Karsholms slott, Kristianstad. Karsholm, slott, är känt sedan 1300-talets början. Den trelängade slottsanläggningen, av sten och tegel i två våningar med två åttkantiga hörntorn, byggdes ca 1600-27. Exteriörens nuvarande renässansprägel tillkom vid en ombyggnad 1862 efter den danska arkitekten Christian Zwingmanns förslag. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222457
Från 299 kr
Karsholm, slott i Skåne. K. är känt sedan 1300-talets början. Den trelängade slottsanläggningen, av sten och tegel i två våningar med två åttkantiga hörntorn, byggdes ca 1600-27. Exteriörens nuvarande renässansprägel tillkom vid en ombyggnad 1862 efter den danske arkitekten Christian Zwingmanns förslag. Omfattande inre restaureringar ägde rum i början av 1900-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222457
Kulla Gunnarstorp, gods. Det äldre K. utgörs av en vallgravsomfluten borg, uppförd i tegel på 1570-talet i två våningar och med två flyglar. K. ombyggdes 1775 och restaurerades 1853-54 samt 1889. Det yngre K. uppfördes 1865-68 efter ritningar av den danske arkitekten Christian Zwingmann. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233142
Blå hallen, huvudrummet i Stadshuset, är gestaltad som en täckt gård och var ursprungligen tänkt putsad och målad blå, för att ge rummet en färgskala som antydde Stockholms vattenprägel. Då rummet stod färdigmurat blev dock arkitekten Ragnar Östberg så förtjust i teglets egen färg att han behöll muren oputsad och lät pikhugga murarna för att åstadkomma en starkare stoffverkan.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén. Korväggen har en målad skenarkitektur i grisaille med altartavla - Kristi uppståndelse.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan-tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Sundh center, även känt som Aaltohuset, i Avesta. Byggnaden uppfördes av ingenjören, byggmästaren och den lokala affärsmannen Ernst Sundh efter ritningar av arkitekten Alvar Aalto 1957-1961. Fasadens karaktär präglas av de azurblå hårdbrända keramikstavarna från Arabia i Finland. I byggnaden fanns ursprungligen affärslokaler, kontor, bostäder och i bottenplan en bensinmack.
Arkitekten Axel Einar Hjorths utställning 1937, för varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm. Sovrumsinteriör med möbler. Säng med blommiga förhängen och helfigursspegel, litet sängbord och framför de båda fönstren ett toalettbord med spegel. I rummets mitt en stoppad fåtölj och litet pelarbord. I fönstren växter, bland annat en blommande Hortensia.
Plessenska palatset, Kristianiagade 12, Köpenhamn. Avfotograferad teckning av Kr. Kongstad i boken "KJÖBENHAVN som den er og den burde vaere" (udgivet av Foreningen til hovedstadens forskönnnelse. Kjöbenhavn 1914) Enligt testators Antonie Rettig, önskan skulle arkitekten för Gävle Museum ha Plessenska Palatset som förebild för konstruktionsritningarna. Här bodde Antonie Rettigs syster friherrinnan Sophie Louise von Plessen. f. von Eckerman.
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930. SJ Ub 262. Tillverkat 1933 av ASEA. SJ Rc4 1183.
Interiörbild mot altare och gavelfönster i S:t Lars kapell (numera kyrka) i Åsa. Arkitekten Johannes Olivegren samarbetade med konstnären Ralph Bergholtz, och det är förmodligen det samarbetet som ligger bakom färgglasfönstret i gaveltriangeln, med korset och treenigheten, som är S:t Lars kyrkas mest framträdande vinjett.
Järnvägsstationen i Hultsfred. Hultsfreds stationshus ritades av arkitekten Georg A Nilsson och byggdes 1902 av Östra Centralbanan. Såväl exteriör, som delar av interiören, främst väntsalen, är välbevarade från byggnadstiden. Stationshuset utgör en viktig del av smalspårsjärnvägen. (Uppgiften är hämtad från http://www.sim.se/produkter/kalmar-lan/hultsfreds-stationshus)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.