Falköping. Entrén till Industriutställningen 1910. Egentligen var det fråga om två arrangemang: dels en industriutställning, dels ett lantbruksmöte. Industriutställningen var förlagd till området närmast norr om nuvarande Centralskolan. På bilden ser vi entrén till utställningen med folkskolebyggnaden (från 1903) i bakgrunden. Till utställningen lät stadsfullmäktige utge en bok.
Från 299 kr
Från v. Karl Särnblad, son till nämdeman Gustav Särnblad i Tåstorp. Pojken är Gunnar Linderoth, fosterson och brorson till folkskoll. A.G. Linderoth i Kleva. Gunnar L. var först springpojke och sedan biträde i affären. Bredvid Gust. Th. Olsson. Damen trol. Lotta Särnblad. Karl Särnblad och hans maka var kusiner. Mannen intill väggen kan vara Karl Djärv, om inte är det Gustav Sjöstedt.
På nuvarande Stora Älebergs ägor i Gökhems socken låg torpet Galgaberget, bebott intill slutet av 1920-talet av Klas Gustafsson och hans syster Helga och Helgas tre barn . Det märkliga med byggnationen var, att ladugården var vidbyggd i vinkel intill boningshuset. På fotot ser vi Klas och Helga och den senares tre barn. Alla flyttade till Stommen i Ullene.
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Villa Fridhem. Foto från söder (Danska vägen) antagligen från omkring 1910. Var tidigare en gård med stort lantbruk. Detta är frånsålt och byggnaden ingick sedan i sjukhusområdet med bostad för överläkare vid sjukhuset. Ägare vid sekelskiftet var handl. Johansson och Plith, varvid Karl Plith hade nedre våningen och Johansson den övre. Nu borta.
Enligt text på fotot: "På väg till kalkbrottet vid Kavlås den 25 juli. Detta var sista platsen i studiesyfte som vi besökte denna resa. Det var storartade anläggningar som riktigt imponerade på oss. Vår reseledare höll ett kortare instruktivt föredrag om kalkstenens beståndsdelar m.m".
Enligt senare noteringar: "Erik Karlsson, 'Spel-Erik'. Han var anställd på Munkedals bruk som fabriksarbetare hela sitt yrkesliv. Som amatörmusiker hade han orkester på 1930-talet. Han gav musiklektioner under många år och var ofta anlitad som spelman på såväl dansbanor som kalas." (BJ)
Enligt senare noteringar: "Beställare är Härbert Lysell, enligt sittningsboken. Lysell bodde i huset Elleborg vid järnvägstationen (järnvägshotellet). Han drev bageri efter John Ahlander. Det är osäkert om Lysell var brottare själv. Han hade däremot en svåger som var det." (BJ) Fotot är taget 1920-02-29.
Enligt senare noteringar: "Beställare är Härbert Lysell, enligt sittningsboken. Lysell bodde i huset Elleborg vid järnvägsstationen ( järnvägshotellet ). Han drev bageri efter John Ahlander. Det är osäkert om Lysell var brottare själv. Han hade däremot en svåger som var det." (BJ) Fotot är taget 1920-02-29.
Text på kortets baksida: "Fru Hegardt". Porträttet föreställer Hilda Hegardt, född Carlström. Hon var gift med Gustaf Hegardt som också är avbildad här och som jag just identifierat. Hilda var född i Vassända-Naglum 1849 och dog (på besök i Karlstad) 1923
Gustav Jansson, på kuskbocken, kör årets Lucia, Ingrid Zettergren. Ingrid tyckte att detta var en fantastisk upplevelse men hon frös. Det var -13 grader den kvällen. Hon har batteriljus i håret och en hökärve i knät. Vagnen är pyntad med julstjärnor och Gustav har en vagnslykta intill sig.
Johannes Moberg, 1890 - 1986. Bodde på Åsvägen i Hedesunda. Jordbrukare, fotograf och missionsförbundare. Johannes exercerade 1911 i Gävle. Arbetade i Bomhus vid Korsnässågen sedan 1912. Det var då han blev intresserad av fotografering. En kamrat till Johannes, Albin Larsson från Västbyggeby, lärde honom fotografera. Johannes köpte sin första kamera 1913 hos handlare Karlsson i Gävle. Det var en lådkamera. 1915 var det mobilisering och Johannes hamnade i Mojärv vid midsommartid. "Då gjorde jag inte annat än fotograferade - jag tog 3000 bilder då". Det var dagsutrustningen när mobiliseringen var slut till en grosshandlare i Gävle. Därefter köpte han en ny kamera (10 X 15 format), den har han fortfarande kvar. Johannes Moberg fotograferade in på 1940-talet. Johannes har varit aktiv missionsförbundare. Många av hans bilder visar juniorläger i missionsförbundets regi. Johannes Moberg har också tillverkat den sk hedesundaskäppan. "-Ja, det har blivit några stycken, jag slutade räkna vid 600..."
Entusiastiska ungdomar vid vilohemmet Mors Vila i trakten av Brokind. Initiativtagaren till hemmet var komministern i Sankt Lars församling Bror Odling. Denne var bördig från Göteborg men hade kommit till Linköping 1924 i landsförsamlingens tjänst. Om Olding har det sagts, och finns beskrivet, att han var en särskilt engagerad människa med oräkneliga engagemang i smått som stort. Som verkande i Linköpings landsförsamling såg han nöd och lidande i umbäranden på landsbygden, slitet i de stadsnära industrierna, likväl som missförhållanden i församlingsbors hemförhållande. Ett konkret initiativ mot en del av detta var att skapa en stunds vila för dåtidens utarbetade kvinnor, en stilla nåd för den tidens kvinnor i smålantbruks- eller arbetarklass. Hemmet invigdes fotoåret 1926 och möjligtvis togs fotografiet i samband med högtidligheten. I rutig klänning ses Karin Granlund och längst till höger i bild står hennes syster Anna. Hon var nog ännu inte medveten om att hon knappa tio år senare skulle komma att gifta sig med den uniformsprydde Erik Niklasson.
Från gårdsplanen till det forna torpet Limningsängen i Berg. Trädgårdens högvuxna fruktträd gav ställvis skugga som lurade kamerans optik, dock inte utan resultat av det lilla gårdshuset. Och det var nog huset som fått personal från Östergötlands museum att göra sig ärende till Berg, åtminstone till nedslaget i Limningsängen. Vi kan inte så gått veta, ty inget övrigt kring platsen blev skrivet. Andra källor ger emellertid besked, åtmonstone att spekulera kring. Fotoåret 1947 var torpet sedan länge friköpt från huvudgården Brunneby och ägaren Karl Vilhelm Bengtsson hade bedrivit snickerirörelse från platsen men var nu avliden. Virkesupplagen minner ännu om honom. Ny ägare var Gustav Regnér och kanske står han invid stugan. Regnér titulerade sig lagerchef och bodde centralt i Linköping. Limningsängen var rimligtvis tänkt som sommarbostad eller möjligtvis exploatering.
Tröskhusen låg nästan alltid som en vinkelbyggnad till ladugårdslängan och ofta låg laddelen åt vänster sett från gården, som här. Den här sortens tröskhus med 4 st trekantspelare som bar ett stort sadeltak var i regel tillagda i senare tid till ladan. De äldre tröskhusen var runda eller flerkantiga med toppiga agtak likt det som finns på Bottarve i Vamlingbo och de var fristående med endast en axel gående in i ladan. Dessa nyare tröskhus hade väldigt ofta faltak likt det här på Sunnkörke. Det är skarvat som faltak över 4 m i höjd alltid är och falarnas ändar är inte justerade till samma längd, det brydde man sig inte om på uthus. Vandringshjulet är här bortrivet och tröskhuset fungerar som vagnbod och redskapsbod. Bodlängan t v har innehållet många funktioner, men okänt vilka. Någon bod var säkert dass, något lammhus eller grishus. Smedja var det inte, den låg som fristående byggnad väster om gården, den finns kvar ombyggd till sommarstuga!
Dagen var den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Bror Berger, flygplanskonstruktör. Skådespelaren Bror Berger byggde ett ensitsigt monoplan med ideer från franska och tyska förebilder 1911. Kroppen och förarplats var tillverkat av träspant. Ratt och reglage tillverkade av engelska Dower och med motor på 50 hk, en fransk REP. Planet havererade under första provflygningen pga. att vingkonstruktionen var felaktig. Delarna av planet är bevarade på Tekniska museet. Berger byggde planet med hjälp av pengar från fabrikör och bageriägaren Paul Drewes och källarmästare Kristian Svensson på Blanchs café. det var 9,60 meter långt och 2 meter brett. Vingarna var klädda med balongväv som impregnerats med oljefärg och gummi.De hade en gemensam axel och var vridbart med rattstången snett bakåt eller snett framåt. Det styrdes med pedaler som påverkade rodret. Propeller av ask och valnöt.
En gruppbild tagen hemma hos Anna Larsdotter Olsson, kanske i samband med någon födelsedag. Anna sitter i mitten och framför henne sitter Ellen Larsson, som hon var faster till. Till höger om Anna sitter sonen Einar Olsson med hustru Ellen, sedan Ingrid Brundin, Gertrud Nordgren med Lars eller Märta Nordgren. Bakom Gertrud en obekant kvinna, till vänster om henne en man med vit fluga som hette Holmgren och var bror till Ellen, Einar Olssons hustru, och som var från Strömsbro. Till vänster om honom står Carl Nordgren som var gift med Gertrud, obekant kvinna, Rickard Malmberg som var gift med Ingeborg, Lisa Olsson och Ingeborg Malmberg, samt längst till vänster Elna och David Brundin. Alla längst till vänster står Lars Persson, far till Anna Larsdotter Olsson.
I huset till vänster drev Hedvig Maria Cecilia Wadell, född Wetter, pensionat. Hon var född 22/12 1845 i Tutaryd, Småland, död 21/12 1920 i Vrigstad. Hon var gift med handlanden Albert Wadell, född 14/6 1841 i Gränna, död 14/5 1902 i Vrigstad. Huset flyttades hit från byn Sunnerby i Vrigstad socken i slutet av 1870-talet. Wadell hade handelsbod i huset som låg, och fortfarande ligger, bakom fotografens rygg. Boden bakom gruppen var affärens lager. är numera rivet. Vid fototillfället drevs affären av annan innehavare. Jämsides med pensionatsrörelsen drev Hedvig Wadell hushållsskola i huset på somrarna. Albert och Hedvig ingick äktenskap den 24/6 1873. Hon var dotter till kyrkoherden i Vrigstad Lars Conrad Wetter. I och med fru Wadells bortgång var pensionatets saga all. Huset blev då bostadshus. År 1956 brann byggnade ned till grunden. Som framgår ovan dog Hedvig Wadell i december året då bilden togs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.