Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö.
Från 299 kr
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Nätra kyrka. Vykort. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Boteå kyrka hör sannolikt till de äldsta medeltida stenkyrkorna i Ådalen. Den är också den enda som har varit försedd med korabsid. Vid 1400-talets mitt utökades kyrkan med en korsarm åt söder. Kyrkan är numera vitputsad och har brant, spånklätt sadeltak. År 1788 byggdes klockstapeln av byggmästare Eurenius. Den har ombyggts under 1800-talet och fick då inklädnad med vitmålad panel. Kyrkan har tre stjärnvalv som haft målningar, vilka är överkalkade. Inga medeltida skulpturer finns bevarade. Inredningen är huvudsakligen tillkommen under 1700- och 1800-talen. En senmedeltida dopfunt finns.
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
Hallnäs sjöbodar 7/4 1957. På sydspetesen av Hallnäs udde finns fem sjöbodar, varav den längst i söder är uppförd av kalksten och trä. I anslutning till de befintliga bodarna finns flera äldre sjöbodtomter idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om bodarna, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, sju meter högt, med smalare, rundad överdel. Det till storleken imponerande byggnadsverket uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkningen för "Hallnäskärringen". Strax söder om udden finns Hallnäs läge, platsen för en tidigare hamn, som är övergiven sedan 1800-talet. Källa: Svenska Pärlor - Öland (Svenska turistföreningen och Länsstyrelsen i Kalmar län)
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Hultman, Johannes Alfred, 1861-1942, predikant och sångare. H. utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren", och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. H. skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206045
Fritz och Alma Petterson. I 25 år var pastor Fritz Petterson verksam där tills han avgick med pension 1933. Samma år företog han en jordenruntresa till många missionsstationer från olika samfund. Resan varade i 2-3 år. 1897-1904 var han pastor i Skövde missionsförsamling. Pastor Peterson var född 8/1 1966, dog 7/4 1941. Son till skräddarmästare C.G. Pettersson, Törestorp, Daretorp, utanför Tidaholm. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Nanna Östman drev fotoateljé i Nyköping och Skövde.
Ånglok med vagn vid gamla Lindomes järnvägsstation, i slutet av 1800-talet. Den gamla järnvägsstationen i Lindome låg på västra sidan om järnvägen, ungefär där det idag ligger en pressbyråkiosk. Stationen revs 1921 i samband med att järnvägen byggdes om. Tidigare gick spåret på västra sidan om Sagsjön, där var det sankt och bottenlöst, så att ett lok med förare och allt gick ner och sjönk. Loket med förare ligger kvar i djupet än idag. Efter denna händelse byggdes järnvägen rakt över Sagsjön. Fyllnadssten bröt man där Makadambolaget ligger idag och det är därför Makadambolaget har hamnat där. Det byggdes också en ny järnvägsstation samma år (1921).
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.