Banbyggnad Inlandsbanan. Gruståg i Meselefors. Personer från vänster: 8:e man med svart hatt, skjortan öppen i halsen, håller sin spade lutande, Gustav Asplund, Granberget, Dorotea. 12:e man i diket, med keps på huvudet, Olav Hedberg, Dorotea. 15:e man med lokets högra hjul i ryggen är "Rock-Mårten", Mårten Jonsson, Rockvattnet, (därav namnet). Personen som sitter mitt fram på loket är Levi Ångman. Platsen förmodas vara Meselefors. Stora mängder grus togs ut från den grusåsen i Mårdsjö= Saxvattnet, där järnvägen går fram. Loket är Statens Järnvägar, SJ E 900. Det först tillverkade av E-loken. SJ E 900
Från 299 kr
Spånga - Lövsta Järnväg, SLJ SWB-lok Olycksinträffade i Hässelby Villastaden. Något av åren 1914-18. Loket var på väg till stallet ,vändskivan låg för genomfart direkt till ett stallrum. Lokföraren satte god fart, men ångbromsen tog ej vid framkomsten.Orsaken därtill kunde inte utrönas,möjligen var pådrag och ventilen stängd,vilket var svårförklarligt eftersom loket förut varit i tjänst.Föraren kan också ha "luktat på korken" vilket lär ha varit misstänkt.Alla gamla papper från SWB-tiden äro förstörda.Varför inga rapporter kan ge upplysningar.(Maskiningenjör F. Gren,Tillberga) Texten på baksidan av fotografiet. Fotografiet taget före 1:a värdskrigets utbrott 1914.
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Fick namnet Verdandi. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Under ombuggnaden förseddes det med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. ick namnet Verdandi . Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Det var försedd med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Loket hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
CV-reportage, SECO-ordföranden 17 februari 1966 Ett lok står inne på CV. Ena framlyktan på loket är släckt och det andra är tänt. Två män i arbetsuniformer samt med hattar på huvudena står till höger och konverserar. Tåghjul ligger på rad till vänster. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Tunbanan invigdes 11 nov. 1908. Loket tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska verkstad och kom i trafik vid LSSJ 1874. Det kom att trafikera smalspårsbanor i varabygden och skrotades 1916 då det kom större o starkare lok. Skarabanan köpte Håkantorpsbanan 1892 och drev trafiken på denna bansträcka fram till år 1902 då Lidköpings stad inköpte densamma.
Vykort: "Parti av Varberg med Platsarne". Utsikt från kraftstationens skorsten mot Platsarna. Ett tåg är på väg söderut - ångan från loket syns vid södra fästningshörnan. Till höger i bild syns societetsparken med restaurangen. I förgrunden upplag av bland annat brädor. En järnväg söderut från Varberg anlades under namnet Mellersta Hallands järnväg och invigdes 1886.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Loket troligen ett byggnadslok SJ Bycf tillverkat av Orenstein & Koppel på en decauvillebana. (När man pratar om Svergies decauvillejärnvägar menar man i allmänhet permanenta eller tillfälliga banor med spårvidden 600 mm De färdiga rälsbitarna för provisoriska banor är jämförbara med de rälslängder som används på en modelljärnväg.) Statsbanan: Morjärv-Lappträsk Kajbyggnaden vid Räcktjärvändan.
Loket är ett Statens Järnvägar, SJ Ke som växlar vagnarna SJ C3d 2213 (teakklädd) som och SJ C3d 2125 (plåtklädd). Vagnarna är märkta enligt 1927 års märkning och den närmsta har målad märkning med samma typsnitt som de gjutna tecknen på andra vagnen.
Statens Järnvägar, SJ F 1271. Loket tillverkades 1916 av Nydqvist och Holm AB och tillhörde de största konventionella ånglok som SJ ägt. SJ F1271 såldes 1937, tillsammans med övriga F-lok, till Danske Statsbaner, där det gick i trafik fram till 1970 då det slutligen skrotades.
Johannishus station anlagd 1896. Envånings stationshus i tegel. Ångloket på bilden tillverkades 1901 och fick litterat Västra Blekinge Järnväg, WBlJ lok 20 "Magnus Stenbock" Från 1903 Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ lok 20, från 1906 Blekinge Kustbanor, BKB lok 20 och från 1942 SJ C3r/C3t/W4t 4007. Loket slopades 1954 och skrotades 1955.
På bilden ser man personvagnarna Statens Järnvägar, SJ C6b 509, C7 260, C7 78 slopad 1891 och C6b 767 före dettad Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ C 13. Närmast stationshuset står ett tågsätt med loket SJ O 24 "Frey" slopat 1903, G2 11661 som blev I1 1907, ett par C7 till samt en C6b. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.