Nottebäcks kyrka - 1831 började man bygga den nya kyrkan efter ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande, förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Från 299 kr
En grupp personer på trappan till en veranda på Kustsanatoriet Apelviken år 1907. Personal och troligen personer i styrelsen för "Föreningen för kustvård åt skrofulösa barn" som drev Kustsanatoriet. Den första vårdpaviljongen uppfördes 1904 men fler krävdes i rask takt. Att döma av grundfogarna, trappan och marken runtom är denna byggnad nyligen uppförd, så kanske är bilden tagen i samband med en invigning av densamma.
På andra sidan Cunene - Jakten efter svenskarna i 1800-talets Angola. Utställning på Vänersborgs museum 13 september 2014 - 1 februari 2015. Välkomsthälsningar Representanter från Vänersborgs kommun och Vänersborgs museum/ Västarvet. Jakten efter svenskarna i 1800-talets Angola Professor Karl Grandin och historiker Christer Blomstrand från Kungl. Vetenskapsakademien berättar om forskningsprojektet och expeditionen genom Angola. Invigning av utställningen Ambassadör Brito António Sózinho, Embassy of Angola, Stockholm. Sten Rylander, f.d. svensk ambassadör i Angola, Namibia, Zimbabwe och Tanzania.
Tornets invigning 1903.1. Dr. A.P. Westerberg, 2. Stationsskrivare Sven Lagerstedt 3. Doktorinnan Schiller. 4. ??. 5. Greve Sparre på Vreten , ev.Greve Posse(?). 6.??.7. Möjligen borgmästare Sigurd Koch. 8. Tandläkare Axel Rane.9. Doktorinnan Odenius.10. Dr. Odenius(längst bort i dörröppningen). 12. Landshövding Sjöcrona . 13. Godsägare Lars Ekberg. 14. Fru Ekberg.15. Och 16. ???. 17. Riksdagsman Adréasson, Bälinge, Aligsås. 18. Dr. Karl Schiller. 19. ??. 20. Folkskollärare Alfred Hallenius. 21. Statsfiskal Karl Edward Lagerborg.
Invigning av ombygda vägen till Örebro. Trots vinter och snö har många människor samlats för att vara med när bandet klipps. Någon har kameran med sig. Bakom publiken, står flera fordon och väntar på att få köra; först två personbilar och sedan flera bussar. I motsatt riktning är en lastbil parkerad. På taket till förarhytten står en man. Han håller en lapp, med sitt tal, i handen. En stege är rest mot förarhytten.
Invigning av Stureskolan. Kostymklädda herrar, och en och annan kvinna, sitter vid dukade bord. Bordet närmast fotografen, höger sida: Hilding Lund (från Byggnadsfirma Lund) och Nils Brodin, i övrigt okända. På vänster sida: okänd, Tore W Ekman, okänd, Jonas Carlsson, okänd, Gunnar Bjurén, Erik Wallgren och okänd. Ovanför huvudet på Jonas Carlsson, ses Harald Johansson. Bord nummer två, från fotografen räknat, sittande på bordets vänstra sida: okänd, okänd, Öhling, Skoglund och Rune Gustavsson.
Östra Centralbanans sträckning genom Vårdnäs, med stoppställe i Bestorp och Brokind, kom att stärka bygden på allehanda vis. Traktens vackra natur med sjönära lägen attraherade inte minst välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Från järnväglinjens invigning 1902 uppfördes ett flertal sommarboställen, bland annat på ägorna till Saxtorp och kyrkans jord utmed Stora Rängen. Ett av dessa var bildens Sjövik på utjorden Kläppas mark. Sannolikt uppförd av handlare Axel Peterzén (1844-1906), under alla omständigheter ägd av dennes sterbhus från hans död. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Invigning av Handelsboden i Gamla Linköping. Lennart Sjöberg talar i dörröppningen. Man ser en orkester och marknadsstånd i folkmassan framför Handelsboden. Huset flyttades till Gamla Linköping 1953. Sockertoppen som i dag hänger ovanför entrén satt tidigare på en affär på Drottninggatan. Det här huset, som ursprungligen låg på Storgatan 62, alldeles intill Järntorget, uppfördes sannolikt runt 1674-75 och byggdes senare på med en våning, troligen ca 1734-35. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Nätra kyrka. Vykort. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Huset där teatern höll till invigdes 1893 (Logen Falkenhus använde då lokalerna), stora tillbyggnader gjordes 1903 och 1905, med bl.a. en scen. I och med att Stadsteatern i Folkets Hus invigdes 1953 förfaller den gamla teatern på Schubergsvägen. Rivningen av huset påbörjades i oktober 1995. Artikel i HN 17 okt-95. Falkenhus - Falkenbergs Teater IOGT-logen Falkenhus bildades den 23 januari 1888 genom sammanslagning av logerna Seger och Ehrengranat från 1883. Under år 1892 1) uppfördes ett ordenshus vid Schubergsvägen 10 (kv Rampen 2) och invigning skedde den 1 februari 1893. År 1903 utökades såväl möteslokalen som stora festsalen, till vilken senare ”15 duss. stolar behöfdes”. och 1905 tillbyggdes en stor scen. Festsalen blev en teaterlokal ”Falkenbergs Teater (Godtemplarsalongen)”.2 Fastigheten, som ägdes av Falkenbergs Goodtemplares Sparkasseförening, såldes 1945 till skofabrikören Hjalmar Svensson. Den sista teaterföreställningen ägde rum den 27 mars 1945 med operetten Boccaccio enligt annons i HN.
Invigning av Mellersta Hallands Järnvägen 1886. Provisorisk korslista/kommunarkivarien Ytterliggare kopior finns i album K 24 o C3. På fotot ses förutom stationen och dess byggnader följande. Enl Carl Estmar. 1. Bostadshus på tomt 73 (Badhusparken) , före 1831. 2. Uthus d:o före 1831 3. "Bommahuset" på tomt 71 (Badhusparken 1700-talet, rivet 1899) 4. Bostadshus tomt 70w (Sandgatan) 1855 Följande byggnader avbrände 1888. 5.Bostadshus tomt 74 (Centralen 2) 1858 6. Uthus tomt 74 (Centralen 2) 1882? 7. Ladugård tomt 74 (Centralen 2) 1858, nr saknas på bilden. 8. Uthus tomt (troligen 74, kan vara 64 Centralen 1) 1862 9. D:o tomt 64 o 63 (Centralen 1) 1885 (2 vån) 10. Ladugård tomt 63 Brogatan 1863 11. Magasin tomt 63 Brogatan 1863 12. Skorsten på bostadshus Brogatan 1860 (2 vån).
Ett till synes vardagligt nedslag på Stora torget i Linköping. Butikernas flaggning visar emellertid att man var på väg mot festligare stunder. Hos Sahlströms bokhandel blir vi upplysta om att festiviteten rörde självaste konungen, Oscar II. Den odaterade bilden skulle mycket väl kunna vara tagen 1907, kungens dödsår, och om flaggorna hedrade hans minne vore orden om fest minst sagt opassande. Han insomnade dock i december månad så ett postumt hedrande kan avskrivas. Mer troligt är att staden väntade besök av en livs levande konung. På sina resor utmed stambanan var han en ganska ofta återkommande gäst. Landshövdingen, stadens regementen, någon invigning eller av andra skäl besökte kungen Linköping regelbundet. Här sannolikt av det mer officiella slaget. Fotografiets upphovsman är inte känd men kan på goda grunder tillskrivas Fritz Lovén. Fototiden skriver vi till omkring år 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.