Stora skjutbanan den 29 augusti Samling till start av dagens tävling kl 08.15 Bild 1 "Veteranerna" Martin Looström (t.v.) och Erik Larsson pratar taktik, som för Eriks del slutade med seger i klass H 56. Bakom dem ser vi Peter Fridén, Christian Berglund och Bengt-Erik Larsson. Bild 2 Det yngre gardet laddar upp. Fr.v. Peter Jensen, Peter Fridén, Christian Berglund, Bengt-Erik Larsson och Dennis Nordsten.
Från 299 kr
Odins flisor. Odens flisor består av två mäktiga kalkstensflisor, 2,5-3,0 meter höga. Enligt sägnen var det ursprungligen en enda sten men den sprack när Oden stack sitt svärd genom stenen för att tjudra sin häst, Sleipner. De höga kalkstensflisorna är en del av ett gravfält med ett 40-tal gravar. I början av 1900-talet gjordes en arkeologisk utgrävning där sex gravar undersöktes. Man fann skelett av tre människor, en vuxen och två yngre individer samt enkla vardagsföremål. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Gånggrift i Kvarnome, Veddige. Gånggrifterna består av många kantställda stenar med takblock som bildar själva gravkammaren och en gång in tilll kammaren. De var vanliga under yngre stenåldern och denna tros vara tillkommen mellan ca 3300-3000 f Kr. Ursprungligen var den täckt av en hög, numera ca 10 meter i diameter, och kammarens innermått är ca 2,85 x 1,80 meter, avsedd för hela familjers gravar. Stenkammargraven kallas lokalt även Rumpelösa kyrka. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Utgrävning 1926 av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Tre män står i gravens närhet med en spade fastsatt i marken framför något som kan vara en vinschanordning. Utgrävare var arkeologen Folke Hansen från Lund till vänster och kyrkoherden/arkeologen Viktor Ewald till höger. De grävde även ut Lugnarohögen i Hasslöv samma år. stenkammargraven från yngre stenåldern. Mellan dem står A Lagergren, kassör i Hallands hembygdsförbund. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8964)
Text på bilden: "Bronsåldershögen vid Lugnaro. Skeppet under utgrävningen." I samband med utgrävningen av gravhögen 1926-1927 anlades en underjordisk gångtunnel från det angränsande torpet för att göra det möjligt att se graven inifrån. Högen är en gravhög från yngre bronsåldern och under ett röse i högens mitt hittades vid utgrävningen denna 8 meter långa stensättning i form av ett skepp. Detta var den första skeppsgravsättning i en bronsåldershög som påträffats i Sverige. Stenformationer liknande denna resta ovan jord kallas stensättningar eller skeppssättningar.
Vibyggerå gamla kyrka. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41.
Vibyggerå kyrka, interiör. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41. Kyrkan ersattes av en ny kyrka som stod färdig 1873
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Förre detta kornettsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Parti ### (soc.), 18 augusti 1967 En man i rutig ljus kostym, Helge Hagberg, vit skjorta och mörk slips sitter vid ett bord och håller en ordförandeklubba i sin högra hand. Han har en ring på långfingret. Bredvid honom till höger sitter en yngre man i mörk kostym, ljus tröja och med ett armbandsur runt sin vänstra handled och en ring på vänster ringfinger. Framför dem ligger ett askfat med en tändsticka och en cigarett i. En tändsticksask och ett papper ligger invid fatet.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern.Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Stoppljus på systemet, 3 juni 1965 En yngre man handlar på Systembolaget. Han betjänas av en kassörska som står bakom disken. Hon håller ynglingens plånbok med identitetskort i handen. I bakgrunden syns hyllor med vin- och ölflaskor. Även vid kassaapparaten står vinflaskor. Kassörskan är klädd i mörka arbetskläder med vit krage upptill samt en vit blus inunder. Hon har små örhängen och kortklippt, fluffig frisyr. Ynglingen är klädd i mörk manchesterkostym samt mörk skjorta och slips.
Stoppljus på systemet, 3 juni 1965 En yngre man handlar på Systembolaget. Han visar sin legitimation för kassörskan som står bakom disken. I bakgrunden syns hyllor med vin- och ölflaskor. Även vid kassaapparaten står vinflaskor. Kassörskan är klädd i mörka arbetskläder med vit krage upptill samt en vit blus inunder. Hon har små örhängen och kortklippt, fluffig frisyr. Ynglingen är klädd i mörk manchesterkostym samt mörk skjorta och slips.
Fynd av en guldgubbe i sållet. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Så kallade guldgubbar är små och tunna bleck av guld eller guldlegering, ofta inte större än 10-20 mm höga med bilder, ofta människor eller djur. Bilden framställs med stämpel eller är formade med hjälp av ett spetsigt verktyg. De hör till den yngre delen av järnåldern.
10.000 kr. vinnare 7 aug 1967 En lycklig familjefar håller upp en vinstlott på 10.000 kr. Han sitter i soffan tillsammans med sina söner som verkar vara i yngre tonåren. Alla tre är klädda i kostymer, vita skjortor samt slipsar. Modern i familjen är klädd i vit dräkt och har ett pärlhalsband i halsen. Hon håller armen om sin man och sitter bakom honom på soffans armstöd. De befinner sig i ett vardagsrum. Framför soffan står ett fyrkantigt bord.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia med tärnor som är i yngre tonåren tågar inomhus i ett klassrum i en skola. de passerar förbi skolbänkarna där publik i form av en skolklass sitter och bteraktar Luciatåget. De är klädda i Lucialinnen. Lucian har Luciakrona på huvudet med ljus i samt ett rött skärp om livet. Hon håller ihop sina händer. Tärnorna bär glitterkransar i håret, glitterband runt liven samt bär ljus i sina händer. Ljuset i klassrummet är tänt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.