Masse tog först den här bilden av Alfvegrens ställe, men var tydligen inte nöjd med den. Han tyckte nog att träden skymde för mycket och tog en ny bild nästa vår, se Bild 1070. Nils Alfvegren född 1820 från Alskog bebodde detta hus som stod söder om Nybygget Mårtenssons nuvarande Ingemar Nilssons. Nils gifte sig 1848 med Anna Brita Hansdotter född 1826 från Gumbalde. De fick 7 barn. När hustrun dog gifte Nils om sig 1863 med Brita Elisabet Larsdotter född 1829 från Botels och de fick en son. Sonen Jakob Niklas Alfvegren, som var snickare och spelman byggde en ny boplats mitt över vägen 1885, vilken var en mindre gård, okänt var han fick marken ifrån, möjligen kom delar av marken från den bortskiftade parten av Hallsarve, se Bild 841. Personerna på bilden kan vara Brita Elisabet Larsdotter 73 år med barnbarnet Anna Amalia Alfvegren 9 år.
Från 299 kr
Brudparet Emilie och Jakob Larsson Fie, i andra vagnen, är med stort brudfölje på väg till vigseln i kyrkan. Strax framför de främsta hästarna står en äreport. Bilden är tagen precis i vägkorsningen vid kyrkan, växter mot kyrkogårdsmuren skymtar t v. I vägkorsningen står socknens snöplog. T h ser man hur öppet landskapet var, man kan se ända till När! Bakom träden i bildens vänstra halva är den s k Kluckarbröiu, en stor brya som bildades då man här hade lertag när kyrkan byggdes. Det vattenfyllda lertaget har sedan 1200-talet varit en stor brya, vilken dock minskades kraftigt när man fyllde ut ungefär halva bryan då Lau handelsförening byggde affärslokal på denna del av Kluckarbröiu 1916.
Inskriptioner: Här är det jordagods, som jag på jorden funnit, Men där har JESUS mig ett himla frelse wunnit. Jag ligger och sofver och vaknar upp ty Herren uppehåller mig. Kristus är mitt lif och döden är min vinning. Träden fritt på denna sten, Dock ej naket et han beder: Rubben ej de frätta Ben, som gått hit till hvila neder. Af jord, i jord, til jord jag tagen, giömd och worden i himlen blir, då Gud förstörer jorden. Utan mitt fremlingskap jag nu tillbaka sender Min kropp i modrens skjöt, min själ i Fädrens händer. Här gjöms en syndare helt fattig och fördömder, som salig blef af nåd i JESU blodsår gjömder. Gnag ej de döda ben. Förskona deras minne. Låt blifva denna sten. Ty döden bor härinne.
'Vy med Karlsrodammen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 4984. Bildtext där: :: Den äldre bilden togs troligen före sekelskiftet 1900 av Lydia Boström. Personen som sitter på bänken längs Karlsrodammen har god utsikt åt alla håll. Skansen Kronan tronar i fonden utan någon skymmande bebyggelse. Längs vattendraget växer solitära träd och Slottsskogen ger ett mycket öppet intryck från denna vinkel. Under åren har Karlsrodammen ändrat form och sträckning något och därför blev det svårt att hitta exakt samma punkt för fotografering. :: :: Dagens vy uppvisar en lummigare inramning av vattnet, kontrasten mellan då och nu ökar också på grund av den äldre bildens outslagna löv. Men buskar och sly har växt upp mellan träden och skapar en mer sluten vy.'
bilder, fotografi
fotografi
Denna part av Bjärges låg förut alldeles intill Bergmans part och dessa två bildade tillsammans en sluten gårdsmiljö med byggnaderna placerade i en fyrkant, precis som uppe vid Bjärges Jakobssons och Melanders före skiftet, se Bild 568, 555 och 563. Denna part tillkom på 1760-talet genom en delning av Lilla Bjärges och skiftades ut till den här platsen 1870. Manbyggnaden ligger i en svag backsluttning, vilket har gjort det möjligt att gräva ut en källare under vardagsstugan i husets högra del, i övrigt har huset bara en sockel. En snickarglädjeveranda har nyligen tillfogats, liksom ett brygghus t h. Där emellan har man byggt ett plank som vindskydd. Mot stårgården står ett spjälstaket med traditionella dubbelgrindar med rombrutig överdel. T h om grinden står troligen ett brunnshus. Framför flovedstraven ligger en del virke, t v om grinden ligger stänger och t h om vedtraven står bruklavar och t v skymtar en brukkärra. Det är troligen om- och tillbyggnader av ladugården på gång! Träden är sannolikt popplar, vilka var omtyckta planteringsträd på 1800-talets andra hälft. Popplarna är borta sedan länge, på lillgården står det päronträd i stället. Annars är det mesta sig likt.
Man skulle kunna tro att det här är ett motiv från stranden, men det är faktiskt taget uppe från Lausbackar! I förgrunden är det fd åkrar och betesmarker, delar av markerna tog man lera och grus i fram till 1980-talet. Större delen är idag bevuxen med tallar och enbuskar mm och är snårig mark numera. Det har tydligen varit en regnig sensommar, för lerhålet framför Lina ställe är vattenfyllt. Här plockade både Masse och pojkar i bygden på hans uppdrag fossiler, det fanns massor. Huvuddelen av Masses fossilsamling på 500.000 delar är plockade i "Lairhäulä". På ancyllusvallen bakom lerhålet ligger Lina Jacobssons, fd Söderlunds, ställe. De 5 träden på tomten är de enda som syns på hela backarna! Men det fanns en oxel nere hos Masse, det är alldeles utanför bild t h. Vi ser det lilla bostadshuset och brygghuset och th ladugården med bod på högra gaveln. Vid det vänstra dubbelträdet är det en källare, se Bild 1086. Lausviken skymtar en aning t v om dubbelträdet.
'Monterad hackspett. :: :: Text till bilden: ''Hackspetten är en egendomligt danad fogel, och tillbringar sitt lif i skogar och planteringar, hvarest han är ständigt sysselsatt med utrotandet af sådana insekter, som i fall de fritt finge utveckla sig, blefve menliga för skogen. I så fall måste en noggrann skogshushållare fridlysa dessa sina verksamma tjenare, verksamma i dubbelt afseende derföre, att de hugga fler hål i träden än de själva begagna, hvilka intagas som bostäder af många andra insektsdödande foglar. I vårt land finnas 8 olika slag. Den här afbildade kallas större hackspetten. Fogeln lever äfven af åtskilliga växtfrön, t.e.x sådana af gran, och likasom vi sjelfa föredra en viss plats vid bordet, skall det smaka honom bäst, då han får sönderhacka kotten mot ett visst ställe på ett visst träd. Något dylikt har författaren sjelf observerat på s.k. kärrmes. Å fngna foglar är detta förhållande lätt att iakttaga.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
fotografi, bilder, tavla
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.