"Klostret" på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping. Den medeltida byggnaden som oegentligt fått sin folkliga benämning har troligen varit ett bostadshus, möjligen prästgård. Byggnadens äldre öden är annars höljda i dunkel. Klart är att huset år 1737 genomgick en reparation under ledning av domprosten Andreas Rhyzelius och fick därefter tjäna som magasin. Det restaurerades senast år 1964.
Från 299 kr
Familjen Johansson har samlats utanför hemmet Flicksten under Thorönsborg i Sankt Anna. Stående från vänster ses de äldre syskonen; Arvida, Arvid och Märta. I mitten ses från vänster; Sven August, far till Selma som sitter bredvid och därefter fadern och kyrkovärden Verner. Längst fram sitter de yngsta bröderna Olle med kattunge i famnen och Tore intill familjens hund.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Perspektiv mot hörnet av Ågatan-Repslagaregatan i Linköping. I kvarterets sydvästra del låg gården med den äldre beteckningen S:t Lars 66. Den bestod av två bostadshus, trähuset i hörnet och det vitrappade som anas till vänster i bilden. Kvarterets hus revs 1944 för att ge plats för ett nytt polishus.
Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern sammanställd av Thord Lindell 1935. Denne var lärare vid Lunnevads folkhögskola och senare rektor vid folkhögskolan i Vadstena och bar ett stort historiskt och kulturhistoriskt intresse. Bilden visar två stycken så kallade uttrar av äldre modell. Redskapet släpas efter fiskarens båt och låter denna fiska med flera linor.
Personalen vid Östergötlands museum har samlats på museets terass med anledning av landsantikvarie Bengt Cnattingius 50-årsdag. Denne ses vid bordets kortända med sin hustru Dagny vid sin högra sida. Mannen som tittar in i kameran är museets konservator Bertil Bengtsson och den skymda kvinnan intill är arkivarie Anna Rothman. De tre äldre herrarna närmast är estniska arkivarbetare som vid tiden tjänstgjorde vid museet.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
Linköpingsmotiv från 1929 som inte självfallet låter sig lokaliseras. Närmast Klostergatan 15 följd av nummer 17 bortom grenverket och vidare gaveln till nummer 19. Det sistnämnda huset, Wetterbergska gården, inrymde i än äldre tider stadens första folkskola för flickskola. Bakom skrädderiet som annonseras invid grindstolpen till nummer 15 finner vi sannolikt Klas Klasén.
Skänninges enda hus byggt i korsvirkesteknik är i skrivande stund lyckligtvis ännu bevarat och pietetsfullt restaurerat. I anslutning till byggnaden drevs i äldre tid garveriverksamhet, varför gården historiskt benämns Normelliska garveriet. Atmosfären utmed Korpgatan har i övrigt närmast helt utraderats sedan bilden togs 1952.
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
På Boarps storgårds ägor i Nykil fanns i äldre tid två handelslokaler. Bilden visar den mindre affären som uppfördes omkring 1890 av handlare Johan Nilsson. Efter köpman Nilsson följde en mängd handlare på platsen, varför det inte varit möjligt att namnge handlarparet på bilden. Tiden torde vara något år under 1920-talet.
Porträtt av järnhandlaren i Linköping, Alexander Mauritz Hydén. Här iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Från 1858 var han gift med Hilma Hedvig Theresia, född med det för paret passande efternamnet Jernstedt. Makarnas son Mauritz kom sedermera att överta rörelsen och i kompanjonskap bilda den för äldre linköpingsbor så välkända firman Hydén & Rundström.
Under 1966 revs närmast all äldre bebyggelse i kvarteret Ambrosia för att ge plats för det planerade nämndhuset. Diskussionen stod hög och resulterade i att den så kallade Barkmanska gården flyttades till Gamla Linköping och att Hagdahlska dito fick stå kvar. Bildens uthuslänga var det nog ingen större debatt kring.
Det äldre turisthotellet i Borghamn är starkt förknippat med tillkomsten av järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög, som innebar ett uppsving för turism på Omberg. Byggnaden hade tidigare varit del av Kronoarbetskårens behov men blivit överflödig när Karlsborgs fästning färdigställts och straffkommendering vid ortens stenbrott börjat avvecklas. Här ser vi hotellet framställt på ett brevkort från omkring förra sekelskiftet.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Brevkort med ålderdomlig linköpingsvy. Den öppna ytan kallades vid tiden Sankt Larstorget. I än äldre tid benämnt Landskyrkotorget med anledning av dess läge invid landsförsamlingens kyrka, Sankt Larskyrkan som skymtar i höger bildkant. Snett mittemot kyrkan reser sig Linköpings gamla teater, Assemblé- och spektakelhuset.
Dokumentation av Salvedal i Yxnerum socken. Året är 1944. Gården fungerade i äldre tid som gästgivaregård och skjutshåll. Enligt källorna behöll gården den funktionen till omkring 1865. Huvudbyggnaden i fonden förlorades i en eldsvåda 1965. Övriga byggnader är dock idag väl hävdade genom Yxnerums hembygdsförenings försorg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.