Häggums socken. Ryggåsstuga, avritad av antikvitetsintendent P. A. Säve i hans reseberättelse 1863 till KVHA. Säve, Per Arvid, 1811-87, dialekt- och folkminnesforskare,läroverksadjunkt i Visby 1835-71. S. gjorde värdefulla insamlingar av främst språkligt och folkloristiskt materia. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=322731
Från 299 kr
Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Exteriör av Bexellska ryggåsstugan, "Bålastugan", då den låg vid Göingegården i Lindberg utanför Varberg. Den flyttades dit år 1879 från sin ursprungliga plats i Harplinge på Kulsegård i Särdals by. Kanske är detta fotografi en dokumentation inför flytten till Torstorp i Grimeton påföljande år, 1890.
fotografi
Ryggåsstugan i Apladalen , Värnamo
Bolstad Hembygdsgården. Ryggåsstugan
Ryggåsstugan. Tärnsjö Hembygdsgård.
Ryggåsstugan på Brattön, Rörtången.
Bolstad, Ryggåsstugan, Hembygdsgården.
Ryggåsstugan i Gnesta
Anders Anderssons gård i Drared, Veddige. Framför bostadshuset står tre kvinnor och en man. Troligen har byggnaden ursprungligen varit en högloftsstuga, då den har två ingångar, vilka varit till respektive loft med en lägre ryggåsstuga emellan. Fönstren under takfoten vittnar om att man sedan har höjt mittendelen till loftens höjd och på så sätt fått en s k loftgångsstuga med genomgående vind, vilket var ett vanligt förfarande.
Linköpingsgatan 3
Bakom staketet hukar den ryggåsstuga som trots sitt centrala läge i Linköping kom att få stå kvar långt in i 1900-talet, enligt uppgift till 1935. Tidigare ett svårbegripligt faktum då ett flertal äldre fotografier visar stugan i ett läge längre ut mot gatan och till hinder för passerande längs Klostergatan. Den aktuella bilden från omkring 1920 förklarar rimligtvis varför huset kunde stå kvar till mitten av 1930-talet. Det tycks helt enkelt ha flyttats ett stycke in på gården och lämnat vägbanan fri. Stugan låg tills den slutligen revs invid Baptistkyrkan. Foto omkring 1920.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Ryggåsstugan i Emmabodas hembygdspark. Kolorerat vykort.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.