Fotoåret 1939 var kvarteret Eddan i Linköping ännu tätt bebyggt med främst trähus som följt på varandra i urminnes tider. Här gårdsmiljön vid dåvarande Djurgårdsgatan 5.
Från 299 kr
Gårdsmiljö på sin ursprungliga plats som sedan 1950-talet kan återses i friluftsmuseet Gamla Linköping som Kopparslagaregården och Handelsboden. Dåvarande Storgatan 64 till vänster och gatans nummer 62 i blickfånget. Foto omkring 1915.
Gårdsmiljö från kv Hjorten 9 i Gränna ut mot torget via portlider. På gården ligger ett kapat träd. Några trädgårdsstolar står utmed fasaden till höger, till höger därom en vandaliserad cykel.
Gårdsmiljö från kv Hjorten 9 i Gränna, foto mot nordöst. På gården ligger ett kapat träd. Utmed en fasad står två trädgårdsstolar och en vandaliserad cykel intill ett uthus.
Gårdsmiljö från kv Hjorten 3 i Gränna med Andréemuseet. Framför entrén till museet står två vita trädgårdssoffor. I centrum en liten späd lind som planterades vid museets öppnande den 3 maj 1931.
Gårdsmiljön i Linköping visar prov på hur dessa dolda ytor vanligtvis disponerades. Plats för uthus och bodar, avträden, sophus och i senare tid garage var nödvändiga. Ett och annat bostadshus klämdes gärna in när så fanns plats. Snickaregatan 19 1972.
Miljö i relativt centrala Linköping där man lätt förleds till rena landsbygden. En rest från tiden då svenska städer ännu inte frigjort sig från jordbruk och djurhållning. Gårdsmiljön vid Hunnebergsgatan 5 i Linköping. Foto 1929.
Interiör från Hejllska huset i Varberg från 1904, uppfört till stadsfiskal Nils Olof Samuelsson på Bomlyckan 1 (numera Bomlyckan 10), Västra Vallgatan 61. Provinsialläkare Karl-Holger Hejll flyttade in i villan 1945, därav namnet. Soffhörn i matsalen med en stor tavla över väggpanelen föreställande en lantlig gårdsmiljö. (Se även bild nr MR2_337)
Botilstorp
Skee
Ringamåla 121
Ringamåla 118
Här har Masse tagit en överblicksbild på hela det Bobergska stället med ladugårdarna och manbyggnaden med flygel. Byggnaderna ser ganska utkastade ut i landskapet, utan några särskilda arrangemang för gårdsmiljön som staket, planteringar eller annat. Torftigt kan vi tycka idag, men så var det förr. Ladugården stod kvar till 1930, då Gunnar Jakobsson rev den och byggde en ny större modern.
Stubbar togs i regel till vara för att användas som ved, trots det stora arbetet att dela dem i lagom stora bitar. De fick ofta ligga några år så att jorden rann av dem, innan de sågades och höggs upp. Masse har medvetet tagit bilden så att den fina gårdsmiljön i bakgrunden och även landskapet kom med.
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
En länge oidentifierad gårdsmiljö ur Linköpingsfotografen Didrik von Essen produktion har fått sitt svar i Berga gård söder om Linköping. Platsen är för en sentida betraktare fullständigt oigenkännlig. Förändringen förklaras i museimannen Anton Ridderstads ambition att omskapa gårdens ägor till ett östgötskt friluftsmuseum med museibyggnad och minnespark. Av detta blev dock inte allt realiserat på hans ägor. Släktens sommarviste på kullen lät han år 1896 utbygga till vad som kom att kallas Berga slott. Vy från norr, sannolikt kort före utbyggnaden.
Tingstäde 75:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.