Grosshandlare P. Murén, GDJ Per Murén i Gävle och konsul Fredric Göransson i Sandviken var ansvariga för järnvägsbanan GDJ. Denna bana anlades 1855-1859. Orsaken till denna banas tillkomst var att förbinda gruvorna i bergslagen med en kusthamn. (GDJ=Gävle Dala Järnväg)
Från 299 kr
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg - Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
VGJ sjukhuståg, interiör Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Lokomotivångaren Svanen var ett ångmaskindrivet fartyg. Det var faktiskt en blandning av ångslup och ånglok. På bilden syns förmodlingen ett 70-tal medlemmar av Teknologföreningen i Borås på färd med Svanen år 1892. Ångaren är på väg upp ur Viskan för att göra en sväng runt vattenfallet vid Ålgården och därpå fortsätta sin vattenfärd till Öresjö. I fören står konstruktören själv, Carl Jacob Magnell.
Stationen byggd 1885. Stationshuset är ett en- och enhalvvåning i tegel Namnet var före 1934 -01-01 Vanås. "Rött tegelhus i 1 1/2 plan, välbevarat. I skylten på spårsidan var det gamla namnet Wanås fortfarande läsligt bakom Knislinge vid besök i augusti 2009. Vid den tiden användes huset av Röda Korset. Lite smådetaljer från järnvägstiden fanns sparade på spårsidan" enligt Banvakt.se
Stationen anlades 1877. Nuvarande stationshus, tvåvånings i tegel med två gavlar mot banan, byggdes 1901-02. Öppnad 1877-09-01. Tilltänkt namn var först ÅTTERÅS, men innan stationen öppnades blev det Smålandsstenar. Första stationen envånings träbyggnad med två gavlar mot gatan. Den brann 1903. 1904 var ett nytt stationshus klart. Det byggdes om 1937. 1925 uppfördes ett bostadshus för personalen
Station anlagd 1909. Putsat stationshus i en våning med toppigt tak. Stins mellan 1952 och 1963 var Erik Zether. Han var kombinerad post-, stations- och telegrafmästare.Efter nedläggningen 28 sept 1963 blev stationshuset semesterhem för SJ-anställda. Sålt i början av 1990-talet. Förfallet. Renoverat 1996 av Stephan Ekberg. Begäran om byggnadsminnesförklaring, avslag av Länstyrelsen efter 4 år.
Nyårsfirande år 1949-1950 hos Linderberg på Småstugegatan i Jönköping. Utklädda är Lilian och Enar Hansson från Jönköping. Lilian var med i Jönköpings Revysällskap och ledde baletten i Ingvar Fältskogs revyer. Käppen som Enar har i handen var hans stöd efter en olycka vid 28 års ålder.
Herman Hjorton (1869-1923) föddes i Kvillinge, Östergötland. Han studerade medicin i Uppsala och blev legitimerad läkare 1903 och öppnade samma år en praktik i Huskvarna. Dr Hjortons pulver var först och främst var mot värk. Ett pulver som piggade upp och gav nya krafter vid arbetsplatsen i början av 1910-talet. Det kallades för Dr. Hjortons pulver och såldes receptfritt på apotek.
Alviksvägen vid oset i Huskvarna, med husen kring Sanna Tegelbruk, som byggdes år 1870 och brann ner 1952. Huset i förgrunden till vänster var tegelmästarens bostad och i bakgrunden ligger Villa Holmstrand, det större bostadshuset. Till höger var en bilverkstad och på andra våningen ett snickeri. Allt försvann 1965 när den nya motorvägen byggdes.
Åkare Olle Andersson kallades mest Olle Smé eftersom han var bror till smederna vid Kavlaplan. Här står han med hästen Fyr som bl a fick dra Kroatorpet till sin nuvarande plats 1951. Olle Andersson var den siste som körde yrkesmässigt med häst och vagn i Huskvarna.
Åkare Olle Andersson kallades mest Olle Smé eftersom han var bror till smederna vid Kavlaplan i Huskvarna. Här står han med sin häst Fyr som har en tävlingsskylt på vagnen. Hästen drog bl a Kroatorpet till sin nuvarande plats år 1951. Olle Andersson var den siste som körde yrkesmässigt med häst och vagn i Huskvarna.
Regleringsdammen Ätrafors. Fotot är taget mot höger när man gått över dammbron. Här var ingen risk att vattnet skulle gå över vallen, men ser vi på kort nr 2 som är en fortsättning och där vallen svänger mot vänster var ej långt kvar innan damm och Ätran gått ihop.
Trädgårdsmästare J. Pettersson, trädgårdsmästare G .Lindblom, trädgårdsmästare Karl-Gustav Lindblom. J. Pettersson var far till Gustav Lindblom, och farfar till Karl-Gustav Lindblom, alla var de trädgårdsmästare. Karl-Gustav hade även två bröder, Harald (Sandhem), Olle (Vartofta). Uppgifter: Harald Carlsson, Almstigen 2, Falköping.
"Flinkes". "Flinkes" måg hemma. "Rumpen och Flinken" voro grannar. Dagligen brukade de stå en stund på var sin sida om stenmuren och överösa varandra med glåpord. "Rumpen" livnärde sig genom att gå omkring och tigga mat i sin kruka. Flink var för stolt därtill och hade därför smått om matbitarna. "Utlevade knektapalta kan gärna dö och svält när di ä höckfalia" menade Rumpen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.