Postkupén ser ut som den gjort förut, men organisationen är något annorlunda. Kupémästare Tore Welinder, närmast, har befriats från arbetet med värdet och kan helt ägna sig åt att vara arbetsledare. Områdessorterar och expedierar all värdepost gör överpostiljonerna Osborne Raask och Anders Stenke.
Från 299 kr
Trafik i korsningen Gamla Riksvägen-Streteredsvägen i Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Trafik och parkering i Kållereds centrum är ett stort problem. Man måste hålla tungan rätt i munnen och titta åt alla håll. Säkert önskar många Kålleredsbor lite ordning i all oreda. Snart hoppas man komma gång med en utredning om trafiksituationen."
Den bild är tagen strax bakom nuvarande Mölndals brandstation. Här ser man brandkårens område och all den bebyggelse som vuxit upp i närheten. En lyftkran står mitt i nybygget av SCAs stora vita kontorsbyggnad. Till höger, på andra sidan motorvägen, ligger Mölndals centrum samt det mörkgråa höghuset som ligger på Storgatan 32A.
Personal på Falköping-Rantens station omkring 1920. Tredje mannen från höger är Karl-Emil Magnusson (min farfar). Övriga okända. Karl-Emil som var en duktig snickare och träsnidare har säkerligen själv tillverkat ramen. Troligen är såväl stations- som konduktörspersonal representerade på bilden. Om man lyckats samla all personal till detta fototillfälle är okänt.
Text på kortet: "De sista tornväktarna i Uddevalla kyrktorn (Fredrik Svensson t.v. och Anton Bratt). 1905 31/12. 1905: Tornväktare i Uddevalla, som med 1906 års ingång komma att tillhöra det Uddevalla som gått. Tutningen upphörde 31/12 06 men nattvakterna i tornet pågingo ändå t o m 31/12 07 då all vakt i tornet upphörde".
Text på baksida "Miss Liberty, a standardized cruiser built in quantiy at a reasonable price by the Great Lakes Boat Building Corp. Milwaukee, Wis. This vessel measures 52' x 11'6", and is guaranteed to cruise day after day at a speed of over 20 M.P.H. There are sleeping accomodations for 6 persons and a crew of 2. When delivered these vessels are furnished complete with table lines, silverware, etc., and at the option of the owner a Victrola may be installed. The motor is an 8-cylinder Sterling engine of 180.200 H.P. chosen for remarkable running qualities, and because even at a high speed there is a noticeable absence of vibration. The motor is all enclosed so that no gasoline fumes escape into the engine room, the enclosure having been worked out in the design of the engine. Elctric starter and electric generator are an intergral part of the engine and all controls are brought to the bridge deck amid ship so that these vessels may be operated by one man. This particuar vessel is owned by Mr. Humphrey Birge of Buffalo, Ny.Y. and carries a crew consisting of an angineer and cook, the pwner preferring to handle the boat himself. Vessels of this type maintain a speed comparable to the average automobile entour. Miss Liberty for instance frequently travels over 200 miles per day on cruises of from 1 to 2000 miles duration. This speed is mainted easily from morning to evening approximately 20 hours, and figures about 20 M.P.H."
Text på baksida "Zenda, a popular type of sea going cruiser built by George Lawley & Son Corp., of Neponset, Mass. This type of cruiser can stand considerable sea, and is capable of about 12 knots per hour. All the controls for the motor are located at the steering column amid ship. There are sleeping accomodations for from four to six persons, running water, electrical equipment, etc. The motor in the Zenda is a 4 cylinder Model F, 5 1/2" bore, 6 4/3/4" stroke Sterling developing 25 H.P. at 400 R.P.M. and 55 H.P. at 800 R.P.M. The owner of Zenda is Mr. F.S.Eaton, of Boston, Mass."
Text på baksida "Gallivant, owner Joseph Brokeley (otydbart) Fuelhold (otydbart) JH 8 - 12 mph, 50 - 115 HP (otydbart) Designed (otydbart) Johnson Baghea.. (otydbart)" "Julina and Gallivant, two American cruisers designed and built primarily with the idea of comfort. Vessels of this type have beautiful interiors, and all requirements for the owner and a party of guests to live aboard. The Julina, a 75' vessel has a speed of 12 knots, the motor being two Model F, heavy duty, 6-cylinder Sterling engines, total 170 H.P. The Gallivant maintains 12 M.P.H with a single 8-cylinder Sterling motor of the heavy duty type. The Gallivant is 55' in length."
Text på baksida "Lynx, S.P. #9, the first vessel to be taken over by the U.S. Government when war was declared on Germany. Lynx measures 45' x 11', carries a crew of II, and maintains 25 M.P.H. Her power plant consists of two Model F, 6-cylinder Sterling engines of the counterbalanced crankshaft type, wich develop 145 H.P. at 1400 R.P.M. The motors are said to be practically noiseless and vibrationless at that R.P.M. They are all enclosed and are equipped with electric starters and electric generators. Lynx.", stämpel "Karl G. Baker, Boston Record - Boston."
Gotlandsbåten S/S Drotten har fastnat i isen utanför Landsort. Isbrytaren Ymer till höger. Två män står på isen. Vintern 1941-1942 var mycket kall och stora delar av Östersjön var frusen. Den 4 mars fastnade Drotten och riskerade att skruvas ner av isen. Kapten Rubarth meddelade att alla passagerare och all besättning skulle lämna fartyget. De kunde gå över till isbrytaren Ymer som kommit till undsättning.
För dagens invånare är bildens Linköpingsmiljö omöjlig att känna igen. Vi ser området där Hunnebergsgatan möter Östgötagatan och där närmast all bebyggelse bytts ut sedan bildens tillkomst 1951. Men inte riktigt allt. Till vänster om den främre huskroppen sticker skorstenen fram genom taket till Hunnebergsgatan 9, en av de så kallade hantverkshusen som lyckligtvis bevarades när området sanerades. Vid Hunnebergsgatans södra sida kom stadens bibliotek att uppföras i början av 1970-talet.
Parti av Repslagaregatans norra delar i Linköping omkring år 1900. All bebyggelse i nära betraktan är sedan länge riven. Fotografiet togs från nuvarande Repslagaregatan 5 och toppen av Emanuelkyrkans tornspira och något mer av S:t Larskyrkan i söder kan vara hjälp för orientering. Den obebyggda tomten i bildens förgrund saknade anmärkningsvärt länge gatuhus och skulle så göra tills Mjölkcentralen etablerade sig i början av 1920-talet.
Det har gått 2½ vecka sedan bild nr 255 togs. Stubbarna är uppsågade och i stort sett spräckta, men Vilhelm och Arvid spräcker ännu ett par rotben med blaigare och nyde, kil och träslägga. Nu hugger farfar Tomas och pappa Hans upp bitarna till lagom storlek för sojdet, tjärdalen. Kvinnorna plockar all spillved som blir över, det är troligen mamma Katarina t v och farmor Stina Lisa t h. Se Nr 255.
Hallsarve Hans Karlsson och sönerna (?) (låtsas?) dra lott om vem som skall ha vilka bitar av släken. Äldste sonen Vilhelm, 29 år, var sedan 1 år gift hemma på gården, medan bröderna ännu var ogifta. All släken borde tillfalla gården. Var det flera om denna släktäkt, borde de ha varit med på bilderna för att bevaka sina rättigheter i släken. Se Bild 452, 453, 454.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
När all tjärveden är färdigstaplad, täcks den med granris eller släke, som i sin tur täcks med sågdus, detta för att syret inte skall komma åt tjärveden så den brinner, den skall bara pyra. Här är detta arbete färdigt. I förgrunden ser man källaren där tjäran rinnerut. Se Nr 257, 258, 259, 260 och 262. Märkligt nog har Masse inga bilder på själva bränningen! Bränning av ett soide skedde i regel på försommaren innan torkan satt in och innan det var dags för slåtter.
Här ser vi den stora moderna ladugården i all sin glans! Det här var säkert ett prestigebygge för gårdsparten inför dubbelbröllopet samma år. Ingen som kom förbi kunde undgå att lägga märke till den präktiga och vackert utformade byggnaden. Den stod kvar men i förfallet skick till Gudrunstormen 2005 (?), då bortre halvan blåste ner. Till vänster står en ungmansstång av en hög smal välbarkad gran, kring vars övre del man virat en girland.
Storgatans nedre del som den tog sig ut fram till det sena 1970-talet. Bland flertalet butiker är David Carlssons speceri- och bosättningsaffär särskilt ihågkommen av äldre linköpingsbor. Inom några år från fototillfället kommer närmast all bebyggelse inom kvarteret Decimalen att rivas för att ge plats för ett stort bankhus. Den äldre bebyggelsen inom kvarteret Braxen, mitt emot, har vid tiden redan gått samma öde. Nu sträcker sig varuhuset EPA längs kvarterets del mot Storgatan.
Invigningen av Linköpings nya teater blev ett verkligt lyft för stadens kulturliv. De förbättrade förutsättningarna för skådespel kan knappast överdrivas. Stadens gamla teaterbyggnad, för all del med egen tjuskraft, hade varit omodern, dragig och eldfarlig. Den nya dess motsatts med 503 förträffliga sittplatser, elektriskt ljus -600 elektriska bågar- och sinnrika scenanordningar där exempelvis scengolvet bildade ett sammanhängande system med falluckor. Teatern invigdes den 18 december 1903. Foto kort efter händelsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.