Sunne Anderssons föräldrahem. Tälle krog (Kantakrogen) var en gång i tiden en plats där man kunde övernatta och byta hästar för de som var på resande fot med häst och vagn. Troligen var den byggd på 1500-talet. Byggnaden var K-märkt men den revs när nya vägen till Askersund byggdes. Resterna i våningen finns i dag hos Hallsbergs hembygdförening. 10 juli 1953. Se även bild OLM-1953-78
Från 299 kr
Vy över Kungsgatan mot norr, tagen ovanifrån. På reklamskylten närmast till vänster står det "Järnhandel Carl Nilsson & Son" och nästa skylt förkunnar att där ligger Lotten Svenssons Kafé & Konditori. Till höger ses trädgården till Sparbankshuset och mitt på kullerstensgatan står en dam och talar med ett par sittande i vagn efter en vit häst. Därnäst ligger stadshuset/stadshotellet och till höger syns Varbergs kyrka vid Stora Torget. (Glasplåten är trasig, därav det svarta diagonala strecket)
fotografi
När Theodor Thomsson med hustru Josefina byggde upp denna lilla gård, var det inte den gamla Hallsarveparten som återuppstod, dess mark hade slagits samman med Bjärges. Det var bara gårdstomten som blev densamma, men jorden kom från grannparten. Här ser vi Theodor med häst och vagn framför den nybyggda ladugården. Till vänster står ännu bulbyggnaden med det bakomliggande skjulet kvar, liksom dasset. I bildens kant syns den nya vedboden. I förgrunden till höger är virke uppstaplat till nya byggnationer. Sonen Hugo sitter i grästet innanför den moderna slantunen mot storgården.
A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
Fordonet "Star", förmodligen Sveriges första postbil, trafikerade sträckan Trosa-Järna innan stambanan var utbyggd över Vagnhärad. Det var dock si och så med tillförlitligheten beträffande turlistan och trots att herr automibilägaren (Karl Sjöberg) annonserade i stadens tidning att bilen kunde ta 2 passagerare, för det facila priset av kr 1:25 tur och retur, föredrog i regel Trosaborna häst och vagn. Bilen inköptes år 1905 och såldes år 1907. Fotot taget utanför postkontoret i Trosa år 1905. Vid ratten chauffören Adolf Nilsson från Järna, och till höger postmästaren i Trosa A. Blixt.
Fordonet "Star", förmodligen Sveriges första postbil, trafikerade sträckan Trosa-Järna innan stambanan var utbyggd över Vagnhärad. Det var dock si och så med tillförlitligheten beträffande turlistan och trots att herr automibilägaren (Karl Sjöberg) annonserade i stadens tidning att bilen kunde ta 2 passagerare, för det facila priset av kr 1:25 tur och retur, föredrog i regel Trosaborna häst och vagn. Bilen inköptes år 1905 och såldes år 1907. Fotot taget utanför postkontoret i Trosa år 1905. Vid ratten chauffören Nilsson från Järna, och till höger postmästaren i Trosa A. Blixt.
Två små barn står i vattenbrynet och håller varandra i hand. De var två av Kustsanatoriet Apelvikens första skrofulösa patienter år 1902. För lungtuberkulossjuka byggdes sanatorier runtom i landet, men i Varberg intresserade sig läkaren Johan Severin Almer för barn och unga med körteltuberkulos. Sommaren 1902 ägnade han åtta veckor åt att för egna medel vårda sex skrofulösa barn. Vården gavs i en bondgård i Apelviken som han hyrt för ändamålet. Maten lagades i Almers hem, Brunstedtska huset inne i Varberg, och fraktades ned till bondgården varje dag med häst och vagn. Stärkande diet ingick nämligen i behandlingen liksom sol- och salta bad, vila och motion. Jodhaltiga medikamenter, t ex fiskolja, användes också som botemedel. Apotekare Wåhlén i Varberg försåg Almers patienter med medicin gratis.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.