På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Från 299 kr
Vintertåghem i Storlien. Vagnarna är Statens Järnvägar, SJ So7 1272 sällskapsvagn till vänster, So7 1275 matsalsvagn. Trots att vagnarna ursprungligen var likadana har plattformarna senare blivit olika. Här syns också kabelöverföringen av el mellan vagnarna och på taket ser ut som någon anordning för täckning av övergångsbryggan. Något annat som syns är att 1275 fått boggierna m91 bytta mot m96 men båda vagnarna har glidlager och inte rullager. Rullager och modernare boggier användes på vagnar i vanliga trafiken och tåghemmen med lägre hastigheter fick de äldre boggierna. TT
Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (18111889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (1811–1889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
Bystporträtt av en ung kvinna, taget av en ateljéfotograf vid förra sekelskiftet, 1980-tal. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många av dem finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Bystporträtt av en ung okänd kvinna, taget av en ateljéfotograf - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Vintertåghem i Storlien. Vagnarna är Statens Järnvägar, SJ S07 1272 sällskapsvagn till vänster, S07 1275 matsalsvagn. Trots att vagnarna ursprungligen var likadana har plattformarna senare blivit olika. Här syns också kabelöverföringen av el mellan vagnarna och på taket ser ut som någon anordning för täckning av övergångsbryggan. Något annat som syns är att 1275 fått boggierna m91 bytta mot m96 men båda vagnarna har glidlager och inte rullager. Rullager och modernare boggier användes på vagnar i vanliga trafiken och tåghemmen med lägre hastigheter fick de äldre boggierna. TT
yamanaindian, profilbild, kranium, fotografi, photograph
idol, förfädersbild, fotografi, photograph
trätrumma, trumma, fotografi, photograph@eng
I Nygrens speceriaffär står Bengt Nygren bakom disken och betjänar en manlig kund. På väggarna hyllor fyllda med diverse specerier så som konserver och plåtburkar i olika former och storlekar.
En manlig sommargäst hos skoarbetare Hilding Bengtsson i Olofsbo har varit ute och fiskat torsk som han håller upp ur en två fisklådor på en hjulabår. Brevid honom står hans son.
Röda korsläger i Ralingsås 1960-1961. Flera persoer i röda korsets kostymer sitter och lyssnar på en manlig talare. På ett bord står en krukväxt med en röda korset-flagga nedstucken.
En bil med manlig förare och passagarera stående på lerig kyrkplan vid Ölmstad kyrka, i bakgrunden Ölmstad sockenstuga (kommunalsal). Det är eventuellt prästgårdsarrendatorn Karl Andersson som sitter vid ratten med familjemedlemmar som passagerare.
Andersson Gustavsson mode 23 april 1966 En manlig fotomodell visar herrkläder. Han är iklädd kostym, skjorta och slips. Han står utomhus på en gata och håller sin vänstra hand på en parkeringsautomat. Bilar och hus syns i bakgrunden.
Andersson Gustavsson mode 23 april 1966 En manlig fotomodell visar herrkläder. Han är iklädd kostym, skjorta och slips. Han står vid en glasdörr och har högra handen på handtaget. Två kvinnor skymtar genom glasdörren samt glasväggen.
Andersson Gustavsson mode 23 april 1966 En manlig fotomodell visar herrkläder. Han är iklädd jacka, tröja. byxor, skor, handskar och hatt. Han lutar sig mot motorhuven på en parkerad bil. I bakgrunden syns flera bilar samt personer och hus.
Gazakillen 26 maj 1967 En manlig student klädd i studentmössa, mörk kostym, vit skjorta, ljus slips och med en ros på kavajslaget sitter i en soffa tillsammans men en äldre kostymklädd och glasögonrydd man. Studenten är från Gaza.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.