Tågfärjan M/S Götaland. Byggdes av A/S Nakskov Skibsværft, Nakskov, Danmark. Systerfartyg M/S Svealand. Levererades 1973-04-18 till Statens Järnvägar, SJ, Trelleborg för att trafikera leden Trelleborg - Sassnitz. Här förankrar personalen loket
Från 299 kr
Lund station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnade 1858. Det första stationshuset byggdes i början av 1950-talet men stod klart först 1958. Ett nytt stationshus byggdes 2001. Banan elektrifierades 1933. Loket är troligen ett SJ X7.
Rydsgård station 1971. Malmö - Ystad Järnväg, MYJ. MYJ. Stationen öppnades 1874. Stationshuset byggdes 1876 och avbemannades1978. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1941. Banan elektrifierades 1996. Loket är troligen ett SJ T21.
Järnvägen, urspårning 1918, vid Falköpings södra station. Någon hade av misstag lagt upp en spännkloss. Nr. 4 i andra raden från vänster: Frans Sahlqvist. Loket var ett persontågslok med beteckningen A.
Järnvägen. Bangården. Inmatning av torvpulver. Vid inmatningen stationskarl Karl Ljungkvist. Torvpulvret kom från Småland och användes på Falköping - Nässjöbanan. Från tankvagnar sögs pulvret upp i tornet. Genom rör fördes det sedan ned i tendern på loket.
Enligt senare noteringar: "Munkedals järnväg. Lok nr 1 vid Nedre station. Bredvid loket står lokförare Ivan Dahlqvist, samt okänd. Gående med ryggen mot kameran är Ragnar Sahlin, som arbetade på godsmagasinet." (BJ)
Mannen framför byggnaden, Carl Gustaf Göransson föddd 1875. Död 1923. Tjänstgjorde som konduktör vid Annebergas - Ormaryds Järnväg. Mannen närmast intill vid loket hette Janne Andersson, var Lokförare under många år. Flyttade senare till Solberga station där han avled. Mannen därintill hette Emil Andersson, född 1875, död 1928.Han var ursprungligen reparatör vid tändsticksfabriken men tjänstgjorde även tidsvis vid järnvägen. Mannen på loket heter Carl Lindell, numera bosatt i Norrboda, Nässjö, och anställd vid S.J. Lindell var eldare.
Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt putsat stationshus i två våningar. 1903 tillbyggdes en halvvånig. Godstrafiken nedlades 1990. Loket som syns på fotot är SJ L29 1781, tillverkat av Motala Verkstad 1910, skrotad 1967 i Vislanda. Det är Mogullok med invändiga cylindrar och 1400 mm. drivhjul. Vid förstatligandet erhöll loket littera L 29 och tjänstgjorde bland annat i Malmö. Skrotad 1967 i Vislanda.
Trafikchef Erik Axel von Otters likfärd vid stationen i Karlshamn. Han föddes 1865, och dog 1896. Loket som drar tåget är Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ lok 25 "F W von Otter", 1906 Blekinge Kustbanor, BKB lok 25. Tillverkat 1888, skrotat 1937. Loket fick namnet efter Amiral F W von Otter, far till den avlidne och även ordförande i MBlJ. Även godsvagn MBlJ 704 syns på bilden.
Borås nedre station. Stationen uppfördes 1894 och fick då namnet Borås Nedre. 15 maj 1930 bytte stationen namn till Borås Central. På spåret syns KHdJ lok 3 ”INDUSTRIEN”, tillverkat av Nydqvist & Holm och inköpt av Kinds Härads Järnväg, KHdJ, 1886. KHdJ köptes 1899 upp av Borås Alvesta Järnvägsaktiebolag, BAJ, och loket på bilden numrerades 1902 om till BAJ 23. 1918 skedde en ny omnumrering och loket fick då namnet BAJ 63. Det skrotades slutligen 1933.
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Alnängarna, Centralverkstäderna CV. Ångpanna till ånglok. Förman Enström Ett försök med en ångpanna med vattenröreldstad system Brotan. Pannan tillverkad av CV i Örebro med delar från Mannesmann i Tyskland. Pannan erhöll nr. 1095 i SJ lokpanneserie och hade CV Ör tillverkningsnummer 21 år 1909. Pannan lades in i lok litt Cc nr 735 i nov 1909. Loket hade tidigare kolliderat med ett godståg i Huddinge och reparerades i Örebro. Efter diverse problem togs pannan ut ur loket okt 1911 och modifierades. Las i sept 1912 åter in i lok 735 i Liljeholmen för att sept 1914 i Örebro plockas ut från loket för att aldrig mer användas i lok. Vid inventering 1 mars 1919 anges pannan som obefintlig. Möjligen har pannan använts som stationär ångpanna för vagnuppvärmning i Halmstad.
Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
Klockan är cirka 08.00 och det är någon av vårarna 1927-31. Loket nere till vänster är Statens Järnvägar, B 1387 som blev av med vakuumbromsapparaterna 1927 och det sitter åskviggar på loket vilket visar närmare 1930. Precis till höger om belysningsstolpen i förgrunden ser man aktern på persontåg Pt 1 till Trellborg. Med ett Sb-lok ska det rulla vidare. Nästa tåg till höger är troligen snälltåg, Snt 37 till Göteborg med B-lok. Sen har nyss nattsnälltåg 11 ankommit från Stockholm och ett Ke/h-lok växlar undan Malmövagnarna och sen skall B 1387 koppla till för färden mot Trelleborg. Till höger därom står ett B-lok med dagnälltåg 8 mot Stockholm. Loket har så kallad norrlandsplog. Norrlandsplog sitter på nästa B-lok också. Det skall dra snt 42 mot Göteborg. Längst till höger står ett Sa-lok med persontåg, 1734, till Eslöv. Vagnar till Kristianstad medföljer. Bland annat en restaurangvagn. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.