Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Dg 123. Persontåg 1204 skall gå till Jönköping-Falköping. Efter loket DF05 2757, F1 25578 (modell 1915) och BC05 2406. Bakom dessa skall finnas KJ BC0 (Kalmar-Göteborg), C3 och C0. På andra sidan plattformen står troligen snälltåg 18 då vagnen är en tysk resgodsvagn med stålkorg, Pw4ü28 eller 29.
OKB E 6 med invigningståg Bilden visar OKB E6 som den 1 november 1926 står berett att avgå med invigningståget på delsträckan Gävle - Söderhamn. När OKB förstatligades 1933 återkom loket till SJ där det fick tillbaka sitt gamla nummer E 1330. Byggd 1917 , 1925 fd. SJ 1330 , 1933 åter SJ E 1330
OKB E 6 med invigningståg Bilden visar OKB E6 som den 1 november 1926 står berett att avgå med invigningståget på delsträckan Gävle - Söderhamn. När OKB förstatligades 1933 återkom loket till SJ där det fick tillbaka sitt gamla nummer E 1330. Byggd 1917, 1925 fd. SJ E 1330, 1933 åter SJ E 1330.
Den nyanlagda bron över Skellefte älv vid Kusfors. Bron bestod av 2 spann på 30 meter och ett spann på 61 meter. Kostnaden för bron var 198 070 kronor. Loket är Statens Järnvägar, SJ Kc1 305 "Vanland" tillverkat av Nydqvist & Holm 1888. Tåget står i riktning mot Jörn.
Statens Järnvägar SJ B 1325 med tåg vid Tomteboda. Tomtåget till snälltåg 9 på väg ner till Stockholm C och avgång mot Göteborg ca 12.40. Tåget består av SJ B 1325, Fo1 25637, Bo5 2287, Bo3, ABo3, Co8, Co8 och BCo(7). B-loket har matarvattenförvärmare vilket syns på den stora pumpen på gångbordet.
Loket är ett statens Järnvägar, SJ S-lok med en Nalco-burk på taket vilket loken fick 1954. Nalco var för avkalkning av vattnet till pannan. Första vagnen är en sitt- och resgodsvagn litt ECF1 9067 före detta Skåne - Smålands Järnväg, SSJ 29.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 20, tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. 1937 köptes det från Nordmark - Klarälvens Jäsnväg, NKlJ med littera NKlJ lok 18. 1950 såldes loket till Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ G3p 3152. Det skrotades 1952.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
Järnvägsbron över vid riksgränsen mot Norge. Sverige till vänster. Dalslands Järnväg. DJ C3 8 med persontåg. Bilden är arrangerad och tåget har stannat för fotografering strax före gränsen till Norge. På loket tittar både förare och eldare på fotografen. I postkupén skymtar postiljonen.
Svartälvs Järnväg, SEJ. Åskådartåg för inbjudna gäster som anordnades i samband med övningsbombningen av banan i maj 1934. Loket är Statens Järnvägar, SJ Hva 1485, ursprungligen Markaryd - Veinge Järnväg, MaVJ lok 3. Vagnarna är SJ-vagnar F1 m86 och tre Bo4a varav en 1505.
Klockan 8 på lördagskvällen, 1 km norr om Odensala inträffade olyckan som berodde på att en främre ring på hjulparet på en godsfinka gick sönder. Godsfinkan spårade ur och drog det efterföljande tågsättet med sig. Fem vagnar splittrades medan loket stog kvar på spåret oskadat. Personal och 27 passagerare fanns på tåget men ingen skadades allvarligt
Troligen Sandträsk station. Möte mellan tågen 22 och 89. SJ Dk 432. Loket tillverkat 1936 av ASEA, tillverkningsnummer 882. I dag finns på Järnvägsmuseet i Gävle. SJ Oa 1. Fast kopplat med SJ Oa 2. Anlände till Kiruna 1930-04-14. Skrotad 1959 i Notviken SJ Mas 105499 och SJ Mas 106482. Treaxliga almvagnar. 1950 års modell med svetsad korg och rullager.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
KNJ, Krylbo - Norbergs Järnvägs lokstall. KNJ drift- och godsbangård, självständig station ett år innan. Ett stationshus byggdes, arkitekt Axel Kumlien, men användes aldrig som sådant utan blev personalbostad. KNJ lok 1. namnet på loket var Casimir Petre. Tillverkat 1891 av Nohab. Tillverknings nummer 326. Skrotades 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.