vi ladugården, där den långa delen i sten under halmtak är tämligen nybyggd. T h står ett tröskhus under faltak från omkring 1870. Byggnaden i bulteknik t v är mycket märklig och av hög ålder.
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Här är ytterligare en intressant bild från den gårdspart som Per Olsson med familj flyttade upp till. Vi ser den nybyggda husdelen från 1908 t h och hur man förberett en fortsättning av den på den gamla husdelens plats. Halva det gamla huset står ännu kvar. Det branta taket och skorstenens placering visar att det haft faltak tidigare. Det har ett bakbygge som är ett inpanelat bulhus. Detta bakbygge är något höjt och har därför fått lite lustiga proportioner. De tätt sittande fönstren tyder på ett ursprung i 1700-talet. T v syns bulbrygghuset, se Bild 998. Bakom det skymtar delar av den nya och den gamla ladugården.
Skolan i Lau låg förr ungefär där sockenmagasinet står idag, de bytte plats 1897. Härifrån gick förr kviarna upp till Bjärges och längs med denna lilla väg låg flera små boställen, varav Per Häglunds lilla gård var den största, se Bild 1019-1026. Det här bulhuset som småskollärarinnan Johanna Nilsson bodde i låg förmodligen här längs Bjärgeskviar, vilket också Masrä-namnet tyder på. Bostadhuset är troligen ett inpanelat bulhus från 1800-talets andra hälft. Huset hade troligen två rum, möjligen med ett litet kök mitt på baksidan. Man ser att huset är välhållet. Småskolan i Lau inrättades 1875 och då anställdes Johanna Nilsson från Fårö, som var utbildad småskollärare. Hon var lärarinna här till 1905.
Denna ålderdomliga ladugård fångade Masses intresse och han tog ytterligare en bild av den 6 år efter den förra. Nu var ladugårdens tid förbi, för året efter revs den och en ny mycket stor och modern ladugård byggdes i stället, se Bild 931. Den fick inte plats på det gamla stället, utan byggdes till höger om denna gamla ladugård stående med gaveln mot landsvägen. Egentligen var den gamla ladugården inte utsliten, den ser ut att ha varit i rätt gott skick, men den var gammalmodig. Längst till vänster skymtar ett hörn av grannpartens uthus, nu mera urrivet än på förra bilden, se Bild 927.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.