Gårdsmiljö på Vinö. Boningshuset, till vänster i bild, är en tvåvånings parstuga, tillika ryggåsstuga. Mellan det och ekonomibyggnaderna ser vi några fruktträd.
Från 299 kr
Övre Åsunda i Risinge 1949. Ryggåsstuga av okänd ålder där dörröppningen höjts i ett senare skede. Till stugan hör en länga ålderdomliga ekonomibyggnader.
Anders Bryngelssons ryggåsstuga, Tunarp, Eriksberg. Flyttades 1909 till Borås. Sid 116 i Karl Anders Anderssons bok "Dokument i svart och vitt".
Backstuga i Halleböle. Stugan är delvis nersänkt i jorden. Den har torvtak och är möjligen en ryggåsstuga. Svårt att se skorstenens placering på bilden.
Resterna av ryggåsstuga Nössemark uppförd i början av 1860-talet, då torpet togs upp. Under byggnadstidenbodde torparen med hustru och två mindre barn i en riskoja.
'Bildtext: ''Ryggåsstuga från Berfendals (Bärfendals) socken flyttad till Dingle.'' Närbild på ryggåsstuga snett mot kortsidan och ena långsidan. :: :: Fotonr. 7046:354-368 indelade som ''Virkesförädling, virkets användning.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Inne på gården Fiskargatan7 en mycket liten stuga, som vänt gaveln mot den forna Norra Vallgatan, varav en stump kan iakttas här inne. Ryggåsstuga av timmer. Ett boningsrum utan förstuga. Stor öppen spis. Beboddes av en mycket gammal gumma.MH 1930
Mia och Hugo Leanders stuga i Alhammar. Mia bodde här till 1985. Tvärreds sista fast bebodda ryggåsstuga (här med loftbod). Lägg märke till brunnsholken, brunnsvokten och den täckta brygghusgrytan. Se Tvärred förr och nu sid 344.
Vykort, "Skansen. Oktorpsgården, Halland." Gården från Slöinge som flyttades med byggnader och inventarier till Skansen per tåg år 1896. Familjen Lundqvist var de sista ägarna till gården med ryggåsstuga. Oktorpsgården är av ”sydsvensk”, helt sluten, typ var den första gård som i sin helhet uppfördes på Skansen.
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Häggums socken. Ryggåsstuga, avritad av antikvitetsintendent P. A. Säve i hans reseberättelse 1863 till KVHA. Säve, Per Arvid, 1811-87, dialekt- och folkminnesforskare,läroverksadjunkt i Visby 1835-71. S. gjorde värdefulla insamlingar av främst språkligt och folkloristiskt materia. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=322731
Maja-Lenas ryggåsstuga på Forngården på Lunneberg. Fors Ryggåsstugan är uppförd på 1790-talet och var bebodd fram till 1930-talet. Ryggåsstugan är möblerad med den inredning och de möbler som den sista ägaren, Maja-Lena, hade under den tid då hon bodde där.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.