Bo Gustavsson utför hållfasthetsprovning av stål vid låg temperatur.
Från 299 kr
Sällskap vid Kohlsva Bruk.
Det största processkärl som tillverkats i Sverige - ett absortionstorn.
Rörinstallation inom industrin.
Från forskningslaboratoriets värmebehandlingsrum.
Avesta Jernverk. Interiör från svetsverkstaden.
Bångbro Järnverk i Västmanland. Hyttbyggnad, bessemerverk, dolomitbrännugn, vattenkraftstation, blåsmaskinshus och ångkraftstation. 1924.
Gjutmästare Spångberg med familj. Verksam som gjutmästare (Natjalik) vid Bryansk Järnverk i Ryssland.
Krementschugs Järnverks AB. Masugnen. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Masugn och kolugnar. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Kylare för destillatet. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Ingenjörsbostaden. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB.Kondensator för ugnsgaserna. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Utslag. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Destillerapparater. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Vattenbehållare. Vattnet erhölls från nio borrade brunnar. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Kylare för träsprit. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Sandvikens Järnverk omkring 1930. I mitten på bilden ligger martinverk 1 och 2. Martinmetoden var under 1900-talets första årtionden den dominerande metoden för stålframställning. Klensmedjan är placerad i förgrunden till vänster och i bakgrunden till höger skymtar hyttan med rostugnar och masugnsbyggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.