Vykort, "Skansen. Oktorpsgården, Halland." Gården från Slöinge som flyttades med byggnader och inventarier till Skansen per tåg år 1896. Familjen Lundqvist var de sista ägarna till gården med ryggåsstuga. Oktorpsgården är av ”sydsvensk”, helt sluten, typ var den första gård som i sin helhet uppfördes på Skansen.
Från 299 kr
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Häggums socken. Ryggåsstuga, avritad av antikvitetsintendent P. A. Säve i hans reseberättelse 1863 till KVHA. Säve, Per Arvid, 1811-87, dialekt- och folkminnesforskare,läroverksadjunkt i Visby 1835-71. S. gjorde värdefulla insamlingar av främst språkligt och folkloristiskt materia. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=322731
Exteriör av Bexellska ryggåsstugan, "Bålastugan", då den låg vid Göingegården i Lindberg utanför Varberg. Den flyttades dit år 1879 från sin ursprungliga plats i Harplinge på Kulsegård i Särdals by. Kanske är detta fotografi en dokumentation inför flytten till Torstorp i Grimeton påföljande år, 1890.
fotografi
Ryggåsstugan i Apladalen , Värnamo
Bolstad Hembygdsgården. Ryggåsstugan
Ryggåsstugan. Tärnsjö Hembygdsgård.
Ryggåsstugan på Brattön, Rörtången.
Bolstad, Ryggåsstugan, Hembygdsgården.
Ryggåsstugan i Gnesta
Anders Anderssons gård i Drared, Veddige. Framför bostadshuset står tre kvinnor och en man. Troligen har byggnaden ursprungligen varit en högloftsstuga, då den har två ingångar, vilka varit till respektive loft med en lägre ryggåsstuga emellan. Fönstren under takfoten vittnar om att man sedan har höjt mittendelen till loftens höjd och på så sätt fått en s k loftgångsstuga med genomgående vind, vilket var ett vanligt förfarande.
Linköpingsgatan 3
Bakom staketet hukar den ryggåsstuga som trots sitt centrala läge i Linköping kom att få stå kvar långt in i 1900-talet, enligt uppgift till 1935. Tidigare ett svårbegripligt faktum då ett flertal äldre fotografier visar stugan i ett läge längre ut mot gatan och till hinder för passerande längs Klostergatan. Den aktuella bilden från omkring 1920 förklarar rimligtvis varför huset kunde stå kvar till mitten av 1930-talet. Det tycks helt enkelt ha flyttats ett stycke in på gården och lämnat vägbanan fri. Stugan låg tills den slutligen revs invid Baptistkyrkan. Foto omkring 1920.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.