Text i fotoalbum: "Mitau. Vy ad den på våren och hösten regelbundet återkommande öfversvämningarna. Allén utvisar landsvägen till Riga och fronten. Genom vattnet msåte alla trupper såväl som kolonner med proviant och ammunition passera. När man ser denna sjö kan man göra sig en föreställning om svårigheterna i synnerhet på våren, då vattnet är iskallt."

Från 299 kr

Text i fotoalbum: "Mitau. Vy ad den på våren och hösten regelbundet återkommande öfversvämningarna. Allén utvisar landsvägen till Riga och fronten. Genom vattnet msåte alla trupper såväl som kolonner med proviant och ammunition passera. När man ser denna sjö kan man göra sig en föreställning om svårigheterna i synnerhet på våren, då vattnet är iskallt."

Från 299 kr

Mötesspår vid Stortorget. Observera att detta kan användas för att ställa upp vagnar, då det har en växel ungefär på mitten så att en vagn kan passera en uppställd vagn samt möta en annan. Om detta skedde i verkligheten är inte känt.

Från 299 kr

Barnbespisning 1 april 1966 Två kvinnor i vita arbetsrockar och vita hucklen står invid en jättestor diskmaskin. De står vid korgar med glas och bestick och gör i ordning dem så att de skall kunna passera genom diskmaskinen. Fat syns även på bilden samt bestickbehållare. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.

Från 299 kr

Text i fotoalbum: "Mitau. Vy ad den på våren och hösten regelbundet återkommande öfversvämningarna. Allén utvisar landsvägen till Riga och fronten. Genom vattnet msåte alla trupper såväl som kolonner med proviant och ammunition passera. När man ser denna sjö kan man göra sig en föreställning om svårigheterna i synnerhet på våren, då vattnet är iskallt."

Från 299 kr

Mötesspår vid Stortorget. Observera att detta kan användas för att ställa upp vagnar, då det har en växel ungefär på mitten så att en vagn kan passera en uppställd vagn samt möta en annan. Om detta skedde i verkligheten är inte känt.

Från 299 kr

Barnbespisning 1 april 1966 Två kvinnor i vita arbetsrockar och vita hucklen står invid en jättestor diskmaskin. De står vid korgar med glas och bestick och gör i ordning dem så att de skall kunna passera genom diskmaskinen. Fat syns även på bilden samt bestickbehållare. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.

Från 299 kr

Arbetsdagen är över på CVA, Centrala Verkstaden Arboga. Männen cyklar hem med sina matväskor på styret. Mannen längst till vänster är Ingvar Söderberg. Bakom honom kommer Hans-Erik Larsson ("Vingis") och i bredd med honom cyklar Leif Andersson. Ingvar och Hans-Erik har minicyklar. I bakgrunden anas bilparkeringen. I byggnaden huserar vakten som kontrollerar grinden som alla måste passera.

Från 299 kr

Arbetsdagen är slut, på CVA, Centrala Verkstaden Arboga. Männen cyklar hem med sina matväskor på styret. Nummer två, från vänster, är Yngve Nilsson och nummer fyra är Henry Fredriksson. I bakgrunden ses bilparkeringen, byggnaden där vakten sitter och grindarna som alla måste passera.

Från 299 kr

Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ives kromoskop. Tre diapositiv, a, b och c, betraktas samtidigt genom ockularet L, varvid ljuset från de olika glasbilderna måste passera var sitt trefärgsfilter, R, G och B resp. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 971.

Från 299 kr

Fotodokumentation av byggnader i örlogshamnen, Karlskrona. Byggnaden närmast till höger uppfördes troligen på 1780-talet som en tillbyggnad av den dåvarande Tackelkammarbyggnaden. År 1885 revs den ursprungliga delen av Tackelkammaren ned och även det sydöstra hushörnet revs av för att det nylagda järnvägsspåret skulle kunna passera in på området. Den kvarvarande delen av byggnaden inreddes till ekipagekontor. En funktion som den hade fram till 2008. Närmast bakom Ekipagekontoret är Mönstersalsbyggnaden.

Från 299 kr

Plutonsofficersmässen, 1979 Öv 1. Åke Eriksson tillträder som fobef 1979 efter att tidigare varit chef för A 1, Linköping. Han tog emot resp. befälskår på sina mässar här hos plutonsofficerarna. OBS! 3 bilder. Bild 1: Ordf för plutoff fj Erhard W Isaacsson lämnar av till regch på plutoffmässen. Främre raden frv. Arne Lilja, Curt Harg, Lars Pihl, Isidor Karlsson, Sven Gustavsson, Jorma Murevärn, Stefan Granberg, Anders Back, Lars Sundell och Tore Lindkvist. Bild 2: Regch hälsar på Ivar Kraft, bakom honom syns Christian Berglund, Kjell Jakobsson, Lars-Göran Burén, Billy Scott och Bernt Kindlund. Bild 3: Regch har passerat Jan Johansson och hälsar på Bertil Allebjer. I bakre raden syns ? Hultberg, Mikael Borén, Christian Berglund, Sten-Åke Karlsson, Stefan Norell och Billy Scott.

Från 299 kr

Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.

Från 299 kr

Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. " I vär´t ". Foto: febr. 1939. I det hus som förut stod där det synliga övre ljusa huset är uppfört bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Matches, J.S. Arathoon & Co. Soerabaya" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Proof Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr