Götgatan. En konstapel bevakar en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av sovjetiska bomber som fällts över Stockholm och Strängnäs.
Från 299 kr
Brevkort." Daterat d. 13 Juli 1858. Till min egen älskader Clare!" Vy över Gävle med Gavleån, Slottet och Fängelset.
Medinge gård, Ullersäter, Näsby socken Godsägare Viktor Johansson Oljemålning av Murilano Motiv: Josef i fängelset, tyder drömmar.
Utsikt från Kaisers villa. Den stora villan till vänster är fängelsedirektörens bostad. Det gamla fängelset finns i bakgrunden.
Tingshuset i Gamleby (till vänster i bild). Det uppfördes 1828. I samband med en restaurering 1925-1926 togs fängelset bort.
Vindsröjning påbjuds som en beredskapsåtgärd 1939. Lastbilarna står uppradade längs Karlbergssgatan med fängelset utanför bild till höger.
Äldre kvinna på trappan till en av de gamla vaktknektstugorna mitt emot fängelset på Fredsgatan och Slottsgatan, 1930-talL
Karl Forsman porträtterad något av 1890-talets år, möjligtvis i samband med sin anställning som folkskollärare i Rejmyre från 1897. En till det yttre goda förutsättningar var han född i Åsbo 1848 som son till trädgårdsmästaren vid Strålsnäs säteri. Barndomen skulle ändå rymma besvärligheter. Tidigt tycks exempelvis fadern kommit i klammeri med sin arbetsgivare och avhysts från säteriet. Efter en tid i Vadstena inflyttade Karl med sina föräldrar till Linköping där källorna visar frekvent omflyttning för den nu före detta trädgårdsmästaren och hans familj. I sina tonår avled dessutom Karls moder och därpå dömdes ävenså fadern till fängelse för snatteri. Under dessa förutsättningar lyckades Karl ändå utbilda sig och från 1873 återfinns han i tjänst som lärare i Närke och som nämnts vidare i östgötska Rejmyre. Från 1874 gift med Beata Maria Köhler.
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
Porträtt av Cecilia Sallberg. Född i Gärdserum 1844 som dotter till löjtnant Gustaf Sallberg och Christina Catharina Lindgren. Efter en tid i Åtvid befordrades fadern till kaptens grad och familjen flyttade till kaptensbostället Nedre Götala i Styra församling. I september månad 1853 var fadern kommenderad till vakttjänstgöring vid Långholmens fängelse i Stockholm. Hans vikande hälsa blev sämre vilket fick hustrun att resa dit för att bistå maken men blev under vistelsen själv sjuk i kolera och avled. Hon begravdes på Långholmens begravningsplats. Maken överlevde tiden i Stockholm men insjuknade senare under ett besök hos sin mor i Linköping där han avled. Den föräldralösa syskonskaran skingrades. Cecilia och hennes yngre fick nytt hem hos deras farmor Carolina Fredrika. Hon var då sedan länge änka efter kyrkoherde Anders Sallberg och bodde i Gastorp, Bankekind. Efter farmoderns död 1867 flyttade en faster till Gastorp för att ta över hushållet. Cecilia bodde kvar till sin död i lungsot 1875.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Marknadsdag på Stortorget. Växjö centrum från kyrktornet, 1912.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.