Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Från 299 kr
Denna höstdag har Masse fotograferat ladugårdens slutna baksida, den har inga andra öppningar än två gödseldörrar och ladporten. Det är blött och gödselvattnet rinner. Taken börjar bli rätt slitna och är fulla av mossa. Man ser hur vastbanden med sina helar, stora pluggar som håller i agen, börjar sticka fram.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. Bilden är tagen inomhus på ett fönster man ser ut genom. Utanför fönstret står en person med armarna upp över fönstret. Man ser även en arbetsställning som går runt ladan utanför fönstret, och längre bort ser man en annan byggnad sticka upp.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Skriven text: "10/8 My Dier! Jo i sanning det har ... mig mycke att fått öfvervara hos dig den 24/7 Jag var där nog i alla fall. Hoppas på bättre tider. Kära hälsningar från D E. Jag skall snart skrifva. Jag har rätt mycke att göra om dagen." Anmärkning: Vätten kan ses som en tolkning av den grekiske fruktbarhetsguden Priapos.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Vid sidan står skrivet: "L G 2/12 1904. Jag hafver i dag afsändt en almanck för nästa år. Under korsband du kan låta mig veta om du har bekommit. Tack för bref i går. Jag har mycket att göra dagligen. Jag kommer snart med bref. Jag förblifver Din Egen E N. B Wän må väl."
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Edvard har skrivit till Kristina runt motivet på framsidan: "Torp den 10/8 1903. Jag fick ditt bref nu. Tack för ditt bref af d 28/7 jag skall besvara det när jag kommer dit som brefvet innehåller ty jag skref i går och will ej öppna det nu. Ty 20 ören är pengar det vet du väl. Postbudet går i morgon så därför sänder jag detta meddelande 2 dufvor mår bra. Eller hur tycker du! Många varma hälsningar medföljer från mig till dig. Skrif snart bedes. E Nilson"
Med tanke på de tre tidsåldrarna i takmaterialet skulle man kunna gissa att ladugården är byggd i etapper. Den äldsta delen till vänster är troligen en bulladugård med stall och kohus, byggd när parten etablerades på 1870-talet, man ser de gamla hammarbandsändarna sticka ut på gaveln. Sedan har grishus mm tillkommit i mitten. Längst bort är ladan av resvirke, möjligen uppförd 1906. Något tröskhus ser det inte ut att ha funnits.
fotografi
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Edvard har skrivit till Kristina runt motivet på framsidan: "Torp den 10/8 1903. Jag fick ditt bref nu. Tack för ditt bref af d 28/7 jag skall besvara det när jag kommer dit som brefvet innehåller ty jag skref i går och will ej öppna det nu. Ty 20 ören är pengar det vet du väl. Postbudet går i morgon så därför sänder jag detta meddelande 2 dufvor mår bra. Eller hur tycker du! Många varma hälsningar medföljer från mig till dig. Skrif snart bedes. E Nilson" Motivet på framsidan föreställer två svanar i en sjö.
En grupp människor som har en picknick utomhus, troligen under tidigt 1900-tal. Text baksida kort: "Kära syster jag har ej tid att resa å ta upp Potatisen för Gunnar har idag fått order att han skall till Stockholm å exsera den 1 oktober så ja skall sy skjortor å sticka vi strumpor. Så om du vill ta opp våra så betalar vi dig eller om Tildas flickor kunde göra det så att de kommo opp ifall det skulle bli kallt i höst, din syster Tina".
Masse har gått ut på åkern norr om gårdsparten och tagit an bild av ladgaveln och tröskhuset. Ladan var byggd i bulteknik så som brukligt var, man ser bandskallarna sticka ut i hörnet. Ladan har sen höjts med ett foderloft i resvirke och fått moderna fönster. Tröskhuset ser ut att vara höjt precis när bilden togs, panelen är ännu inte målad och halmen mot tröskhustaket ser helt ny ut. Taket är lagt med papp i liggande vådor, ovanligt nog. Tröskhuset har fått portar och fönster, vilket visar att man rett in det för andra ändamål. I förgrunden står det en jämn och tät bandtun.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, två av dem är på samma våning på byggnadsställningen, och en annan lite högre upp på ställningen som jobbar med huset.Man kan skymta en fjärde person på byggnadsställningen, men på långsidan av huset. En stege står mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken ligger plankor som är upplagda på engångspallar i trä.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, tre av dem är på olika ställen och på olika våningar på byggnadsställningen som arbetar med huset, och en person står på marken och arbetar. En stege och några plankor står lutandes mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken finns plankor som är upplagda en engångspallar i trä.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
"Teaterföreställning. Varbergs unglottor ordnade en soaré för att samla in pengar för att sticka strumpor till militären. Man uppförde då bl a 'Simon i Sälle', en danslek där man är utklädd till olika par. Stående från vänster: man med skägg ?, husaren Lisa Persson, borgmästare Ingeborg Abrahamsson, magister Margit Andersson, trädgårdsmästare Märta Björkström, fetlagd man Britta Westlund. Sittande från vänster: ?, husarfru Ingrid Strömberg, borgmästarfru Märta Berglind, magisterfru Ingeborg Nylander, trädgårdsmästarfru Gunvor Carlsson, den fete mannens fru Karin Munckhammar. Främre raden från vänster: bagare (stående) Barbro Elenius, bargarfru Gerolda Carlsson (fö en av Sveriges första flygvärdinnor), sotare Silva Carlsson, sotarfru Margit Carlsson, sjöman med fru okända men arbetade på Kustsanatoriet Apelviken."
Jakob Oskar (J O) Larsson plöjer med spitsplog dragen av två stutar. Mest ser det ut som han poserar medan frun Elisabet Johanna ser ut att stoppa potatis i jorden medan någon av sönerna Emil eller Rudolf ser ut att kara igen potatisfåran med en hacka. Frågan är om bilden inte är arrangerad för att visa potatissättning, men att det inte är en verklig sådan. Man sätter knappast potatis vid midsommar. Eller så är tidsangivelsen fel. Av bilden är det svårt att avgöra om det är vår eller sommar. J O Larsson var 50 år när bilden togs. Han är klädd i skjorta med väst och klockkedja, byxor och vegakeps. Han har piska eller sticka i högerhanden. Elisabet Johanna var 44 år. Hennes klädsel är svår att se, men hon har arbetsförkläde och handskar och fin hatt, medan sonen har ordinära arbetskläder med handskar.
En grupp kvinnor med bingestickningar samlade i ett rum kring doktorinnan Berta Borgström, som sitter vid det stora bordet. Bakom henne, med svart hatt och en liten hund i knät, sitter Amanda (Manda) Bengtsson. Enligt uppgifter till bilden kallades hon "bingerska nr 1". Binge är ett halländskt ord för stickning och syftar på den sticktradition som utvecklades redan på 1600-talet i Halland. Binget blev här en viktig inkomstkälla under 1700-talet genom ett förläggarsystem. Ull eller garn distribuerades till stickare av knallar, som sedan hämtade färdiga plagg som såldes vidare. Södra Halland var känt för sina skickliga stickare. Vid 1800-talets slut gjorde stickmaskinerna det svårare att få avsättning för det handstickade. 1907 grundade Berta Borgström ”Föreningen Bindslöjden”, med syftet att dels nedteckna gamla halländska mönster, dels att låta fattiga människor få ull att sticka bingeplagg av. Plaggen sålde sedan föreningen åt stickarna. Fru Borgström sålde in varorna till Militär Ekiperings AB, MEA, liksom till Oscar Baeckman och PUB i Stockholm. Föreningen blev sedan Halländska hemslöjdsföreningen, Bindslöjden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.