Öppnad 1872. Envånings stationshus i sten. På senare år har stationshuset ombyggts och därvid fått en andra våning. Dubbelspår byggdes österut till Eksund 1920 och västerut till Norsholm 1921. Järnvägen elektrifierades 1932. Stationshus från trädgårdssidan.
Från 299 kr
Utbyggnad av dubbelspår Göteborg - Alingsås. Provbelastning av bron. Ånglok Statens Järnvägar, SJ Kd, en tender typ C med fulla förråd, en broprovningsvagn SJ Q9 samt en C-tender med fulla förråd. TT
Stationen öppnad 1874. Samma år byggdes ett litet stationshus i sten. Mekanisk växelförregling. Det byggdes dubbelspår söderut till Nässjö 1921 och norrut till Frinnaryd 1926. Järnvägen elektrifierades 1933. Godstrafiken upphörde 1990.
Stehag station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnades 1858. Det första stationshuset byggdes 1858 och var en enkel banvaktstuga. 1860 byggdes det andra stationshuset. På 1870-talet byggdes det tredje och nuvarande stationshuset. Fick dubbelspår 1904. Banan elektrifierades 1933.
Stehag station. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnades 1858. Det första stationshuset byggdes 1858 och var en enkel banvaktstuga. 1860 byggdes det andra stationshuset. På 1870-talet byggdes det tredje och nuvarande stationshuset. Fick dubbelspår 1904. Banan elektrifierades 1933.
Åkarp station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnades 1856. Det första stationshuset bestod av två ihopbyggda banvaktstugor och låg på den västra sidan om järnvägen. Men 1903 byggdes ett nytt och större stationshus på den östra sidan av järnvägen. Fick dubbelspår 1900. Banan elektrifierades 1933.
Väring. Väring nya stationshus. Togs i bruk 14/10 1948. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väringe. Det nya godsmagasinet med lastbryggor. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väringe. Det nya moderna stationshuset. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring station. Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Västra stambanan öppnades 1858, men då fanns inte någon station i Källeryd. För att öka kapaciteten på stambanan anlades en mötesplats vid Källeryd 1876. Mötesplatsen förändrades till hållplats 1882 och blev station 1908. Eldrift infördes 1926. Dubbelspår österut till Floby 1952, västerut till Herrljunga 1953. En- och enhalvvånings stationshus i trä.
Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar S.W.B. reparationsverkstäder och lokomotivstallar i Västerås, i förgrunden järnvägsbron över Svartån - före ombyggnaden till dubbelspår. De två bortom bron stående männen äro dåvarande Maskiningenjör E. Cronstrand och Baningenjör Joh. Platin. Till vänster synes delvis det då under byggnad nuvarande cirkelstallet.
Bangården vid Malmö station. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933.
Från vänster SJ A, SJ B-lok. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanan egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.