Fastighet i kv. Flädern, tomt 7. Gårdshus med valmtak och takkupa.
Från 299 kr
Denna vackra sommardag tar Masse flera bilder i Botelsgrannlaget, bl a denna från Bodins ladugård. Här ser vi en fähusdel med hoimd, hörum i sten under agtak och en laddel i bulteknik med framförvarande tröskhus, båda under halmtak. Stora flovedstravar står framför tröskhuset, en hög med trolar, gärdsel eller tvaitar, bakar ligger bredvid, samt en hög huggen ved framför hoimdluckan. Till vänster står ett dass med oregelbundet takfall. Stigen ut till ladugården går troligen bakom busken t h.
Här ser man hur Per Olssons planerat att fortsätta ladugårdsbygget med en breddning och höjning av ladugården. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Denna vackra lilla bulladugård med halmtak kan vara byggd omkring 1865 när detta ställe etablerades. Den har senare byggts till med en lada i resvirke under spåntak. Bakom porten hitåt kan det ursprungligen ha varit en liten lada, senare troligen vagnbod. Därefter följer en hoimd och sedan ett dubbelt fähus och längst bort den nya ladan. 1946 revs denna ladugård bort och man byggde en ny större nere bakom bostadshuset.
Här ser vi från vänster ladans gavel och vinkeln mot tröskhuset som är halmtäckt. Sedan kommer tröskhuset som har spåntak, därefter det nya byggnaden med först portlider och sen ett dubbelt fähus allt under halmtak lagt i flera omgångar. Inne på gården står en liten bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Gamla vägen till Alskog och Ljugarn gick förr mellan tunen på bilden och längs ladugårdsväggen.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
I förgrunden ses en enkel anläggning för fastsättning av ryssjor. Från den ställningen över ån fästs armstakar som går ner i vattnet och håller upp fångstarmarna. I bakgrunden ses Nybro, byggd av knuttimrade kistor fyllda med sten, därpå en broläggning av plank och räcke. T v syns ladugården till Laus östligaste boplats, se Bild 271. Det är en bulladugård med halmtak. På högra gaveln skymtar ett skjul. Landskapet är välbetat och öppet.
Masse har varit förtjust i uthusen här på Bönde och tagit många bilder. Här ses ladugårdens södra halva innehållande kohus med dubbla båsrader och en hoimd med lucka närmast genomkörseln. T h står en liten ålderdomlig bulbyggnad med halmtak. Den verkar ha en dörr vid hitre gaveln och en ungefär mitt på och därefter en hoimdlucka. Hoimdluckan tyder på att merparten av byggnaden är ett fähus, troligen ett lammhus. T h står dasset med nytt spåntak, se Bild 674.
Byggnaderna på den Hallsarvepart som revs efter skiftet stod kvar ännu några år in på 1900-talet. Här ses dasset och en liten bulbyggnad med agtak, osäkert vad den innehållit. Troligen har det varit en förvaringsbod till vänster och ett lammhus till höger med hoimdlucka i mitten. Till höger om bulbyggnaden verkar det vara något enkelt skjul med halmtak inklämt mellan den och ladugården i sten. Tyvärr tog Masse aldrig någon bild på ladugården innan den revs bort.
Masse har stått på landsvägen Körkakarskväiar utanför Hallgrens bostadshus och tagit den här bilden upp mot Hallbjäns kvarn. Vi ser Hallgrens lilla bulladugård med halmtak, vilken sannolikt blev uppförd när denna boplats etabelerades omkring 1850. På baksidan står en bulbod som kan vara äldre än bulladugården. Till höger står en enkel resvirkesbod som nog är tämligen nybyggd. Namnet August måste vara fel, det skall vara Anton.
Detta ställe uppe på backarna kom till vid 1800-talets mitt. Det består av en liten manbyggnad i sten, senare utbyggd längs baksidan med kök och verkstad under spåntak. Till höger står en flygel med brygghus av ett inpanelat bulhus och en källare i sten under faltak. Bakom skymtar ladugården och ladan under halmtak. Räcktunar avgränsar tomten mot de mycket magra åkrarna i förgrunden. Men: Det tycks ha funnits en gårdpart här tidigare, Bild 999.
Masse har medvetet ställt sig så att manbyggnaden och ladugården skulle hamna bredvid varandra på bilden. Detta var möjligt just genom byggnadernas nya placeringsideal, där manbyggnaden vänder sin framsida mot vägen och ladugården står som en yttre flygel till höger därom. Man ser att manbyggnaden har fått sin inplanerade veranda uppförd, se Bild 805. Mitt på ladugårdens baksida står tröskhuset med lite gammalmodigt halmtak. Det är mera slutet än äldre tiders tröskhus, vilka hade mindre stenpelare i hörnen och öppet däremellan.
Här har Masse förevigat båda Gannorparternas imponerande ladugårdar. De är byggda i sten, även upp i gavelspetsarna och har alla halmtak. De ser uråldriga ut, men är knappast äldre än 1800-talets första hälft, kanske tom dess mitt. Ladan i mitten byggdes så sent som 1904. Man ser att ladugården på denna part innehåller två fähus och det skymtar en gödselstack längst tv som visar att det fanns djur också i ladugårdsflygeln. En otroligt lång stege står mot taket.
Tröskhuset står ännu kvar, fast det inte används till tröskning längre. Byggnaden känns mycket ålderdomlig med sina låga väggar och stora branta halmtak. Här ser man tydligt vindskivorna och deras dekorativa avslutning upptill. Uppe i toppen sitter en liten stång med kors och kula på, som man kan se här och var på höga byggnader i socknen. Frågan är om detta skall fungera som åskledare? Det borde nästan vara tvärs om?? Mot gaveln har man vedbacke.
påsiktsbild, bilder, fotografi
Rosenlundska huset. Byggt för borgmästare Erik Rosenlund. Kvarnholmens äldsta stenhus, färdigt 1655. Ritat av Nicodemus Tessin d ä.
Rådhuset på Stortorget i Kalmar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.