Stationen anlades 1885-86. Stationshuset byggt 1886. K-märkt 1986. Stationen ombyggd 1917. En tillbyggnad i tegel i en våning 1912, där samtliga expeditionslokaler är inrymda. 1917 uppfördes en likanande byggnad på södra sidan för postverket. Eldrift 1934.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Hc 534. Lok tilverkades av ASEA 1944. Det skrotades 1979 i Vislanda. På bilden syns stålpersonvagnar. Hc loket gjordes längre än Ha, gavs bättre fjädring och ombalanserades genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet strykjärn.
Vetlanda stationen hade viktikt roll för godstrafiken. Provisorisk godstrafik hade startat redan 1884. På bildet syns lok 3. Loket tillverkades1889 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 107. Namnet var Sten Sture. Skrotades 1970.
Hållplats anlagd 1896. Det ursprungliga huset nedbrann 1907. Samma år byggdes nytt stationshus. En och en halvvånings byggnad i trä. Mekanisk växelförregling. Upphörde 1960-09-01.
Järnvägsbro över Byskeälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Skallbergets hållplats vid sjön Malingen.
Statens Järnvägar, SJ Dg 123. Persontåg 1204 skall gå till Jönköping-Falköping. Efter loket DFo5 2757, F1 25578 (modell 1915) och BCo5 2406. Bakom dessa skall finnas KJ BCo (Kalmar-Göteborg), C3 och Co. På andra sidan plattformen står troligen snälltåg 18 då vagnen är en tysk resgodsvagn med stålkorg, Pw4ü28 eller 29.
Vid stationen Västra Bodarna. Stationen anlades 1908. 1917 flyttades stationsbyggnaden vid Västra Bodarne till nuvarande plats. Mekanisk växelförregling med kontrollås.
Station öppnad 1894, då bygges envånings stationshus i trä. Stationshuset finns kvar i gott skick som privatbostad. På fotot syns ÖSJ lok 8. Loket tillverkades 1885 av Nohab, tillverkningsnummer 201. Skrotat 1948.
Vägbro över järnvägen vid Stuvsta, på sträckan mellan Älvsjö och Huddinge.
Vägkorsning vid järnvägsstation Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Vägövergång vid Sunnerstaholm på linjen mellan Bollnäs och Freluga.
Statens Järnvägar, SJ Bo7 3603. Vagnen har två olika strömavtagare på taket. Båda har schweiziskt ursprung. Den beställdes hos Hässleholms Verkstäder men färdigbyggdes 1947 av Kockums i Malmö. Vagnen har använts för att studera strömavtagningen under gång, i synnerhet benägenheten för bygelstudsar. Den slopades 1988.
Stationen öppnades för trafik 1872. 1902 Byggdes nytt stationshus och bangården utbyggdes. Stationshuset ersattes med ett nytt på 1950-talet. Kungabesök i Vimmerby vid invigningsfesten. Vänstra vagnen är Statens Järnvägar, SJ salongsvagn nr III H K H Kronprinsessans vagn, senare nr 1863 och 1927 ombyggd till Bo7 2812. Högra vagnen är salongsvagn SJ Ao3 1246. TT
Rälsläggningen framkommer till Riksgränsen från norska sidan.
"Avlöningsherrarna" vid järnvägen under Nakerivaara söder om Torneträsk.
Bro över järnvägen.
Rödaled station efter ombyggnaden.
Vägbrobygge vid Halleby.
Järnvägsbro över Säveån vid Jonsered på linjen mellan Jonsered och Lerum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.