Häggums socken. Ryggåsstuga, avritad av antikvitetsintendent P. A. Säve i hans reseberättelse 1863 till KVHA. Säve, Per Arvid, 1811-87, dialekt- och folkminnesforskare,läroverksadjunkt i Visby 1835-71. S. gjorde värdefulla insamlingar av främst språkligt och folkloristiskt materia. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=322731
Från 299 kr
Maja-Lenas ryggåsstuga på Forngården på Lunneberg. Fors Ryggåsstugan är uppförd på 1790-talet och var bebodd fram till 1930-talet. Ryggåsstugan är möblerad med den inredning och de möbler som den sista ägaren, Maja-Lena, hade under den tid då hon bodde där.
Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Anders Anderssons gård i Drared, Veddige. Framför bostadshuset står tre kvinnor och en man. Troligen har byggnaden ursprungligen varit en högloftsstuga, då den har två ingångar, vilka varit till respektive loft med en lägre ryggåsstuga emellan. Fönstren under takfoten vittnar om att man sedan har höjt mittendelen till loftens höjd och på så sätt fått en s k loftgångsstuga med genomgående vind, vilket var ett vanligt förfarande.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Bakom staketet hukar den ryggåsstuga som trots sitt centrala läge i Linköping kom att få stå kvar långt in i 1900-talet, enligt uppgift till 1935. Tidigare ett svårbegripligt faktum då ett flertal äldre fotografier visar stugan i ett läge längre ut mot gatan och till hinder för passerande längs Klostergatan. Den aktuella bilden från omkring 1920 förklarar rimligtvis varför huset kunde stå kvar till mitten av 1930-talet. Det tycks helt enkelt ha flyttats ett stycke in på gården och lämnat vägbanan fri. Stugan låg tills den slutligen revs invid Baptistkyrkan. Foto omkring 1920.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Vykort, "Halmstad. Portalen till idrottsplatsen." Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Från 1200-talet låg dominikanerklostrets S:t Örjans kapell (senare hospital), på denna plats - därav döptes arenan till Örjans Vall. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9255, F9257, F9258)
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.