Gårdsinteriör från vad tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Gården ägdes då trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg och rimligtvis är det honom och hustrun vi ser på bänken omgiven av makarnas dokumeterade sju barn.
Från 299 kr
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Alexander von Post inledde sin militära karriär som furir vid Svea artilleriregemente 1836. Från 1840 var han knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping och kvarblev där tills han år 1863 erhöll kaptens avsked. Privat förblev han ogift och avled vid 48 års ålder efter vad som anges i källorna "mångårigt lidande".
Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Tre personer sitter i en soffa i en hemmiljö. En man sitter i mitten och håller i vad som ser ut som en gigantisk röksvamp. Han tittar på svampen. Två kvinnor sitter på vardera sida om honom och tittar mot kameran.
En man med hög och en liten pojke med en pinne i handen. Pojken sitter på vad som ser ut att vara del av ett träd. Han sitter vänd mot mannen som står hukad över sannolikt en lådkamera som står på andra änden av trädet, han ska ta kort på pojken. De befinner sig hitom ett vattendrag.
Vy över tilläggningsplatsen precis söder om Amiralitetsskyrkan inne på varvsområdet. Längs kajkanten syns ett antal träbyggnader på rad, nu rivna. Vad som ser ut som en fiskeminsvepare med beteckningen H 713 ligger förtöjd närmst kameran. Längre bort syns även minsveparen ULVÖN med nummer 58 ligga förtöjd.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Göteborgs Morgonpost, 11-12-1947: Trädgårdsbok med goda råd. Aftonbladet, 13-12-1947: Vad behöver en trädgård kosta? Aftonbladet, 16-12-1947: Bra och billiga blomsterböcker. Dagens Nyheter, 21-12-1947: Trädgårdsråd. M.T., 18-12-1947: Bra trädgårdsbok.
En kvinna står utanför Wärdshuset Gule Knut på Smedjegatan 17 i Jönköping och läser på skylten vad de har att erbjuda. Man kan välja mellan God husmanskost, hembakat bröd, våfflor eller deras specialité goda smörgåsar. Till det dricker man kaffe, the eller choklad.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning av vad som troligen är en ridåslutare (till vänster) och en sektorslutare (till höger). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 220-224.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Vad innebär negativa andelar av en primärfärg?" (För mer text se bilden)
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Vad innebär negativa andelar av en primärfärg?" (För mer text se bilden).
Skrivet på baksidan: Sillevaden på edet. En ny "slynga"(bit) sys (bindes) i vadet. Den mörka duken är ny och oblekt. En man syr på var söm. Jämnsides med varandra. Var och en i laget kom med sin vadslynga. dessa syddes sedan ihop till en stor vad. Efter fisket tog var och en sin slynga med sig. Fotograferat av: Nordiska Museet
Hallsarve Hans Karlsson med sönerna Vilhelm, Oskar och Arvid gör markeringar i form av små grävda rännor i en jättestor släkpage för att visa vems lott som är vems. Släken är uppenbarligen nyuppkastad och blöt, därav är det stövlar eller barbent som gäller! Masse har för ovanlighetens skull noga talat om vad det är personerna gör!
Rostad 1915 Lektor Wigforss Bror till Ernst W. Wigforss, som vid 1940-talets början utredde betygsättningen i folkskolan, var upphovsman till den s.k. relativa betygsskalan. W. konstruerade den första uppsättningen standardprov för folkskolan i syfte att göra betygen i hela riket jämförbara vid intagning av elever till högre skolor. W. var också svensk pionjär vad gällde skolmognadsprov. E W var svensk finansminister 1925-26 och 1932-1949.
I en industrilokal står ett antal unga män i uniform framför vad som ser ut som svarvar och arbetar. Längre bort i rummet står två män och pratar. Lokalen har högt i tak och höga, spröjsade fönster i bortre väggen. Pelare i mitten av rummet går upp i nock på det flacka taket, vars sparrar är synliga,
Centralt i bilden ses viceamiral Fabian Tamm skaka hand med en ung man som håller en pokal i handen. I anslutning till dessa två står också tre unga män uppradade. Enligt gradbeteckningen på deras ärmar är de förordnade till furirer (skoltecken; kadetter med underbefälsgrad). I bakgrunden ses uniformerade män och längst till vänster vad som torde vara militärmusiker. Här finns också en större byggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.