I Våmb's kyrka finns det ingen riktig predikstol, där är mer en talarstol (Ambo) i den gammalkristna kyrkan, från vilka evangeliet och epistlen lästes vid gudstjänsten. (Predikstol tillkom efter renoveringen).
Från 299 kr
Station öppnad 1918. En- och enhalvvånings stationshus i trä byggdes med godsmagasinet. Stationen upphörde 1992. Från 1993 fungerar bara som säsongsstation. Fotot är tagen innan renoveringen av expeditionslokalerna och väntsalen 1947.
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Viggbyholm öppnad först som hållplats 1903 och sedan 1908 som station . En- och enhalvvånings stationshus i trä. Under 1940-talet moderniserades och ombyggdes stationen. Bangården utbyggdes 1945 med ett nytt stickspår och fick 1946 en tretons elektrisk lyftkran. Godstrafiken upphörde 1960. Här syns stationen förre renoveringen.
Gamla gatlyktan hos firma vid Bangårdsvägen i Kållered, cirka 1992. Det är samma gatlykta som nu står vid Lyktplatsen (Götaforsliden/Norra Forsåkersgatan i Mölndals kvarnby) och som tidigare stod vid Gamla torget. Bilderna är tagna inför renoveringen innan den sattes på sin nya plats. Relaterade motiv: 2004_0302 - 0313 samt 2017_0122.
Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar. De vitputsade murarna täcks av sadeltk, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingången o väster leder in i kyrkorummer. Den urpsrungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen sate störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummet täcktes med ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning och predikstol.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan som är byggd i sten i historiserande blandstil består av ett rektangulärt långhus med kor och en bakomliggande halvrund sakristia. Vid renoveringen 1929-30, som utfördes efter förslag av arkitekt Paul Boberg, förändrades koret radikalt. Den förut vida koret som tidigare varit rikt utsmyckat med en altaruppställning samt en skärm som avgränsade mot den bakomliggande sakristian förminskades. Ett absid liknande kor byggdes. Altaruppställningen ersattes av ett medeltida triumfkrucifix.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan som är byggd i sten i historiserande blandstil består av ett rektangulärt långhus med kor och en bakomliggande halvrund sakristia. Vid renoveringen 1929-30 som utfördes efter förslag av arkitekt Paul Boberg förändrades koret radikalt. Den förut vida koret som tidigare varit rikt utsmyckat med en altaruppställning samt en skärm som avgränsade mot den bakomliggande sakristian förminskades. Ett absid liknande kor byggdes. Altaruppställningen ersattes av ett medeltida triumfkrucifix.
Öströö slott i Dagsås som ligger vid Ottersjöns norra strand. Godset har medeltida anor och de äldsta delarna i nuvarande mangårdsbyggnad kan härstamma från 1500-talet. Det har varit säteri. Tornet till vänster uppfördes på 1860-talet i italiensk-inspirerad stil och 1916-1917 omgestaltades hela byggnaden till den vid tiden moderna italienska villastilen. Arkitekt Georges Ludvig Robert von Dardel ledde renoveringen. En envånings länga innehållande kök byggdes till mellan tornet och bostadshuset. Byggnaden omges av en muromgärdad före detta park, terrasserad ned mot sjön.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.