Fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Stickmaskiner i rad, kallas Kettenstolar stickar 1000 varv per min, nylonväv på 2 m, bredd. Med arbetare. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Från 299 kr
Anna Augustsson (stående på bild) tillsammans med Elin och Augusta som är hörselskadade, är personal som har arbetat på Stretereds skolhem. Bilden är tagen utanför Flickornas arbetshem vid Stretereds skolhem som numera kallas för Trädgårdsvillan. Trädgårdsvillan är en av de få bevarade byggnaderna från skol- och vårdhemstiden vid Stretereds skolhem.
Gården som man ser bostadshuset på, år 1992, är i dag "Ekelunds i Knipered". Gårdens ladugård brann ner i början av 1950-talet. Det gamla manhuset flyttades till Slottskogen 1946, det kallas numera för Hallandsstugan och drivs av Hallands Gille. Rester av grunden finns kvar.
Kållereds centrum. Kållereds Torg kallas den plats i Kållereds centrum, där många affärer är samlade i en byggnad. Här finns bank, konditori och affärer av olika slag. En sådan plats benämnes ofta torg, även om där inte finns någon yttre vanlig torghandel. Här finns också en fritidsgård med bowlinghall.
Stenkällare tillhörande gården Bölet 1:3 "John Andreassons" år 1978. Stenkällaren är riven. Källaren låg i närheten av nuvavande Bölets förskola (Bölet 1:185). Förskolan ligger på den gamla ladugårdens tomt och där boningshuset tidigare låg finns idag två villor. Backen till vänster kallas "Krakebacken". Relaterade motiv: A1649 och A1659.
Spetsebo station vid invigningen av Varberg- Ätrans Järnväg, VbÄJ. Banan invigdes 1911 och lades ner 1961. Banan var inte elektrifierad utan ånglok och diesellok drog tågen och på senare år förekom även rälsbussar. Ätranbanan som den kallas gick i konkurs 1932 och övertogs i juli samma år av Halmstad- Nässjö Järnväg, HNJ.
Interiörbild av turbiner i maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Interiörbild av maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Boggi SJ 5800. SJ Säkerhetstjänst. Boggi kallas den anordning som sitter under en vagn eller fordon med vanligen fyra hjul i syfte att sprida fordonets last på fler axlar och därmed minska axeltrycket, öka lastförmågan och förbättra kurvtagningen. Vagnens högsta hastigheten är 120 km i timmen.
Centralstationen, Stationshus i sten, delvis tvåvånings. Fogstruken röd tegelmur. Erhöll sedermera ökat utrymme genom uppförandet av ett särskilt ilgodshus. Arkitekt: Edelsvärd. Stationen ombyggd 1918.Stationen öppnades för trafik 15 oktober 1872.Stationen kallas "Linköping Central" från 15.5.1927 1919 tillbyggdes stationshuset mot norr och söder
Stationen hade från början tänkt kallas BYSKE, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, 'Byske-modellen', som förutom i Myrheden uppfördes i Mo=Moliden, Själevad, Tvärålund, Ekträsk, Åsträsk, Storlångträsk, Gammalträsk, Brännberg och Hednoret. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944.
Hospitalsgården i Jönköping fotograferad från öster. Här syns baksidan av det stenhus som brukar kallas Johan III:s hospital och som ofta sagts vara Jönköpings äldsta byggnad. Arkivhandlingar visar dock att det uppfördes först på 1770-talet, som bostad för hospitalets syssloman eller föreståndare.
Bestorp, Gläntan. Britta Persson utanför sin stuga i Bestorp. När Doktor Axel Wersén slutade sin anställning som överläkare vid Mössebergs badanstalt och Sanatorium och öppnade praktik i Stockholm, köpte han denna stuga. Stugan kallas Gläntan och är den enda i original som finns kvar. Ursprungligen bebodd av soldaten Sköld.
Enligt senare noteringar: "Huset till vänster kallas Staben (förläggn. första världskriget). Det var Konsumbutik på 1920-talet, numera kontor/affär, "Sohlbergs Trävaru-". Närmast till höger har varit biograf, senare pappersindustri, numera rivet. Vägsträckningen är den gamla, före vägportens tillkomst. Posthuset mellan Hansson affär och järnvägshotellet är ännu inte byggt (byggår 1933)." (BJ)
Torghandel. Nanny och Göte Lundin säljer blommor på Stora torget. De har sin skåpbil med sig. Flera kvinnor har samlats vid deras torgstånd. Kvinnan som håller i krukväxten kallas för "Stallarns fru". Hon kommer från Stora Sundby och hjälper makarna Lundin ibland. En bit ifrån står två män och en kvinna och samtalar. I bakgrunden ses Stadsgården och "Åhuset" vid infarten till Västerlånggatan.
Vykort: Harbäcksgården i Hjo. Gården är numera (1970) nästan helt borta. Det är en krämaregård från förra hälften 1700-talet. Det enda den har gemensamt med Postverket är att i gårdens stallar vilade under en tid på 1860-talet postens diligenshästar ut. Gården kallas idag (1970) Harbäcksgården efter grosshandlare Harbäck från sekelskiftet. Tidigare är den sedan 1600-talets slut benämnd Ambjörnsgården efter klensmeden Ambjörn Jonsson och hans son Jon Ambjörnsson, likaledes smed och jordägare.
"Kristenssons på bruket". Detta torp låg nära älven norr om tegelbruket och fanns säkert in på 1920-talet. Finns upptaget på ekonomiska kartan av år 1924. 1840 hette tegelmästaren på bruket A Lindqvist född 1802. 1845 betecknas det som torp. A Lindqvist 1850 " " " " " 1855 " " " " " 1860 dito Tre minderåriga barn. 1870 Torp A Lindqvist, son Otto f. 1845 dotter Serverina f. 1843. Otto arbetade på tegelbruket. Ernst Walerius. Alma Lindqvists torp på Tegelbruksvägen.(A.S.) Bild 3 o. 4 från Falkenbergs Vandrarförenings album F 7, där torpet kallas Planterlyckan.
Parti av Linköping 1968. Vy mot nordväst från Sankt Larskyrkans torn. I bildens nedre högra del sträcker sig det för Linköpingsbor så välkända Lindsténshuset i hörnet av Klostergatan och Ågatan. I folkmun kom huset att kallas Andrea Doria och hör sedan tillkomsten vid mitten av 1950-talet till en av stadens mest originella byggnader. I bildens övre vänstra del pågår byggnadarbeten att förse domkyrkan med två tornspiror över koret.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.