Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén. Korväggen har en målad skenarkitektur i grisaille med altartavla - Kristi uppståndelse.
Från 299 kr
Restaurangen i stadsparken invigdes den 1 juni 1881 och fick snart det folkliga namnet Byttan då den hade samma form som en smörbytta.. Byttan Bekostades av Johan Jeansson som också var initiativtagare till Stadsparken. På bilden ser man Byttan i orginalutförande. Restaurangen byggdes om 1939. Arkitekten Sven Ivar Lind gav byttan dess nuvarande modernistiska still.
Vykort, "Jernvägsstationen, Warberg." Bilden är tagen mot nordost från spårsidan. Tegelfasaderna på tillbyggnaderna från 1893 är ljusare än det ursprungliga stationshuset i mitten - ännu inte smutsade av sot och rök. Arkitekten lät de nya huskropparna helt harmoniera med den gamla, såväl i den medeltidsromantiska dräkten som i fönsteraxlar och gesimser. På bilden framgår också tydligt gavlarnas utkragande hörn med toureller upptill (små hörntorn).
Höganäs Övre station. Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Arkitekten Axel Einar Hjorths utställning 1937, för varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm. Sovrumsinteriör med möbler. Säng med blommiga förhängen och helfigursspegel, litet sängbord och framför de båda fönstren ett toalettbord med spegel. I rummets mitt en stoppad fåtölj och litet pelarbord. I fönstren växter, bland annat en blommande Hortensia.
Blå hallen, huvudrummet i Stadshuset, är gestaltad som en täckt gård och var ursprungligen tänkt putsad och målad blå, för att ge rummet en färgskala som antydde Stockholms vattenprägel. Då rummet stod färdigmurat blev dock arkitekten Ragnar Östberg så förtjust i teglets egen färg att han behöll muren oputsad och lät pikhugga murarna för att åstadkomma en starkare stoffverkan.
Äldre boende som dricker kaffe i Brattåsgårdens matsal (Streteredsvägen 5) omkring 1986 - 1990. Sittandes från vänster är 1. (fd postiljon) Knut Jerkfelt, 2. Valle Svensson, 3. Elin Jansson, 4. politiker Stina Svensson och 5. Okänd man. I taket hänger en vit PH-lampa (som formgavs 1924 av den danske arkitekten Poul Henningsen).
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset två våningar i tegel. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936, magasinet sammanbyggdes med stationsbyggnaden. Nedlagd 1992.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Hallen, Hovedbangården Hovedbanegården är Köpenhamns centralstation som byggdes 1911. Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer. Hovedbanegården öppnade 1911 och ersatte Köpenhamns gamla centralstation som funnits sedan 1864 och var belägen där Paladsteateret ligger idag. Byggnaden ritades av arkitekten Henrich Wench, som också ritade Østerport station. Boulevardbanen
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992. Nuvarande bostadshus.
Plessenska palatset, Kristianiagade 12, Köpenhamn. Avfotograferad teckning av Kr. Kongstad i boken "KJÖBENHAVN som den er og den burde vaere" (udgivet av Foreningen til hovedstadens forskönnnelse. Kjöbenhavn 1914) Enligt testators Antonie Rettig, önskan skulle arkitekten för Gävle Museum ha Plessenska Palatset som förebild för konstruktionsritningarna. Här bodde Antonie Rettigs syster friherrinnan Sophie Louise von Plessen. f. von Eckerman.
Karsholms slott, Kristianstad. Karsholm, slott, är känt sedan 1300-talets början. Den trelängade slottsanläggningen, av sten och tegel i två våningar med två åttkantiga hörntorn, byggdes ca 1600-27. Exteriörens nuvarande renässansprägel tillkom vid en ombyggnad 1862 efter den danska arkitekten Christian Zwingmanns förslag. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222457
Karsholm, slott i Skåne. K. är känt sedan 1300-talets början. Den trelängade slottsanläggningen, av sten och tegel i två våningar med två åttkantiga hörntorn, byggdes ca 1600-27. Exteriörens nuvarande renässansprägel tillkom vid en ombyggnad 1862 efter den danske arkitekten Christian Zwingmanns förslag. Omfattande inre restaureringar ägde rum i början av 1900-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222457
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.