Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
Från 299 kr
Huvudbyggnaden på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Här började folkhögskolan drivas under 1880-talet, men den hade grundats redan 1873 i Påarp i Trönninge socken och senare flyttats till Fjärås. Det är en av Sveriges äldre folkhögskolor; de första startades 1868. Från början hade de enbart manliga elever men redan år 1898 beslutade styrelsen för Katrinebergs folkhögskola att den skulle vara tillgänglig även för kvinnliga elever. Gensvaret på ansökningar blev mycket stort. Från 1920-talet drev skolan lantmannakurs för män och lanthushållsskola för kvinnor.
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Fotograf Isaac Anderson, självporträtt. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hyrde gårdshuset hos Johan Larsson, Kyrkängen. Enligt Arvid L. skulle Isaac varit en karl med ovanlig kroppsstyrka. Han kunde lägga huvudet på en stol och fötterna på en annan, varefter någon fick sätta sig på hans mage. Växte upp i Storhult, "Karl-Bonnes" under små omständigheter. Fader: Karl Andersson Systrar: Hulda och Maria. Isaac flyttade till Skagersbrunn, där han var anställd som någon slags vaktmästare.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Tulebo år 1951. Vy nerifrån Tulebosjön, upp emot transformatorstationen till vänster och de två personalbostäderna till höger. Det högra bostadshuset (Tulebovägen 23-27) stod färdigbyggt 1921. Det lilla huset längst till höger är en tillhörande vedbod. Det vänstra av de tre husen är "Pojkarnas arbetshem". Det mellersta huset byggdes 1943-44 av Arvid Benkel. Det äldre huset skulle enligt Harry Mattsson vara den ombyggda ladan d.v.s. torkladan, som blev överflödig då tvätten i asylbyggnaden (Stretereds skolhem) inrättades. Relaterat motiv: 2003_0731 (Mölndals stadsmuseum).
Soarésällskapet på utflykt till Långesten. Strax intill Öresjös södra strand vid Långesten byggde Sofie Lundin detta hus för sin serveringsrörelse. Sofie och hennes dotter Lovisa hade startat servering i blygsam skala i en liten stuga intill denna nybyggnad. När Borås-Herrljunga Järnväg på 1890-talet ordnade en hållplats i närheten blev stället ett omtyckt utflyktsmål. Fotot visar ett uppklätt sällskap som tagit sig till Långesten en försommardag 1901. Kanske skulle man planera följande säsongs soaréer.
Gävle. Dövstumskolan. Byggdes efter att riksdagen 1889 antog en ny lag om obligatorisk undervisningsplikt för döva barn. Barn från Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län få undervisning. Eftersom skolan skulle ta emot barn som inte bodde i Gävle byggdes den som ett internat. Förutom skolsalar fanns sovsalar för 125 barn, personalbostäder och personalrum. Eleverna som gick på skolan fick en yrkesutbildning. Det kunde till exempel vara skrädderi, skomakeri och snickeri.
Hudiksvall. Sundskanalen. Den cirka 500 meter långa Sundskanalen är Lillfjärdens naturliga utlopp i havet genom centrum. Från början låg Hudiksvalls hamn inne i den väl skyddade Lillfjärden, men genom landhöjningen blev kanalen till slut för smal och grund för att de större fartygen skulle ha en chans att ta sig igenom. 1615 flyttades så handelshamnen ut till havet och den plats där den fortfarande ligger.
Rysk krigare som gått över gränsen från Norge och kommit till Oppigården, Flatåsen. Kortet är dramatiskt. Här blir ryssen förhörd av löjtnant Hjalmar Rosenblad. Ryssen var så rädd att han skulle bli skjuten, men han följde med ner till fru Heidenreich, Vägsjöfors herrgård, som kunde ryska pga sin ryska börd. Där kunde allt förklaras och ryssen blev så glad. Han blev förd till Filipstad. Hans vidare öde är okänt.
När ÖSK "flög" ur cupen. Att åka ur en cupturnering är ju ganska vanligt men att i bokstavlig bemärkelse flyga ur den torde vara en sällsynthet. Det råkade emellertid ÖSK ut för 1947, då laget skulle flyga till Sandvik utanför Umeå men inte kunde, på grund av dimma. Matchen blev inställd och Sandvik förklarades en smula underligt som segrare. Det var första - och sista? - gången ÖSK anlitade flyget.
Lappland. Lycksele. ”Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla ”prevetet” tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.”
Stretered år 1951. Kortet är taget nedifrån Tulebosjön, upp emot transformatorstationen och de två personalbostäderna. Det högra bostadshuset stod färdigbyggt 1921. Lilla huset längst till höger är en tillhörande vedbod. Det vänstra av de tre husen är "pojkarnas arbetshem". Det mellersta huset byggdes 1943-44 av Arvid Benkel. Det äldre huset skulle enligt Harry Mattsson vara den ombyggda ladan d.v.s. torkladan, som blev överflödig då tvätten i asylbyggnaden (Stretereds skolhem) inrättades.
Bild från utställningen Mölndalsbro - minnen, förändring, framtid. Sven-Åke Svensson och Kalio sitter i en bil. En fotoutställning med bilder från 1920-talet fram till visionerna inför 2000-talet. Mölndals centrum har flyttats från Gamla torget till Nya torget och så småningom hamnat vid Brogatan. Förändringen hänger ihop med stadens expansion men också med att "den nya tiden" skulle fram. Det visades bilder av hur det såg ut innan bron och motorvägen byggdes. Utställningen Mölndalsbro på Mölndals museum pågick mellan 17 mars - 3 nov. 1996.
Vy från Lelle-Börjes trappor, som från Kryssgatan leder ner mot Torggatan (f.d Trädgårdsgatan). Trapporna kallas även "Börjes Trappor". Enligt gatunämndsbeslut från 1926 skulle gångvägen och trapporna kallas Trädgårdsstigen. Namnet kom emellertid aldrig att användas. Den vita byggnaden i mitten är Passexpedition, en del av Polishusets röda tegelbyggnad på Torggatan 3. Till höger ser man bostadsområdet Timmermannen på Torggatan 64. I fonden ses Bifrostområdet nedanför Västerberget.
Bild från utställningen Mölndalsbro - minnen, förändring, framtid. En fotoutställning med bilder från 1920-talet fram till visionerna inför 2000-talet. Mölndals centrum har flyttats från Gamla torget till Nya torget och så småningom hamnat vid Brogatan. Förändringen hänger ihop med stadens expansion men också med att "den nya tiden" skulle fram. Det visades bilder av hur det såg ut innan bron och motorvägen byggdes. Utställningen Mölndalsbro på Mölndals museum pågick mellan 17 mars - 3 nov. 1996.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.