I vardagsrummet, 1914
Från 299 kr
Familj
Kvinna vid bord
Arbetarbostad, Upsala Ångqvarns AB, nuvarande kvarteret Mjölsäcken, Kungsängen, Uppsala 1913
Bagarmästare Carl Åberg i sitt hem, Övre Slottsgatan 12, Uppsala före 1914
Skräddarmästare Carl Ekboms hem, salen, Svartbäcksgatan 4, Uppsala december 1899
Doktorinnan Holm med sina tre barn, Uppsala före 1914
Alma Olsson och Maria Johansson sitter bredvid varandra i en soffa i Marias finrum. Alma har en kofta från Bohus Stickning, Blå Randen - formgivare Anna-Lisa Mannheimer Lunn - och Maria stickar på en kofta till samma företag. Mellan sig har de garner och mönsterdiagram till olika mönster som ingick i Bohus Sticknings kollektioner. Båda stickade åt Bohus Stickning, bilden är tagen inför Marias 80-årsdag och publicerades i Strömstads tidning 16 november 1957.
Arnold Otto Möller och Elisabeth Möller
Enligt notering: "Socialvårdssammanträde Rådhuset sessionssal 13/5 -57".
Enligt notering: "Hovmästare Pettersson son Älvsnabben 5/4 -59".
Kvinna med blommande hibiskus
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet. Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor - med den originella trappgaveln - ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian. Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören - med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler - är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Porträtt av en man sittandes i en fotölj. Han håller i en kudde. På väggarna hänger tavlor och ett väggur.
En hemmiljö med stolar runt dukklätt bord under en ljuskrona. Stor kakelugn med profilerat kakel, väggur, panoramatapet med skogsmotiv.
Centralhotellet i korsningen Järnvägsgatan - Marumsgatan 1915. F O Högbergs Tapet o Bosättningsmagasin. Fick- & Väggur, Glasögon Pincenez. A-B Assbecks & Co.
Hugo ? talar å Larasettets vägnar den 20 juni 1931. Bilder från Barnsjukhusets invigning i Linköping. Invigningen av Blåklintshemmet år 1931. Bilder från Blåklintshemmets invigning år 1931.
Invigningstal den 20/6 1931. Hugo ? talar å Lasarettets vägnar. Bilder från Barnsjukhusets invigning i Linköping. Invigningen av Blåklintshemmet år 1931. Bilder från Blåklintshemmets invigning år 1931.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.