År 1897 startades Linköpings nya gasverk i stadens norra utkant. Det tidigare gasverket låg opassande centralt på Sankt Larsgatan. I förgrunden gasverket stora kål- och ärtodlingar. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Sankt Larsgatan 30 i Linköping. Fotoåret 1929 var beståndet av äldre trähus i stadens centrala delar ännu anmärkningsvärt stort. Under de påföljande decennierna kom de att närmast utraderas. Vy från nordost.
År 1915 stod Linköpings nya brandstation klar. Den hade ritats i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell och blev ett verkligt lyft för stadens brandväsen.
Parti av Stora Badstugatan i Linköping. Vid tiden för bilden bar stråket ännu en medeltida prägel med sin svängda gatusträckning och alltjämt löper den på tvärs mot stadens rätvinkliga gatuplan.
Steroeofotografi som med stereoskop möjliggör återgivning av motivet tredimensionellt. Vy över Drottninggatan och Carl Johans park i Norrköping. I bakgrunden stadens gamla stadshus och Stora hotellet. Tiden är omkring 1890.
Hunnebergsgatan 28 i Linköping. Lågt, reveterat och spritputsat timmerhus från 1700-talet. Enligt traditionen en av stadens fyra tullar. Byggnaden vänder gaveln mot gatan. På gaveln finns bevarat en anordning som kan ha samband med den forna tullbommen.
Porträtt av fröken Julia Holmström. Född i Kalmar 1848 inflyttade hon till Linköping 1865 för att tjänstgöra som lärare vid stadens flickskola. Hon levde kvar i Linköping som ogift till sin bortgång 1925.
Badstugränd i Söderköping har fått sitt namn efter S:t Ilians badstuga som en gång i tiden låg i området. Här en vy längs gränden söderut med en skymt av stadens rådhus i bakgrunden. Närmast betraktaren Badstugränd 3.
Gårdsinteriör från Vadstenagatan 4 i Skänninge. Om inte idylliskt så ändå fridfullt, men snart ska den nya tiden komma ikapp de gamla husen. På platsen uppfördes det affärs- och bostadskomplex som bland annat länge inrymde stadens systembutik.
Linköping 1902 och den vy som då först mötte stadens ankommande tågresenärer. Järnvägsavenyn hade medvetet vinklats för att låta domkyrkans torn bilda accent i fonden och med sitt signum välkomna besökaren. Upplevelsen kom att förändras efter Frimurarehotellets tillkomst 1912.
Björnåkra som begrepp är knappast bekant för dagens Linköpingsbor. Men några hus står ännu i skrivande stund kvar i det lilla villaområdet mellan järnvägen och Norrköpingsvägen vid stadens utfart i öster. Odaterad bild från omkring 1915.
Vy mot Kanberget i Linköping 1916. På höjden reser sig stadens vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910. Till höger om vattentornet skymtar den äldre vattenanläggningen i form av en öppen reservoar.
År 1897 startades Linköpings nya gasverk i stadens norra utkant. Det tidigare gasverket låg opassande centralt på Sankt Larsgatan. Bilden visar kontorsbyggnaden i hörnet av dåvarande Bangårdsgatan och Fabriksgatan.
Parti av Stångån och tillika Kinda kanal nordost om Linköping. I fonden ses Nykvarns sluss som från öppnandet år 1867 möjliggjort för båttrafik på Göta kanal att nå stadens centrala hamn. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Westmanska BB i Linköping 1916, åtta år efter invigningen den 2 juni 1908. Anläggningen hade realiserats med hjälp av donerade medel från Henric Westman, stadens stora välgörare. För byggnadens ritningar stod Janne Lundin.
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Djurgårdsgatan 13 i Linköping. I stadens utkanter, som detta, dominerade den lågskaliga trähusbebyggelsen som inte sörjdes för när den moderna tiden bröt in. Byggnaderna på bilden fick på 1940-talet lämna plats för busstorget.
Ett något fördunklat ögonblick från Linköping 1901. Oklart även för vad som fick Linköpingsborna så mångtaligt på benen denna dag. Stadens läroverk i fonden och förekommande studentmössor i folkmassan gör något studentskt troligt.
Interiör från juvelerare Sam Peterssons våning i Linköping. Tillsammans med makan Hilma Carolina hade paret som synes skapat ett ståndsmässigt hem som anstod en av stadens mer ansedda invånare.
Motiv från omgivningen av Linköpings slott med Skyttegillets sällan avbildade musikpaviljong. Den kom till 1904 efter att gillet vädjat till stadens invånare och erhållit de 500 kronor som fordrades. För paviljongens ritningar stod Sven Torgersruud.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.