Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som får tolkas vara ett reprofotografi efter den i främst Sankt Anna verksamma fotografen Emil Durling. Under alla omständigheter återfinns samma motiv i dennes produktion med god proveniens. Vad vi ser är Fredriksnäs herrgård i Gryt. Genom Durling kan den ursprungliga bilden dateras till 1903.
Från 299 kr
Fru Amalia Albertina Karlsdotter tillsammans med vad som finns skäl att anta sin mor, Anna Sofia Jonsdotter. Båda kvinnorna är bördiga från Östergötland men här sitter de i dotterns hem i Örebro. Amalia Albertina är sedan 1880 gift med sadelmakaren Carl Johan Hoff och makarna har från 1892 sitt hem på adressen Storgatan 9. Bilden är från omkring 1910.
Axel Sparrs speceriaffär i bostadsområdet Lindhem omkring 1915. Fotografen hade för bilden ställt sig på vad som kom att bli Duvgatan och vänt sig mot affären utmed Blomgatan, där affären bar gatunummer 8, vilket idag motsvarar Vretagatan 1 A. Huset i bakgrunden hade adress Blomgatan 10.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Wadstena har lagt till vid lastageplatsen invid Malfors. Vi vet inte vad som i stunden lossades men närheten till Cloettas chokladfabrik gjorde att just Malfors länge var platsen för exotiska leveranser från världens alla hörn. Bild från 1920-talet, även brytningstid för landets godstransporter där lastbilar kraftigt ökade till antal.
Skomakare Johan Peter Sundberg och hustrun Kristina Sofia porträtterade omkring 1910. Makarna var hemmahörande i Gatstugan i Vist socken, och med förskinnet på ser de i ögonblicket hemmastadda ut. Vi får nog ändå ta höjd för att bilden togs i en elegantare miljö än vad deras skomakaretorp kunde uppvisa.
Motiv från utgrävningen av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet söder om Omberg. Byggnaden framkom som en överraskning när en förmodad gravhög genomsöktes 1916. Komplexets ursprung och funktion har diskuterats genom åren, där föreställningen om religiös funktion kommit att avfärdas. Istället torde byggnaden ingått som en produktionsenhet knuten till det näraliggande Alvastra kloster.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Gofika på museets terass. Brödet kom från Willfors konditori men vad fruarna Kristina Hedenblad och Anna Hedengran firade är oss inte känt. Möjligtvis att fru Hedengran avslutade sin anställning som biljettförsäljerska denna sommar. Hennes make arbetade för övrigt på just Willfors. Kristina Hedenblad hade tjänst som kanslibiträde.
Inloppet till slussen i Mem med den lilla kustortens bebyggelse till höger. Bland husen ses bland annat tullstationen och slussvaktarbostället intill slussen. Bortom slussvaktarbostaden skymtar den skarpögde del av kanalmagasinet som utgjorde festlokal vid Göta kanals invigning 1832 med konung Carl XIV Johan och drottning Desideria som hedersgäster. Dess då tydligare visar det myckna virket vad som transporterades på kanlen vid tiden för bilden.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
År 1934 stod vattenkraftverket i Hackefors klart och tystade Stångåns tidigare fria flöde förbi platsen. Innan dess hade emellertid fallets två kvarnar upphört att mala, den sista (bildens) 1929, med vetskap om vad som komma skulle. Fotoåret 1925 malde kvarnens stenar dock ännu.
Gårdsinteriör från vad tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Gården ägdes då trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg och rimligtvis är det honom och hustrun vi ser på bänken omgiven av makarnas dokumeterade sju barn.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Alexander von Post inledde sin militära karriär som furir vid Svea artilleriregemente 1836. Från 1840 var han knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping och kvarblev där tills han år 1863 erhöll kaptens avsked. Privat förblev han ogift och avled vid 48 års ålder efter vad som anges i källorna "mångårigt lidande".
Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Tre personer sitter i en soffa i en hemmiljö. En man sitter i mitten och håller i vad som ser ut som en gigantisk röksvamp. Han tittar på svampen. Två kvinnor sitter på vardera sida om honom och tittar mot kameran.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.