Barnsjukhuset beställt genom doktor Hugo Jelke. 18 januari 1949. Westergrenska Barnsjukhuset. Gävle fick 1935 ta emot en donation av Lotten Westergren, 300 000 kronor till en särskild fond för uppbyggnad av ett barnsjukhus. Enligt gåvobrevet skulle barnsjukhuset byggas i anslutning till lasarettet. Och skulle innehålla totalt 52 vårdplatser, en spädbarnsavdelning med 23 platser, en för större barn med 21 platser samt mottagning och poliklinik. 1946 påbörjades bygget efter ritningar av arkitekten Hjalmar Cederström, september 1948 kunde barnsjukhuset, invigas och kallas Johan och Lotten Westergrens barnsjukhus. Lotten Westergren hade då varit död i tio år. Barnsjukhuset som Lotten Westergren länge kämpade för blev knappt fyrtio år. I mitten av 1980 talet började man riva Westergrenska barnsjukhuset för att ge plats åt nya akutmottagningen.
Från 299 kr
Vykort, "Halmstad. Portalen till idrottsplatsen." Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Från 1200-talet låg dominikanerklostrets S:t Örjans kapell (senare hospital), på denna plats - därav döptes arenan till Örjans Vall. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9255, F9257, F9258)
Brevkort, "Tjolöholm. Storstugan." Storstugan till arbetarbyn vid Tjolöholms slott stod klar 1903. Fotot är sannolikt taget i samband med det eller den närmaste tiden därefter. Där bedrevs godsets skola för förstaklassarna i den lilla salen, ingången till vänster, men i den stora samlingslokalen i mitten hölls konserter, föredrag, helgmålsböner, fester, symöten m m. Här kunde arbetarna också förkovra sig i böcker och tidskrifter eller använda skrivmaterielet som tillhandahölls. Kyrkan ligger på en höjd till vänster ur bild och arbetarstugorna hitom på samma sida. På kortet har någon skrivit "Kyrkan bland Hedlunds kyrkor", vilket anspelar på att Hans Hedlund var arkitekten bakom kyrkan. Lars Israel Wahlman var arkitekt till slottet och stugorna. Förebild till Storstugan var det halländska högloftshuset.
I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullsspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stor balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekten Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod bara kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera finns att se runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 1876–1877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 1900–1901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan Gävle–Uppsala elektrifierades
De under åren 1889-90 uppförda Järnvägsgatan 8 och Repslagaregatan 3-5 i Linköping. Husens rika putsdekor och i övrigt ståtliga arkitektur var tänkta att imponera på ankommande tågresenärer till staden. För bygget hade Johan August "Veranda-Johansson" Johansson ansvarat. Foto omkring förra sekelskiftet.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1949. Motiv av Andrea Palladio (1508 el 1518- 1580). Italiensk arkitekt, en av renässansens största byggnadskonstnärer och teoretiker. Grundade modern ital. arkitektur: Nyklassicist. Verksam i Vicenza o. Venedig. (nedan) Basilikan i Vicenza, arbete av Palladio. "400-årsminne av hans verksamhet 1549-1949".
Glas, Riihimäen Lasi Oy Tallrik, Porsgrunds Porselænsfabrik AS Bestick "Korsmoplett", Firma J.Tostrup Utställt på separatutställning "Arkitektur og design Experiment og produktion" om paret Arne Korsmo och Grete Prytz (Korsmo) Kittelsen. Arrangerad av Svenska Slöjdföreningen i Skansenhallen, Skansen, Stockholm. Del av Scandinavian Design Cavalcade.
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Foton 6/6 1963. Originalteckning 2) Lavering 25,2 x 29,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Originalteckning 1) Lavering 21,5 x 27,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ Adelcrantz. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog Adelcrantz upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Stockholms första kommunala parkanläggningar, Strömparterren. Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av "Symboler för svensk industri och ingeniörskonst: de gamla kemiska tecken sedan mer än 3000 år. Passare. geometri, ingeniörskonst och arkitektur. Kemiska tecken för guld, bly, järn och koppar fram till 1800-talets början. Triangeln: vattenkraften. Åskviggen: elektroindustrien. Koncentriska cirklar: skogsindustrien. Kugghjulet: mek. verkstadsindustrien. Svavel tecken: kemiska industrien.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Exteriör av den sk Frechmanska villan i hörnet Kyrkogårdsvägen-Kvarngränd i kv Tunnbindaren, uppförd 1928. Byggnaden har en altan längs gaveln, där fasaden har ett litet burspråk, på huggen natursten. Det branta sadeltaket är brutet med en nederdel som är svagt konkav, modernt vid tiden och inspirerat av japansk arkitektur. Huset omgärdas av stora träd. (Se även bildnr GB2_4109)
byggnad, fotografi, photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.