Masse har gått längre upp på Botvidebackar och tagit denna miljöbild över de båda Botvideparterna. I förgrunden ses den betade backen med bandtunen på backanten, det ser precis likadant ut idag. Nedanför backen går käldvägen. T v står gårdens gemensamma bulsmedja. Båda parternas byggnader känner vi igen sedan föregående bilder, se Bild 652-660. Bakom gården syns lövträden i ängena, sjön skymtar där bortom och längst bort kan man ana Ljugarns udde.
Från 299 kr
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild från udden kort före anpassningen till fridlyst område.
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild mot udden från söder, kort före anpassningen till fridlyst område.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
2000-08-14, AS. Stockholms stadshus,beläget på Kungsholmens sydöstra udde. Ritad av arkitekten Rangnar Östberg, och det blev en pånyttfödelse för den äldre hantverks- konsten, med bl.a. avancerade valvslagningar. När S. invigdes 1923 hade bl.a. konst- närerna Georg Pauli, Einar Forseth, Axel Törneman och prins Eugen arbetat med ut- smyckningen, Ernst Soplén, Melchior Wernstedt, Carl Malmsten m.fl. med möbler och armaturer samt Maja Sjöstrand med textilierna. Östberg ville skapa en monumental högtidsbyggnad för hela riket, vilket b.la. uttrycks med riksvapnet Tre kronor på tornets topp.
'Bildtext: ''Udde med fabrik och fritidsbebyggelse. Riktning 40.'' Vy med småhus och brygga vid skogsdunge på berghällar. I bakgrunden fabriksbyggnad. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Ytterdel av udde med fritidsbebyggelse. Riklig vegetation (inplanterad lövskog). Riktning 190.'' I förgrunden 1 hustak, vy över viken med bryggor. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Udde i Nordre Älv (Klippholmen). Riktning 16.'' Vy med berghällar bevuxna med bl.a. enbuskar och ljung. På avstånd hus på berhällar, vy med havet. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Kalmar slott sett från luften mot sydsydost. I förgrunden syns den nordvästra postejen. På slottets östra sida, ut mot Kalmarsund, syns en stenbrygga, som senare tagits bort. Bilden visar också vad som bör vara rester efter den fördämning som gjordes för Slottsfjärdsutgrävningarna 1933-1934. På slottsvallarna finns ännu planteringar, vilka bör vara hänförliga till de trädgårdsanläggningar som landshövdingarna hade på slottet. Till höger i bild syns en udde, där en båtbrygga var anlagd. Bilden är utgiven som vykort - jämför KLMF.L-C0078a.
Två ångfartyg och en ångslup ligger tätt intill varandra vid kaj i Gränna hamn? Det är bärningsångaren "Isbjörn No 1 Göteborg", "Trafik" samt troligen den mindre bärgningsångaren "Isbjörn II". Trafik som ligger i mitten har nyligen bärgats efter grundstötning utanför Visingsös nordöstra udde, det sprutar ut vatten från aktern. Manskap ombord och på stora Isbjörn två kvinnor i ljusa plagg, sannolikt ingående i besättningen. En pojke sitter i en eka som ligger vid fören på Trafik.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Kalmar slott sett från luften mot sydsydost. I förgrunden syns den nordvästra postejen. På slottets östra sida, ut mot Kalmarsund, syns en stenbrygga, som senare tagits bort. Bilden visar också vad som bör vara rester efter den fördämning som gjordes för Slottsfjärdsutgrävningarna 1933-1934. På slottsvallarna finns ännu planteringar, vilka bör vara hänförliga till de trädgårdsanläggningar som landshövdingarna hade på slottet. Till höger i bild syns en udde, där en båtbrygga var anlagd. Bilden är publicerad som vykort. Originalet till bilden är av allt att döma KLMF.L-C0078.
Hallnäs sjöbodar 7/4 1957. På sydspetesen av Hallnäs udde finns fem sjöbodar, varav den längst i söder är uppförd av kalksten och trä. I anslutning till de befintliga bodarna finns flera äldre sjöbodtomter idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om bodarna, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, sju meter högt, med smalare, rundad överdel. Det till storleken imponerande byggnadsverket uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkningen för "Hallnäskärringen". Strax söder om udden finns Hallnäs läge, platsen för en tidigare hamn, som är övergiven sedan 1800-talet. Källa: Svenska Pärlor - Öland (Svenska turistföreningen och Länsstyrelsen i Kalmar län)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.