Hemmesjö 99:1
Från 299 kr
Södra Möckleby
Möckleby 157:1-5
Södra Möckleby 10:1
Södra Möckleby 157:1
Degerhamn
Södra Möckleby 161:1-2
Smedby
Resmo 154:1
Lindahls Tändsticksfabrik, egentligen J. F. Lindahls Tändsticksfabrik, startades 1858 av Johan Fredrik Lindahl som då kom från Gävle där han drivit en tändsticksfabrik under ett år. Tillverkningen förlades till hans svärmor Sophie Möllers fastighet i korsningen Järnvägsgatan-Odengatan vid Bremerlyckan. Den kallades även för Kalmar Nya Tändsticksfabrik vilket gjorde att >Fredriksdahls Tändsticksfabrik under en tid kallade sin för Gamla Tändsticksfabriken. L drabbades av en mindre brand 1860 men brann två år senare ner till grunden. År 1864 återuppbyggdes fabriken. Som mest sysselsattes närmare 200 personer, många barn och många hemarbetare. Sonen Axel gick in i rörelsen 1879 och firman fick då namnet J. F. Lindahl & Son. Åtta år senare såldes L till Swedish Match Company och 1893 drabbades L åter av en brand. Produktionen flyttades då till >Gustafsbergs Tändsticksfabrik vid Norra vägen. L återuppbyggdes aldrig.
Hällristningar. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Här sitter Petter Boberg 80 år gammal på trappan till den lilla manbyggnaden, vilken han sålde efter det att bilden togs. Stället verkar lite övergivet, den nyare byggnaden till vänster innehållande brygghus, snickarbod mm (?) verkar aldrig ha blivit riktigt färdigställd och stod här oanvänd. Trädgården är obefintlig så när som på någon buske och träd, vilket var vanligt förr även på välmående gårdar, se de flesta bilder av manbyggnader eller gårdsmiljöer. Bostadshuset är en inpanelad bulstuga innehållande två rum, en liten vardagsstuga till vänster med kanske ett obetydligt kök på baksidan och en "sal" till höger, en s k ofullständig parstuga. Byggnadstypen var vanlig på mindre gårdar under 1700-talets andra hälft och levde kvar hos fattigare människor under hela 1800-talet. Huset stod kvar till 1923, då Gunnar Jakobsson rev bort det och byggde ett nytt. Huset till vänster finns ännu kvar, men hela boplatsen är flyttad närmare vägen, den låg förr längre ut.
Hilma Ydén föddes i Skänninge 1845 och växte upp som boende i Allhelgona skolhus där fadern var lärare. Sommaren 1863, vid 18 års ålder, flyttade hon till Kisa och kom där att som mamsell ha husrum i ortens gästgiveri. Där blev hon kvar till hösten 1867. Detta år, i mitten av november månad, flyttade hon till Norrtälje och kom där att ingå i minuthandlare Anders Anderssons hushåll. Efter några år i Roslagens centralort var hon från slutet av år 1874 tillbaka i Östergötland. Ny boplats hade hon funnit i Motala och från 1879 var hon dessutom gift med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Det är omkring den tiden vi ser henne på fotografiet. Deras barnlösa äktenskap nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.