Stora skjutbanan den 29 augusti Några bilder från skjutmomentet Bild 1 Förberedelser för skjutning. Skjutavstånd 100m. Skjutställning liggande. Anders Cedergren i förgrunden. Bild 2 Jan-Erik Holm, Björn Nilsson, Jan Johansson och Ulf Tengbrand. Bild 3 Skjutningen föregicks av löpning 250 m. I god fart ser vi här i täten Allan Sjöberg, Ivan Morelius och Acke Grindberg. Kökarl är kassachefen Erik Nilsson, som slutplacering i H 56 blev det andra plats.
Från 299 kr
Söraby kyrka. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna Norraby och Söraby under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse.
År 1779 sammanslogs de båda församlingarna Norraby och Söraby under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Söraby kyrka, som fick en gustaviansk prägel, uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse.
Gustav Vasa landsteg på Stensö udde den 31 maj 1520. År 1851 restes ett minnesmärke över denna händelse, vilket på 1880-talet flyttades till stadsparken. År 1933 restes ett annat monument, bestående av ett stort klippblock vilandes på mindre stenar. Ytterligare ett minnesmärke är uppsatt vid stranden på Stensö udde, efter att greve Ludvig av Provence, den i Frankrike exilförklarade kungen, varit på besök vid denna plats år 1804 för att hedra minnet av Gustav Vasa. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Detta andra vapen ett på varje sida om altaret. "Denne välborne herren Gustaf Ribbing Zachrisson, herre till Valstad Österby och Em är född i Småland på Ringnäs anno 1671 d 21 maj kl 8 om morgonen och här begraven 1691." (under teckningen). Begravningsvapen över Gustaf Ribbing (1671-1691). Hade sin plats vid sidan om altaret i gamla kyrkan. Teckning av N I Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs lasarett, då benämnt Länslasarettet, invigdes den 30 november 1901. På husgaveln anges trots det årtalet 1900. Det efterträdde en sjukhusbyggnad av trä med 40 sängplatser, som uppförts 1852 på samma plats, då kallad Dykerilyckan. Dessförinnan hade länslasarettet varit förlagt till fästningen. I förgrunden ses sjukhusparken med trädgårdsmöblemang i kvarterets nordöstra hörn där Västra Vallgatan och Prästgatan möts. Till vänster skymtar ekonomibyggnaden med personalbostäder, som uppfördes några år senare.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Ådalslidens kyrka. I Ådalsliden byggdes en stenkyrka under slutet av 1200-talet. Efter en brand uppfördes en ny träkyrka 1646 på samma plats. Den ersattes med en ny träkyrka 1820 efter ritningar av P. Palmroth. Kyrkan försågs med torn. Vid de äldre kyrkorna stod klockstaplar. Interiören följer väl empirestilen med tunnvalvstak och listverk, målat skenperspektiv på altarväggen och landskapets främste träsnidare Zackris Persson tillverkade predikstolen. Orgel från 1910 som byggdes om 1949.
Ett gäng pojkar och män letar efter fynd i uppgrävda massor från vallgravarna vid Rumlaborg i Huskvarna 1932. Vallgravarna hade grävts ur vintern 1931 och sommaren 1932 grävdes ytterligare i den innersta vallgraven. Massorna kördes i skottkärror till en plats vid sidan av borgen där de gicks igenom. Stående är fil. stud Anders Lindahl och strax till höger om honom, tittandes in i kameran är fil. stud. Walter Fredriksson.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Sömnadsdetaljer av klänningar sydda på NK:s Franska damskrädderi. Ett högklassigt coutureplagg är lika välgjort på insidan som på utsidan. På en till synes enkel aftonklänning under ytan döljer en mängd finesser som garanterar perfekt passform. Kjolen är uppbyggd av lager av tyll. Det axelbandslösa livet hålls på plats med hjälp av flexibla korsettfjädrar insydda i kanaler. Tyllblommor vid bysten bidrar med form och komfort. Typiskt för couturehantverket är även handkastade sömsmåner, hyskor och hakar, tygklädda knappar samt blytyngder som tynger ner fållen.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern.Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Järnvägsstationen i Dals-Rostock. Sidobyggnaden till vänster användes vid den ursprungliga hållplatsen i Rostock, anlagd 1884, och var ursprungligen förlagd ovanför Rostocks brunn. Senare fraktades byggnaden ner till den plats där Dals-Rostock järnvägsstation uppfördes 1908, och byggdes då ut till stationshus. 1941 revs stationshuset och ersattes med ett nytt. Idag finns i Dals-Rostock en modell i skala 1:2 av det ursprungliga stationhuset.
Den välbevarade romanska absidkyrkan med något senare torn härrör från 1100-talet. Valven tillkom på 1400-talet och försågs 1754 med kalkmålningar. Den ursprungliga finhuggna triumfbågen med palmettfriser vid anfangerna, som flyttats till tornbågen vid en reparation 1702, återfick 1964 sin rätta plats. Det ursprungliga altaret är bevarat. Predikstolen tillkom 1691. Tre medeltida skulpturer är bevarade liksom dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225249
Ställverk (där SWB och SJ möts) I järnvägens barndom hade man inga signalställverk så tågklareraren var tvungen att lägga växlarna själv på plats ute i växeln och sen ta in tåget. Det var inte särskilt praktiskt eller säkert , så på 1880-talet började de första ställverket att göras. Signal ställverkets uppgift är att lägga tågvägar (en förutbestämd väg från en punkt till en annan punkt) på ett säkert sätt och effektivt sätt. Sen 1880 till 1999 har det utvecklats många olika modeller av ställverk
Gävle Ångväveri AB. Åkargatan 87. Industribyggnaden vid Textilgatan en vinterdag. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.