Den 26 september 1932 skulle den komma att avtäckas, minnesstenen tillägnad de omkring 60 000 indelta soldater som grävde Göta kanal under åren 1810-1832. Den i kanalen djupt involverade Fritz Lovén följde händelsen med intresse.
Från 299 kr
Åtvids gamla kyrka 1917. År 1885 beslutades att kyrkan skulle rivas till förmån för den nya kyrkan som invigdes samma år. Gamla kyrkan förföll men kom aldrig att rivas. Efter en tids restaurering kom den istället att nyinvigas 1957.
Den gamla manbyggnaden på gården Mjellerum söder om Kisa. Fotoåret 1957 stod byggnaden ännu på sin ursprungliga plats, men skulle kommande år att plockas ned för att återuppbyggas i Valla friluftsområde i Linköping.
Gulfs nya tappställe på Kungsgatan 26 i Linköping 1946. Bensinen släpptes fri från ransonering den 13 november 1945 och många nya bensinmackar kom till. Men än skulle omställningen ta tid. I byggnaden bortom bensinpumparna fortsatte försäljningen av gengaskol och ved.
Parti av Västgötegatan ner mot Järnbron och Swartsiska huset. Byggnaderna på vänster sida ligger inom kvarteret Vårdtornet och fotografiet tas i samband med rivningsansökan. Byggnaderna revs då Västgötegatans nedre del skulle breddas i slutet av 1950-talet.
Snickaregatan 10 i Linköping skulle om det stått kvar blockerat infarten mot gatan till Blandarens trygghetsboende. En månne haltande upplysning men likväl ett försök till hjälp för orienteringen av ett sedan länge rivet hus.
Sommaren 1978 stod det ännu kvar på sin ursprungliga plats och skulle så göra ännu ett par år. Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Uppfört 1862 invid Magasinstorget.
Fotografen meddelar oss för denna vy "Parti av Stångån vid Hjulsbro". Tills annat framläggs tolkas hans motiv visa Stångån mot söder, några stenkast uppströms platsen för nuvarande Hjulsbrobadet. Gärdesgården skulle då bildat gräns mellan gårdarna Hageby (prästgård) och Docketorp.
Kuranläggningen Kneippbaden i Norrköping 1902. Badet tillkom 1898 efter förebild i Sebastian Kneipps anläggning Wörishofen i Bayern. Femöresbron anlades för att kurgästerna skulle kunna ta sig över Motala ström till Folkparken. Vy över Motala ström från Himmelstalund.
Överbefälhavare OlofThörnell och Överstelöjtnant Henrik Wrede, byråchef för SJ Militärbyrå, vid en inspektion av sjukhuståget H39 som skulle användas till att frakta skadade tyskar från Torneå till Oslo. SJ vagn nummer 2121.
Överbefälhavare OlofThörnell och Överstelöjtnant Henrik Wrede, byråchef för SJ Militärbyrå, inspekterar sjukhuståget H39 som skulle användas till att frakta skadade tyskar från Torneå till Oslo. Statens Järnvägar SJ vagn 3303.
Överbefälhavare OlofThörnell och Överstelöjtnant Henrik Wrede, byråchef för SJ Militärbyrå, inspekterar sjukhuståget H39 som skulle användas till att frakta skadade tyskar från Torneå till Oslo. Statens Järnvägar SJ vagn 2121.
Linjen mellan Mora och Mora Noret. Kombinerad järnväg- och landsvägsbro över Österdalälven vid Mora. Ett brospann var svängbart för att fartyg skulle kunna passera. Bron invigdes 1896-09-19 och anläggningskostnaden för själva bron uppgick till 171 505 kr.
Statens Järnvägar, SJ självlossande kolvagn Q16 22987 För transport av lokkol till större lokstationer där stenkolen skulle lastas över i tippvagnar som kunde spelas upp på en hög brygga byggdes dessa 27st vagnar mellan 1922 och 1924. (Treaxlig sadelvagnar)
Statens Järnvägar, SJ Sa 1275 på huvudverkstaden. Togs in på verkstaden i juli 1923 och då "anhölls" i skrivelse om att bakre vattentaget skulle höjas enligt ritning 22528, vilket är gjort här. Fotograferad efter revision.
Fyllningar med intarsiadekor från ett sydtyskt skåp, omkring 1560. Efter v. Falke. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Cornelis Floris (Till vänster titelbladet till "Veelderley Veranderinghe van grotissen..." Första boken tryckt 1556. Till höger Blad med grotesker daterat 1554. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Dörrparti i Riddarsalen i slottet i Marburg av Nikolaus Hagenmüller 1573. Bildarkiv. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Förslag till restaurering av Gyllene salen av F.W. Scholander, 1850-talet. Original i Kalmar läns museum. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.