Det som skulle komma att bli kvarteret Detektiven i Linköping var i äldre tid delad i fyra tomter, Tannefors kvarter 68-71. Tomterna lades ut efter tillkomsten av Drottninggatan vid mitten av 1800-talet. Tidigt nyttjades tomt 68 mot Sankt Larsgatan, där stadens då nya flickskola uppfördes. Övriga tomter österut bebyggdes efterhand med relativt ordinära huskroppar. År 1863 stod tomt 70 bebodd med bildens hus. Som första ägare finner vi fånggevaldigern Gustaf Peterson med familj. Hans yrkestitel är rimligtvis inte självklar för dagens läsare men kan enkelt förklaras som fångvaktare med särskilt ansvar för fångtransporter. Foto 1965.
Från 299 kr
Denna bild är mycket intressant, för den visar att gårdsplatsen dels har en historia före Per Olssons tid, dels att ytterligare gamla ladugårdsbyggnader tycks ha legat på en tomt sydväst om de nuvarande tillhörig Hallbjäns, se Bild 814-819. Det här förklarar att Per Olssons part stundtals har gått under Hallbjänsnamnet. På bilden ser vi hur den nya ladugården håller på att byggas längst t v. De gamla ladugårdarna i sten och bulteknik är mycket storbyggda och vittnar om en betydande gårdspart. Vad hände med den? Hur kom det lilla stället till som kom efter på denna tomt? Se Bild 814-819!
Kvarteret Österbro, kvarteret Hammaren nummer10 (31) hörnfastighet i mitten, foto från NO mot SV omkring 1892, foto: B P Bengtsson, 3494, i förgrunden Hantverkargatan. Snett mitt för denna fortsätter Gjutaregatan, i vars bortre ända nedre bangården går fram, med godsmagasinet (som förr var stationshus) främst. Mitt på bilden ligger konsul Georg Petersens bostadshus och till höger om detta ett äldre hus som möjligen tjänstgjort som bostadshus åt föräldrarna fabrikör J C Petersen och hans maka? Till höger i förgrunden ser man (innanför stängslet9 tomt nr. 12 (212 Ub2?) kvarteret myran och i framkant till vänster tomt nr. 13 (29Be?) kvarteret svanen.
Vy från gården till Sandgatan 2 i Gottfridsberg. Huset låg på en tomt som en tid sammanhörde med Opphemsgatan 1, varför även den adressen förekommit. Efter rivningar och sammanslagningar i kvarteret kom bildens fastighet dessutom en tid bära adressen Sandgatan 6. Idag motsvarar tomten Sandgatan 8. I bildens bakgrund skymtar dåvarande Favör-butik på gatunummer 9. Foto 1970.
Byggt år 1903. "Utvidgning av banklokaler" 1917. Byggherre urmakaren Gustav Sjöberg. Vid Storgatan låg tidigare ett "Boningshus av FuruTimmer". På gården tomt 50 (Bron 3) har hållits laxauktioner, vilka illustreras på en målning av Robert Lundberg 1892. På affärsskyltarna kan man läsa Ernst Forssell, Skölds bröd o Svenssons ur&optik.
Ryggåsstugan jämte utbyggnader revs 1923. Den har varit belägen i nuvarande kvarteret Ryggåsen inom tomterna 1 och 12* och inom ett område som 1918 benämdes "Planterlyckan n:o 2". *Alternativ 1. inom tomterna 1-2 och 11-12 " 2. " " 1, 2, 11 och 12 " 3. huvudsakligen inom tomt. 1 o. 12 (C.E.) Se även post 00637, 01416 Fotona finns i ett "blått album"
Falkenbergs Smör & mjölkförsäljning. Mejeribyggnaden jämte tillbyggnad har inritats på 1878 års karta i efterhand. På bifogad kartkopia har försäljningslokalen markerats med rött liksom platsen för "smörtjärna" på tomt 109 & 110. (C.E.) Personer fr. v. J Andersson, E Johansson, N Schutt, H Svensson, K-E Schutt och K Nilsson.
Storgatan sedd söderut från byggnad på tomt 63 (numera Brogatan). Bild nr 1 Två "äldre" kopior finns i Bratt albumet (här av bild 1), en i kommunarkivet "blått album", dessa kopior har något olika maskeringar. Bild nr:2 är en avfotografering från ett privat album. (från detta våra kopior C4/C2)
På gården tomt 50 (Bron 3) har hållits laxauktioner, vilka illustreras på en målning av Robert Lundberg 1892. Första affären t.v. är Wiklunds Järnhandel, därefter Göteborgs Banken. Först t.h den lilla kiosken, därefter skylten om Björks Möbelaffär, Borås boden, Helge Karlssons radioaffär.
Kvinnoporträtt. Text ur Frithiofs Saga, baksida kort: Välj icke till förtrogen hvem helst som vill! Tomt hus står gärna öppet, men rikt stängs till! Välj en! onödigt är det den andre leta. Och världen vet, o Manda! Hvad trenne veta." den 5/10 1892.
Enfamiljshusen, som byggdes 1955, har tre rum och kök. Bostadsytan är 65,5 kvadratmeter. Till detta kommer 20 kvadratmeter hobbyrum i källaren, som är helt utgrävd. Husen har placerats diagonalt för att skapa mindre insyn och mera utblickar mot tomt, gata och bruksmiljö.
Blomgatan 3 och 4 i bostadsområdet Lindhem i Linköpings norra utkant. Mellan husen löper den ännu obetydliga gatan. Källorna visar på en stor inflyttning i det större huset åren 1915-16, vilket påvisar husets tillkomst vid tiden. Byggherre var snickaren Oskar Fredrik Ryd som själv bodde på en tomt intill. Det mindre huset ägdes vid tiden av änkan Josefina Wilhelmina Johansson.
Även den väl förtrogne med Linköping kan tveka inför en första anblick mot bildens anläggning. När stadens teater stod färdig 1903 var dess omgivningar ännu till stor del opåverkade av stadens kommande utbredning. Vy från Brandstodsbolagets tomt med blicken vänd mot väster.
Torpet Berglund, ett av mångtaliga brukningsenheter under godset Bjärka Säby. Beläget utmed vägen mot Åtvidaberg alldeles invid sockengränsen Vist-Grebo. Faktumet gör gällande att även kommungränsen Linköping-Åtvidaberg går tvärs över ställets tomt. Här dokumenterat i oktober 1921. Vid tiden beboddes torpet av skogsarbetaren Karl Alfred Johansson och dennes maka Klara Karolina Wallin.
Några år in på förra seklet förvärvade friherren och majoren Ulf Sparre en kvarvarande tomt inom kvarteret Berguven invid Järnvägsparken i Linköping. Stockholms blivande stadsarkitekt Sigurd Westholm anlitades för ett gulputsat stenhus i sluten form med högt, brutet tak. Ritningarna är daterade 1907.
"Klostret" på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping. Den medeltida byggnaden som oegentligt fått sin folkliga benämning har troligen varit ett bostadshus, möjligen prästgård. Byggnadens äldre öden är annars höljda i dunkel. Klart är att huset år 1737 genomgick en reparation under ledning av domprosten Andreas Rhyzelius och fick därefter tjäna som magasin. Det restaurerades senast år 1964.
Linköpingsmiljö vars tomt idag begränsas av Vattengatan och Strandgatan. Något bortom bildens villa lät staden i en framtid uppföra Tekniska verkens anläggning utmed Hamngatan. Foto 1937. Vid tiden utgjorde Strandgatans västliga sträckning del av Nygatan, vilket förklarar platsens historiska adress Nygatan 2.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.