Syskonen Jonsson i Övre Bograngen. Bakerst fr.v.: Hulda f 1906 d 1927, Elisabet f 1899 d 1926, Solveig Knudsen (systerdotter) f 1906 d 1924. Mellanraden: Hildur Sörebö f 1895 d 1927, David f 1898 d 1927, Jenny Höglund f 1903 d 1935. Främst: Manfred f 1895 d 1927, civilekonom Albert f 1896 d 1950, racerförare Karl f 1893, handlare Enar f 1889 d 1948, byggmästare Julius f 1887 d 1938. Frånvarande: Märta Eriksson, Karlstad f 1901, Kornelia Knudsen f 1885 d 1919
Från 299 kr
Vommedal Västergård 3:3. Syskon, foto tagit i Vommedal Västergård hos Gurli Bengtsson "Hanses" Streterdsvägen 7. Fr.v. 1. Olle Bengtsson f. 1918 d. 2006. 2. Mimmi Andersson f. Bengtsson 1920 d. 1998. 3. Karin Eriksson f. Bengtsson 1907 d. 2001. 4. Aina Larsson f. Bengtsson 1912 d. 1998. 5. Gurli Bengtsson f. 1902 d. 1993. 6. Jenny Larsson f. Bengtsson 1913 d. 2006. Syskonen födda på Torpet 1:1 Dammkärr.
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) år 1970. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A1864.
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) okänt årtal. Två barn står vid grinden. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A0615.
Utan att värdera hennes livsval eller förbise en kvinnas inskränkta möjligheter i äldre tid valde Karin Wallinder likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. En äldre syster gick före i utbildning och yrket och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Karin Wallinder avled strax före jul 1956.
Maria Wallinder kom likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. Hennes yngre syster Karin följde henne i utbildning och yrke och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Hennes liv nådde sin ände i mars månad 1943.
Tre barn i snö, år 1918: Syskonen Olle 6 år, Lars på sparken 4 år och deras kusin Lisa Blom 16 år (född 12/4 1902) som var dotter till deras faster Maria som bodde i Grangärde. Givaren berättar: "Pappa höll gärna kontakt med sin syster i Grangärde. Han skaffade en cykel med påhängsmotor men for en gång omkull på grusvägen och slog i armen. Sedan hade han ont av det i flera månader. Senare skaffade han en lättare motorcykel istället. Den där höga cykeln på grusvägar var inget bra."
Anna-Lisa Danielsson (född Kristoffersson) som nyfödd, midsommardagen 1925. Kajsa Persson, en faster till den nyblivna modern, håller Anna-Lisa i knät. Mamman, Maria Jakobsson dog 11 dagar efter förlossningen vid 26 års ålder. Anna-Lisa var hennes första och enda barn. När pappa Kristoffer Svensson blev änkling stannade hans bror Elias och systern Anna kvar på gården. Hos dessa tre växte Anna-Lisa upp. Faster Anna blev hennes mamma och hon var jättefin! Dessutom tog syskonen till sig Ture, en kusin till Anna-Lisa. Även han blev moderlös kort efter födelsen.
Dörröverstycke från Pellas, Mälbo, Hedesunda socken, målat 1808 av Hans Wikström. Ägare syskonen Simonsson, Vinnersjö, Hedesunda socken. Text omgiven av rokokomässiga ornament i blått mot vit bakgrund: "Målat År 1808. I dag äro i Lifwet i detta hus följande människor. Gamla bonden N.O.S. förr år 1751. Hust. A.I.D. förr år 1736. Nuvarande Husbonden är Nämndeman J.I.S. född år 1764. Hustrun B.L.D.Född år 1755. Barnen äro J.i.S. född år 1789 d. 18 april. L.I.S. född år 1797 d. 28 januari. Hans Wikström."Storlek 0,38 X 1,38 m.
" Sev. Nilssons första hem m. Charlotta, S:s syster" står det antecknat på fotografiets baksida. Severin föddes på Forsa Kvarn, men detta är ingen kvarnmiljö. Det kan betyda att de besöker något av de andra ställen syskonen bodde på under barndomen, men sannolikt föreställer det trots allt Björsgård. Sedan Severin köpt gården lät han flytta dit torpet Sveaberg från Knobesholms ägor, där han bodde från 7-årsåldern och ca 10 år framåt. På Björsgård bodde sedan modern Neta Beata, systern Charlotta Nilson och hennes son Karl. Gården var kringbyggd med längor uppförda i skiftesverk. Bilden bör visa norra längan till vänster och västra längan till höger.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Paret Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping under senare delen av 1896. Med sig hade de barnen Elsa, Per och Erik, varav de bägge äldre syskonen var födda i S:t Petersburg där faderrn tjänstgjort som militärattaché. Skälet till familjens ankomst till Linköping var Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgänadjärregementet. I april månad 1898 avancerade han till regementets överste och chef, och det var i det sammanhanget familjen flyttade från sin första adress i staden till stadsvåningen invid Drottninggatan. Genom levnadsbeskrivningar över dottern Elsa Brändström är det känt att makarna lät sina barn undervisas av både franska och tyska guvernanter. Bilden kan därför tolkas visa de äldre barnens studerkammare. Från väggen blickar kung Oscar II fordrande mot skrivborden. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
När två av Per Hanssons söner, Per och Carl Johan Persson år 1847 köpte sina föräldrars gårdspart, delade de den mellan sig. Per fick den part som blev den Petterssonska parten, se Bild 918 mfl, och Carl Johan fick den här parten. Carl Johan Persson född 1819 gifte sig 1848 med Brita Greta Larsdotter född 1821 från Gumbalde. Av deras 4 barn blev det blev det sonen Carl Oskar Carlsson född 1850 som tog över. Han gifte sig 1871 med Maragreta Maria Christensdotter född 1852 från Botvide. De fick 6 barn, varav sonen Vilhelm Karlsson född 1876 tog över. Han gifte sig 1902 med Alma Christensdotter född 1880 från Smiss södra part och Vilhelm flyttade dit och slog ihop sin föräldragård med sin nya gård, så denna part försvann och byggnaderna revs ner. Man kan undra vad de övriga syskonen tyckte om det? Masse tog påpassligt en bild av denna parts manbyggnad och flygel alldeles innan den revs. Man ser att det hela verkar lite övergivet och att gräset växer högt. Manbyggnaden var en vacker parstuga från 1840-talet med tillhörande brygghusflygel. Byggnaderna ser ut att vara i gott skick. Kunde ingen ha köpt dem i stället för att de revs bort kan man tycka?
Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.
Enligt påskrift porträtt av fröken Emilia Åberg i Linköping, syster till kronofogde Åberg. Av detta tolkat föreställa Emilia Fredrika Åberg. Född i Linköping 1835 som dotter till källarmästare Carl Wilhelm Åberg och hustrun Sofia Andersdotter. Sina första år i livet kom Emilia att växa upp i stadens teaterhus, Assemblée- och spektakelhuset kallat, där föräldrarna drev restaurangrörelse, som i sin tur gick under namnet Stadshuskällaren. Emilias vuxna liv utanför föräldrahemmet tog sin början 1862. Sent detta år inflyttade hon till Rystad för att som mamsell ingå i prosten Håhls hushåll, men redan innan året var till ända flyttade kyrkoherden med familj till Vingåker, med Emilia som medföljande. Under våren 1865 avled prosten Håhl, och kort tid därefter även Emilias egen far, vilket fick henne att återvända till modern och kvarvarande syskon i Linköping. År 1870 nådde även moderns tid i livet sin ände. Året före hade två syskon till Emilie gått bort och en bror flyttat, men likväl bodde fyra syskon kvar i barndomshemmet, oaktat att de var i 30-årsåldern. Efter en tid sålde syskonen föräldrahemmet på Hunnebergsgatan och flyttade till ny, fortfarande gemensam, bostad inom nuvarande kvarteret Boklådan. Den tidigare nämnda brodern Otto flyttade snart till eget, men de återstående systrarna skulle komma att logera tillsammans tills deras respektive död. För Emilias del inträffade den i december månad 1903.
Gården Karlshem i Västerås-Barkarö. Bilden visar syskonen Britta och Anders på trappan till huset Margretehill i Norberg dit givaren och hans föräldrar och syskon flyttade 1926. I lådan där glasplåten påträffades fanns skrivet: "Britta och Anders taget 28/3 1929". Givaren berättar: "Britta var 13 år och Anders ett och ett halvt år. Barnen sitter på kökstrappan och bakom fanns ett hönshus. Mamma hade öppnat pensionat i huset och Britta hjälpte till. Far hade rakstuga men det räckte inte till ordentligt att täcka kostnaderna för huset. Man hyrde ut ett par rum på bottenvåningen och fyra på övervåningen. Det kostade 2 kr natten att bo där. Man kunde också äta middag vid 12-tiden. Då åt vi också. Och vi hade matgäster från byn också. Ofta var det marknadsfolk och bussresande som kom som tyckte att det var för dyrt att bo på hotellet. Det kom också folk ända från Stockholm som var i Norberg på semester. När direktörerna kom hade pappa bråttom hem från rakstugan för då satt de och pratade i trädgården och det tyckte han var roligt!"
Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.