Den märkvärdiga Ledbergsstenen på kyrkogården till ortens kyrka. Inget är känt om stenen från dess tillkomst tills att riksantikvarie Johan Hadorph ritade av den på 1600-talet. Då satt den inmurad i väggen till kyrkans sakristia. År 1847 rev man den nuvarande kyrkans föregångare och i sammanhanget lösgjordes stenen, men insattes som byggnadsmaterial i den nya kyrkogårdsmuren. Stenens tid i kyrkogårdsmuren tycks dock blivit kort, och efter en viss "träta" i församlingen kom den att resas på sin nuvarande plats.
Från 299 kr
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
Grosshandlare John Brobeck har tagit plats i familjens gigg för färd mot för oss okänt mål. Vid sin sida har han sannolikt familjens tre äldsta barn, John, Jim och Jane. Vid verandan står makan Hilda Ingeborg, född Iindqvist, och med nämnda antagande har hon dottern Jerry invid sig. Likaså skymtar minstingen Jean i famnen på någon av parets tjänsteflickor. Platsen är familjens sommarvilla Björkliden i Sandvik. Året var 1902.
Överste Fritz Lovén var vid sidan av sina militära uppdrag en flitig fotograf. Som sådan i Linköping var höjden vid utsiktstornet Belvederen en flitigt besökt plats. Härifrån har han tagit en rad plåtar över staden som berikar vår kunskap om Linköpings utveckling omkring förra sekelskiftet. Just denna tagning visar utsiktsplatsen och hans assistent, som enligt uppgift i huvudsak var överstens hästskötare. Vi saknar dessvärre hans namn. Fototiden uppskattas till 1890-talets mitt.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde officiellt invigas i april månad 1923 och gav i förstone plats för I 4 och I 5. Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 4.
Välansatt och prydligt utmed Björngatan i Linköping. Fotoåret 1976 var området Björnsåker sedan länge inklämt mellan motorvägen och järnvägsspår. Vid förgående decennium hade områdets östra del avrivits för att ge plats för Ljungstedtska skolan. I den bostadsbebyggda västra delen fortsatte livet om än under återkommande hot om avhysning. I december 2021 sades hyresgästerna slutligen upp. I skrivande stund (oktober 2024) står villorna ännu kvar men beräknas att rivas inom kort.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde brukas från hösten 1922 och gav i förstone plats för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 5.
Vy över Stora torget i Linköping år 1900. I bildens vänsterkant skymtar gaveln till Stora hotellet. Den orginella hörnfastigheten på motstående sida av Storgatan uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner kort efter den stora stadsbranden år 1700. Till höger Linköpings gamla rådhus. Byggnaden stod klar år 1799 och kom vidare att köpas av staden för att ge plats åt rådhusrätten och stiftets domprost. Från år 1837 fungerade botteplanet som banklokal för Östgötabanken.
Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området stod vid fototillfället under förändring och skulle inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för det blivande Domus-varuhuset. Byggnaderna till vänster, Nygatan 17 och 15, revs för att skapa yta för Gyllentorget. Husen bortom Repslagaregatan revs även de för att och plats för nya affärs- och bostadskomplex.
Sol och bad i plaskdammen vid Östergötlands museum en junidag 1950. Det egentliga skälet för bilden ses vid träden intill gångvägen. Den 4 maj 1950 hade runstenen påträffats i en åker på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg fälld under jord, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen fått ny plats i museiparken.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
Ställverk (där SWB och SJ möts) I järnvägens barndom hade man inga signalställverk så tågklareraren var tvungen att lägga växlarna själv på plats ute i växeln och sen ta in tåget. Det var inte särskilt praktiskt eller säkert , så på 1880-talet började de första ställverket att göras. Signal ställverkets uppgift är att lägga tågvägar (en förutbestämd väg från en punkt till en annan punkt) på ett säkert sätt och effektivt sätt. Sen 1880 till 1999 har det utvecklats många olika modeller av ställverk
Västra stationen BJ. Bergslagernas Järnvägar. Namnet var tidigare "Filipstad". Station anlagd 1876. Stationshuset bestod ursprungligen av ett envånings stenhus, tillbyggdes och påbyggdes 1907-08 med en andra våning för beredande av plats för trafikinspektören och bostad för stationsinspektorn. Det normalspåriga spårsystemet har byggts ut och ändrats 1924 och 1942. Namnet nu åter "Filipstad". Stn öppnad 1/8 1876. Namnet ändrat till "Filipstads Västra" 1/1 1909. Lastplats från 2/9 1985, men i bruk för exempelvis "sommartågen" .Namnbytet till Filipstads Västra 1.9.1908
En av de äldsta Kalmarbilderna, från omkring 1875, visar Kaggensgatan sedd från Jordbrovalvet. Fritrapporna finns i stor utsträckning kvar än idag. Kaggensgatan var en levande plats där det bedrevs mycket handel. Till vänster fanns skeppshandlare Gustaf Kjellbergs gård, Olof H. Ruda:s Porslins- och speceriimport, handlare G. Meuerling, brännvinshandlare T. Roséns, handlare J. Bruuns och handlare Elmlunds. Till höger fanns Fru Runnqvists järnhandel, handlare Jul. Jönsson (fd Wibergs), Kastman (spannmål) och C.J Lind.
Av de drygt 3000 tyska och baltiska soldater som flydde över Östersjön från det tyska brohuvudet i Kurland kom 1300 till Kalmar. De kom i pråmar och landstigningsfartyg på morgonen den 10 maj 1945. Innan de fick lägga till tvangs de lämna sina vapen i hamninloppet där de troligen ligger kvar. Merparten av soldaterna inkvarterades senare i tält på Kullö. De sjuka bereddes plats i Tullskolan. Samtliga fördes senare till Ränneslätt vid Eksjö varifrån några deporterades till Sovjet i den s k Baltutlämningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.