Parti av Stångån, tillika Kinda kanal, i Linköping. Året är 1898 och visar hur betydelsefull pråmtrafiken en gång var på kanalen. Till vänster ses det som vid tiden kvarstod av Tinnerbäckens ångsåg. Verksamheten var nedlagd och tomten försåld för fortsatt bostadsproduktion inom området Tinnerbäckslyckorna. Den öppna platsen mitt över ån, omedelbart söder om Ladugårdskällan, har periodvis använts för upplag, reparationer och även nybyggnation av båtar för främst Kinda kanal. I fonden skymtar ytterligare pråmar invid stadens båda kallbadhus.
Från 299 kr
Gatuhörn i Linköping från svunnen tid. Närmare bestämt vid Stora torgets sydöstra hörn där Tanneforsgatan mynnar ut. Enligt affischeringen visade Mohriska och Central vid tiden spelfilmen "Kvinnan som du gav mig" med sverigepremiär år 1920, vilket sannolikt daterar bilden. Vem som ser ut att ha förestått Linköpings Råvaru AB har inte klargjorts inom ramen för denna presentation. Under alla omständigheter var verksamheten på upphällningen vid platsen. Inom kort skulle tomten rivas av för att ge plats för det så kallade Affärspalatset.
Lusthuset på tomten till villa Wauxhall i Hejdegården. Ursprungligen stod huset i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping och flyttades till området omkring förra sekelskiftet. I Hejdegården tillhörde lusthuset till en början hemmansägare Jonas Jonzons egendom Villaberg men hamnade på Wauxhalls tomt vid avstyckningen för villan. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952.
Vid mitten av 1870-talet avvecklade Claes Germund Westling sin handelsverksamhet för att öppna hotellrörelse i sin fastighet i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. År 1894 såldes verksamheten till fröken Hilma Olsson som drev hotellet vidare under det gamla namnet. Efter ytterligare ägobyten inköptes tomten av Linköpings sparbank som på platsen lät uppföra det vackra bankpalats som bär arkitekten Torben Gruts hand. Det nya bankhuset togs i bruk 1911. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Dåvarande Kungliga Sundhetskollegiet slog 1873 ned på Norrköpings lasaretts instängda läge. Nytt borde byggas och planerna kunde närmast omedelbart projekteras för placering på tomten som skänkts av fabrikör Erik Swartz. Arkitektuppdraget gavs Theodor Glosemeyer och i oktober 1875 kunde han presentera ritningarna. När byggnaden stod klar inrymde den 106 ordinarie vårdplatser och 20 för veneriskt sjuka samt två rum för mentaltsjuka. I källaren inreddes även fyra "dårceller". Här en dokumentation från omkring 1893. Från 1930-talet användes byggnaden som gymnasieskola.
(Nya) Kyrkogatan västerut från Klockaregränd. Till höger kv Måttan. Genom dessa kvarter går idag Esplanaden. Det närmsta huset som bär en skylt med texten SPISLOKAL o CAFE, är hotell Wängåfwan. Det sista huset i kvarteret är uppfört av G O Mattsson. Tomten mot torget stod ännu den 14 juli 1881 obebyggd och oinhägnad. Mitt emot syns Heijdenbergs höga smala hus. Text på vykort "NYA KYRKOGATAN I SUNDSVALL".
Den sk Holmströmska gården på Storgatan 36 revs sommaren 1950. Efter rivningen lades den här tomten ut som gatumark. Det förklarar varför ingen fastighet idag har adressen Storgatan 36. Gården hade donerats år 1830 till fattigvården i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fastigheten Storgatan 20 förvärvades 1900 av firma N. Ekman. Otto & Helga Warenbergs hem, Storgatan 20. Tyska tomten. Foto taget 1902 före auktionen. Kameran har stått framför tamburdörren. Man ser genom "salen" in i förmaket. Drottningtavlan hänger på ytterväggen mot Ekmans gränd. Fönstren är mot Storgatan. Det breda vita broderiet vid gungstolen hör till en stor duk, som täcker taffelpianot, som på sin tid forslades på landsväg till Höryda, Härlunda, Helgas hem. Gardinerna var hemvävda.
Warenbergs hem, Storgatan 20, Tyska tomten, Falköping. Förmaket sett från "salen". Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades landsväg från Stockholm. - Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839 - död 1902. Helga Warenberg född 1843 - död 1899. Arvinge: Karl Alfred Warenberg född 24 Juli 1878.
Undenäs pingstförsamling (Sion). Gamla Sionkapellet i Närlunda. Nybyggt år 1931. Det nymålade kapellet brann samma år, men ett nytt kapell var färdigt endast några månader efteråt på samma plats. Längst till vänster Frans Reinold, som skänkte tomten. Sionförsamlingen i Undenäs var från början utpostverksamhet till Salemförsamlingen i Karlsborg. Egen församling bildades år 1931 av 32 personer. Efter 44 år uppgick den lilla församlingen åter i Salemförsamlingen i Karlsborg. Neg finns.
MANNEN ÄR HILMER JOHANSSON. Tillv.tid: 1925 Övriga nr: Repro nr: Registrator: LH RealNr: 172 3 Motiv_spec: REST STEN Proviens Kod: 10 Yrke: LEKTORNamn: WELIN SANFRID Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: JOHANSSON HILMER Land: Län: 16 Kommun: Stad: BOLUM By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 74 Yrke: Namn: TOMTE ÄNGAR Land: Län: 16 Kommun: Stad: BOLUM By: Gård: TOMTEN Fastighet: Adress:
Ett urval bilder inklusive reproduktioner tagna av fotograf Arvid Kjerling verksam i Karlstad från 1892 till 1917. Han började med en ateljé på Hamngatan 4 men flyttade pga nybyggnation på tomten i början på 1900-talet till en nyinrättad lokal på vindsplanet åt norr i fastigheten Drottninggatan 5. Några år efter Kjerlings död övertogs ateljén av Dan Gunner där han bedrev sin verksamhet, tidvis också med kollegan Sigfrid Lindholm, fram till flytten till Tingvallagatan 7 år 1931.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa på Träslövsvägen 3 i nuvarande kv Vindragaren, då i kv Bryggaren (ett bryggeri låg här). Östra delen av kv Vindragaren hette förr Karet och kvarteren åtskildes av Tvärgatan. Huset omges av lövträd och har en bred veranda med balkong ovanpå. Villan revs under 1960-talet och ersattes av en prästbostad åt Varbergs församling 1974. På tomten hitom ur bild står Bexellska ryggåsstugan.
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
Fågelboet - författaren, läkaren och folklivsskildraren August Bondesons föräldrahem i Vessigebro. Bostadshuset till höger och ekonomibyggnaden till vänster. Fem personer står utmed staketet. Idag går en väg snävt inpå tomten. Ladan flyttades till andra sidan huset i samband med vägens breddande och sträckning 1939. Föräldrarna, Carl och Lisa Bondeson, lät uppföra boningshuset 1855. Carl var skomakare och sadelmakare och även känd för sin berättarkonst. Idag är gården en filial till Hallands kulturhistoriska museum och ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.