Slitna fasader utmed Hunnebergsgatan i Linköping. I blickfånget Hunnebergsgatan 5, reveterat och spritputsat trähus i två våningar. Antagligen uppfört omkring 1840. Vid tiden var husen längs gatans sträckning vid kvarteret Aspen rivningshotade, vilket för nr 5 kom att bli en realitet 1974. Övriga räddades lyckligtvis för att tjäna som hantverksgårdar eller integreras i servicehuset Aspen.
Från 299 kr
Ytterligare en bild från söder. Bakbygget är uppfört, det var det inte 1906, se Bild 921. Annars är det sig likt. Stora halm(?)stackar står bakom ladugården. Det måste ha varit en mycket god skörd det året, om man inte kunde få plats med allting inne på det mycket stora loftet. Har man tvättat mattor? Det ser ut att hänga mattor på slantunen!
Masse visar också småhusen. Här ses magasinet med vagnbod på gaveln. Om magasinets nedervåningen också varit till för spannmålsförvaring är ännu inte känt. Magasinet är uppfört i resvirke med spåntak och ungefär jämnårig med ladugården, dvs 1908. T v står vedboden med en vedhög utanför.
Här ses den västra partens manbyggnad från åkern i söder. Enligt Lauboken är huset uppfört 1883, men frågan är om det inte är kraftigt ombyggt då. Det skulle kunna vara ett äldre hus som höjts och fått källare och moderna fönster. I bakgrunden syns den nya rätt obetydliga ladugården, jämfört med den gamla stora stenladugården, som var sammanbyggd med grannpartens.
Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört under 1800-talets andra hälft. Bottenvåning med stickbågiga fönster. Andra våningens fönster med tre rutors höjd. Överst ett band med små vindsfönster. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Västanå i trakten av Borensberg. Uppfört av de välkända byggmästarebröderna August och Johan Robert Nyström till sin syster Johanna 1872. Systern var gift med August Wiberg, fabrikör i näraliggande Råby, och i Västanå kunde de skapa ett för dem passande hem. Fotografiet har daterats till 1893, möjligtvis 1894. Vid tiden disponerades gården av makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson med barn för sommarboende.
Ett hus med många funktioner. Uppfört på 1820-talet som sockenmagasin för Kuddby församling och använd som sådant till den så kallade spannmålsbalkens upphävning 1853. Därefter fick byggnaden ny funktion som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Efter att Åkerlidens ålderdomshem stod klart 1933 användes lokalerna som skola, slöjdsal och skolkök. Från år 1974 disponerar Björkekinds hembygdsförening byggnaden.
Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Sydöstra infartsvägen till Linköping i höjd med Risbrinken. Motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Huset till höger är Kristineberg, uppfört 1866 för att existera i omkring 100 år. Vid tiden för bilden beboddes stugan av trädgårdsmästare Klas Johan Johansson med familj.
Familjen Andersson framför hemmet Ekenäs i Sund. Huset står på fri grund i Ukreda och är rimligtvis uppfört av familjefadern, byggmästare Karl Johan Andersson. På bilden ses även makan Clara Charlotta Rehn och hela deras barnaskara. Den äldre kvinnans identitet har inte kunnat styrkas.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1908. Den vinkelställda byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Mitt emot ses magasinet och till höger rörelsens bageri invid strandkanten. Bakom dessa byggnader ses Ekbergs bostadshus, uppfört omkring 1875. Vy från Lindersfjärden.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Stationen byggd 1911 .En äldre station byggd 1865-66. Det revs dock 1911 och det nuvarande blev då uppfört med två våningar i tegel. MSJ byggde 1911 ett lokstall. Möjligen hade YEJ haft ett stall här tidigare (ÖSJ-Bladet 96/1). MSJ , Malmö - Simrishamns Järnväg YEJ ,Ystad - Eslövs Järnväg
Storgatan 16, Thulinstomten, Per Lars tomt. Kungsgården eller Thulinstomten omkr. 1895. "Kungshuset" på Thulinstomten vid Stora torget var troligen uppfört kort efter den stora branden, som härjade staden 1769. Huset revs 1912 och basarbodarna till höger med sina mjölk- och brödbutiker något tidigare.
Kv. Plåtslagaren, Granska huset "Grahns", Nygatan 7, förr Rödestensgatan. Troligen uppfört i början av 1800-talet och rivet 1923. Det var uppkallat efter en skomakare och polis Grahn på 1850-talet. Falköping hade här för cirka 100 år sedan en tändsticksfabrik. Denna påstås ha varit inrymd i andra våningen.
Bomhus Godtemplares första ordenshus. Uppfört och invigt 1899 (plats mellan fotograf Lövqvist och vattentornet i Kristinelund). Ordenshuset hade stor betydelse för möteslivet. Förutom nykterhetsmöten fanns även bildningsverksamhet, arbetarröelsens möten, teater och film mm. Ordenshuset var även Valbo församlings predikolokal fram till 1907, då Bomhus kyrka byggdes. Ordenshuset ödelades genom brand den 26 april 1932.
Egnellska ridhuset uppfört 1885 var K 3:s första ridhus i Skövde. Det låg mitt emot bryggeriet. Där Helena skolan nu ligger, med en stor ridhusplan mellan. Kort och text( artikel i SLA 20/6-1996) finns i arkivet i pärm 13, uppslag 6.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.