Mannekänguppvisning 9 juni 1965. Modevisning av kläder. En kvinnlig modell, en manlig modell samt en flick- och pojkmodell. Visar kläder från varuhuset Krämaren.
Från 299 kr
Damfrisörskor 8 juli 1965. I förgrunden klipper en damfrisörska håret på en liten pojke. I bakgrunden klipper en manlig frisör håret på en ung herre.
Damfrisörskor 8 juli 1965. Kvinnlig damfrisörska poserar inne på salongen. I spegeln syns herre som blir klippt av annan manlig frisör.
Ny Mercedes, 21 januari 1966 På bilden syns bl.a. Sveriges, USA:s och Tysklands flaggor. Landshövding Valter Åman håller tal inför en manlig publik i en bilhall.
Människor som sitter på en grässluttning och inväntar ett musikaliskt uppträdande. Man ser en manlig körledare samt instrument på Gunnebo slotts framsida.
"Karantänsförläggning" på Kvarnbyskolan för flyktingar från koncentrationsläger i Tyskland 1945. En manlig flykting liggandes på en bår, omgiven av tre läkare och en Röda Kors-arbetare.
"Karantänsförläggning" på Kvarnbyskolan för flyktingar från koncentrationsläger i Tyskland 1945. En manlig flykting på bår buren av en Röda Kors-personal.
"Karantänsförläggning" på Kvarnbyskolan för flyktingar från koncentrationsläger i Tyskland 1945. En manlig flykting blir buren på bår av Röda Korsets personal.
"Karantänsförläggning" på Kvarnbyskolan för flyktingar från koncentrationsläger i Tyskland 1945. En manlig flykting får hjälp ut ur ett fordon av Röda Korsets personal.
"Karantänsförläggning" på Kvarnbyskolan för flyktingar från koncentrationsläger i Tyskland 1945. En sköterska håller upp armen på en manlig flykting som ligger i en sjuksäng.
En manlig expedit i en tobaksaffär. Affären låg vid Götaforsliden i Mölndal, 1970-tal. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Arboga Tekniska Skola, skändning av nya elever. En kvinnlig elev ska svetsa. En manlig elev tittar in i kameran. I bakgrunden ses bilar och Texacos bensinstation.
Smiss Vilhelm Karlsson, 40 år, sätter bete på långreven. Reven sitter fästad i noggrann ordning på en bräda som heter anglekimb, när man är på sjön måste det gå fort och lätt att få reven i sjön utan att det trasslar till sig. På stolen intill ligger en stor skärbräda med småskuret bete mm. Vilhelm har vanliga arbetskläder. Lägg märke till att blusarnas knäppning oftast litepå sidan om mitten. Han har traditionell vegakeps. Pojken som skymtar är sannolikt 4:e sonen Verner, 5 år.
Bilden är tagen från kanten av Gumbaldkväiar. Manbyggnaden och ladugården med en nybyggd bod syns bakom bandtunarna. Tunen i förgrunden är en s k räcktun med vågrätt liggande trolar, som i denna slags tun kallades räckar. Sådana tunar var vanliga i hagar med svagt betestryck med nöt, de var glesa och därmed virkesbesparande. Alldeles t h om manbyggnaden skymtar en väderkvarn. Det är troligen Gumbalde kvarn, borta sedan länge. Tingströms blev kortvariga här, 4-5 år. 1920 köpte Lars Östmans son John tillbaka stället och Tingströms flyttade till Ljugarn.
Torsk skulle man traditionellt bara fiska i månader med "r" i, men här har man fiskat dem mitt i sommaren! Fie Anna Catarina Andersdotter Laurin, 71 år, sitter med brickan i knäet och skär huvudena, fenorna och inälvorna ur torsken. Huvudena togs till vara och fylldes med levrarna och kokades till nationalrätten "tåskbåddar". Även kroppen koktes ofta, småtorsk stekes, liksom filéer, men det var inte lika vanligt. Det ser lite vådligt ut med porslinsskålen balanserande på kanten, men i den la Ann-Kaisä säkerligen levrarna. Hon har många kärl omkring sig, så fångsten har nog varit god. Ann-Kaisä har vanliga arbetskläder och den sedvanliga duken på huvudet.
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Denna sena augustikväll skall ovan nämnda karlar ut på drivgarnsfiske. De har förutom näten med sig klåbbår, en sorts flöten, segel och filtar, kläder och matsäck. Det var det vanliga att man rodde/seglade långt ut till havs, la näten och band ändan i båten, så att näten hängde efter båten som en lång svans, det kallades rakfiske eller ligga på rak. Sedan la man sig och sov i båten medan den drev, vilket kunde vara lite äventyrligt, man kunde bli påseglad av ett fartyg. Nästa dag drog man näten och rodde i land, eller bara synade dem och låg kvar till sjöss.
Masse har tagit en intressant detaljbild av agtakets början nere vid väggen. Man ser att man byggt på riskallarnas, bjälkändarnas kilar, med en yttre träbit. Den har i sin övre inre del ett urtag, där ett vastband med helar, stora pluggar, sitter istoppade. Dessa helar håller emot agen så den inte rutschar av taket. Det vanliga på Sudret är annars att helarna sitter snett istoppade i själva hammarbandet, stocken som takstolarna står på uppe på murverket. På norra Gotland har man en vastaraft, vilken motsvarar vastbandet, men den sitter en bit ut ifrån väggen upphållen av självvuxna grenklykor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.