Stendelen av ladugården är nog äldre än buldelen, vilken verkar vara ställd mot stenladugården. Om det är den vänstra buldelen som innehåller vedbod, eller om den är bakom den lilla dörren i mitten vet vi inte. Den högra delen innehåller lammhus med hoimd. Stendelen har byggts om, man ser det på putsfläckarna efter nyinsatta dörr- och fönsterkarmar. Längst t v är det ett mindre fähus, kanske för grisar. Sedan följer ett stort fähus med dubbla båsrader och hoimd till vänster och därefter ytterligare ett nyinrett fähus.
Från 299 kr
En härlig bild av Bönde från Masses kamera! Bakom flera tunar ses manbyggnaden, flygeln och ladugårdsbyggnaderna. Det är en klassisk gårdsmiljö byggd enligt den gängse s k götiska gårdsplanen med manbyggnad och ladugård stående parallellt mot varandra och med området däremellan uppdelat i lillgård med manbyggnad och flygel och storgård med ladugård och övriga uthusbyggnader. Man ser tydligt att flygeln är tillbyggd. Ladugården verkar ålderdomlig, den högra 2/3 med stort agtak är byggd i sten ända upp i gavelspetsen, vilket bara de allra äldsta hade.
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
En minst lika fantastisk miljöbild som den förra! Det andra torpet är alltså Södergrens boplats och den är beskriven under Bild 609. Nils Södergrens fantastiska kvarn är nu byggd, den syns t h om manbyggnaden. T v skymtar Mattsarve kvarn. Ladugården av uthusen är här under tillbyggnad, detta skedde alltså 1915. På Bild 611 är det färdigbyggt, den bilden är från 1916. Man ser tydligt den gamla bulväggen på den ursprungliga lilla ladugården. På väggen hänger ett hjul som verkar höra samman med någon slags mekanik. Idag går Backvägen på baksidan av dessa boplatser.
Här ser man Lars Anderssons små uthus. De är 10-12 år gamla på bilden om det stämmer att han bebyggde platsen ungefär år 1900. Bodarna i resvirke med halmtak är tämligen nya, medan den med faltak verkar äldre, både till formen och att man ser att bortre halvan är byggd i bulteknik. Hönan står också på resterna av något byggnadslikt. Det är svårt att veta vad de små uthusen har använts till. Lars kunde nog ha ett par grisar och uppenbarligen höns, fast det bara syns en enda höna. Redskapsbodar förstås. Vedbod med dass är det nog t h. Där bakom skymtar Mattsarve kvarn.
Grupporträtt som visar fem värnpliktiga från ubåten Forellen inför sin utryckning. Två av dem håller en pappmodell av ubåten upp som har på sin underkant pappremsor som blev avklipp under nedräkningen. Den bär påskriften "Muck 11/4-69" och namne av de fem kamrater Söderling, Johansson, Andersson, Bonholm och Berg. Mannen längst ner till vänster är givaren Lars Söderlind som tjänstgjorde som kock på ubåten. Sin kamrat högst upp till vänster är Kjell Johansson. Alla fem skrattar och verkar ser med glädje framåt på sin utryckning.
Mjölkveckan i Uppsala 1938 anordnades av föreningen Mjölkpropagandan, vars ordförande professor Herman Flodkvist berättade att den är ett led i de allmänna strävandena för en bättre folkhälsa. Mjölken ansågs vara nyttig för alla, men särskilt för barnen. Föreningen Mjölkpropagandan bildades 1923 av jordbrukare, mejeriföretag, läkare, m.fl. och fick stort genomslag i Sverige. Under veckan 1938 visades film. Efteråt fick barnen dricka mjölk ur kobbelrör, en synnerligen uppskattad punkt på propagandaprogrammet, vilket i sin helhet är både fängslande och roande, skrev tidningen.
Frans Algot Holm, indelt soldat och kyrkväktare i Vrigstad, började den 1 december 1912 som lantbrevbärare på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Turen gick han två gånger i veckan, till en början till fots, men så småningom per cykel. På vintrarna måste han köra med häst. Han slutade som lantbrevbärare den 31 juli 1939 och efterträddes av sin son Albin. Bilden är tagen omkring 1935.
Dokumentation av Läkerol. Skiftbyte. Personalen stämplar ut för att gå hem för dagen. Kl. 14,12 stämplar förmiddagskiftet ut. Deras arbetsdag börjar 06.00, ena veckan från mån.-tors. 06.00-14.12 fre. 06.00-17.12. Vecka 2 är arbetstiden mån.-tors. från kl 14.00-22.12, ledig fredag. Det finns också ett nattskift, som jobbar ständig natt från kl. 22.00-06.12. Varannan vecka börjar de natten mot måndag, varannan vecka natten mot tisdag och varje vecka avslutas fredag morgon.
Arboga Tidning, personal och interiör. Tre personer, två män och en kvinna, arbetar i samma kontor. De har var sitt skrivbord. I miljön ses flera telefonapparater, en räknemaskin och en skrivmaskin. I förgrunden ligger en bunt tidningar. I taket hänger skyltar som upplyser om att Arboga Tidning ges ut fem dagar i veckan från och med första november. Mannen längst till höger är Ingemar Eriksson (han är gift med kvinnan på bild 00927). I dörröppningen står tidningens verkställande direktör, Olle Wallström.
Tummelisa - Elsa Beskow
fotografi
Vinjetterat porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O. Nilson. Född under enkla förhållanden på Sturkö i Blekinge kom han till Linköping i september månad 1874 för en tjänst som handelsbetjänt. Han blev snart egen handlare och inledde en anmärkningsvärd levnadsbana med initiativ och ledarskap inom en mängd verksamheter. Hans utbyggnad av vattenkraft ledde till att Linköping kunde elektrifieras från 1902. Hans företag bakom detta, Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings AB, kom senare att ombildas till den kommunala energikoncernen Tekniska verken. Linköpings Linnefabrik, Hjulsbro tråddrageri, Hackefors porslin och Nordstjernans knäckebröd är exempel på andra företag han grundade eller satt sin prägel på. Som direktör för järnvägsbolaget Östra Centralbanan var han delaktig i att Linköping spårmässigt kunde knytas till landets sydöstra delar. Slutligen bör nämnas hans bildande av Sydsvenska Banken, där han var direktör till hög ålder. Från 1886 var han gift med Agnes Düring.
Porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O Nilson. Född under enkla förhållanden på Sturkö i Blekinge kom han till Linköping i september månad 1874 för en tjänst som handelsbetjänt. Han blev snart egen handlare och inledde en anmärkningsvärd levnadsbana inom en mängd verksamheter. Hans utbyggnad av vattenkraft ledde till att Linköping kunde elektrifieras från 1902. Hans företag bakom detta, Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings AB, kom senare att ombildas till den kommunala energikoncernen Tekniska verken. Linköpings Linnefabrik, Hjulsbro tråddrageri, Hackefors porslin och Nordstjernans knäckebröd är exempel på andra företag han grundade eller satt sin prägel på. Som direktör för järnvägsbolaget Östra Centralbanan var han delaktig i att Linköping spårmässigt kunde knytas till landets sydöstra delar. Slutligen bör nämnas hans bildande av Sydsvenska Banken, där han var direktör till hög ålder. Från 1886 var han gift med Agnes Düring.
Frans Algot Holm, indelt soldat och kyrkväktare i Vrigstad, började den 1 december 1912 som lantbrevbärare på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Turen gick han två gånger i veckan, till en början till fots, men så småningom per cykel. På vintrarna måste han köra med häst. Han slutade som lantbrevbärare den 31 juli 1939 och efterträddes av sin son Albin. Bilden är tagen 1933 vid Borstabygget som han passerade utefter linjen. Här bodde gode vännen före detta grenadjären Oscar Ceder. Det är Ceders dotter Alice, som krokar arm med lantbrevbärren.
Vallen, Skogs kyrka. AK-arbete med gamla Riks 13.; Personer från vänster, samtliga från Skog.; 1. Allan Sundlöf, Nyland, 2. Karl Wilhelm Wedin, Sand, 3. Tage Westin, Alderskog 4. Rune Wedin, Dala; 5. Oskar Helmer Lindström, Ro, 5. Bertil Ekström, Kläpp. Så här skriver Kalle Wedin om bilden: "Vi bröt sten mitt för källa som går ner till Vallen. Vi drog ut sten för matlappen, 7:80 i veckan, vi slog makadamm i en sandskreva i 30 graders kyla å Näslund i Ås var kontrollant. Vi använde en stendrög som var byggd på slanor. De smordes med såpa för att glida lättare". Foto: Herbert Levin
Föreståndare Gunnel Kullenberg, bitr. föreståndare Margit Emilsson (gift Wannerberg -52), förskollärarna Ingrid Andelius (gift Svedenbrandt) och Pierrette Petèr (gift Göhluer) och barnskötaren Ruth Carlsson (gift Karlsson) sittande i en rutschkana. Krokslätts daghem, Dalhemsgatan 7 i Krokslätt, 1948 - 1951. "Vi fyra tjänstgjorde i den s.k. "Villan" som hade två avdelningar, två lärare på varje avdelning. Man arbetade 6 dagar i veckan, måndag till lördag. I huvudbyggnaden på andra våningen fanns personalbostad att hyra. Dit inbjöds våra vänner till party, även blivande fästmän. Ingrid träffade sin man där. Jag sammanförde också Pierrette och Åke som sedan gifte sig. Jag blev gudmor till deras dotter Christine, född 1957." / Margit Wannerberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.